Viva Joe King Carrasco

Min fru sov till halv nio. Hon vaknade av att jag spelade Anton Bruckners sjunde symfoni med Claudio Abbado som dirigent. Hon drömde en mardröm att vissa personer i ledande positioner tyckte att de arbetade för lite. Personalen blev placerade i ett akvarium där folk kunde få titta på dem. Därefter kom de på att de skulle frysas ned och andvändas för experiment. Tårarna rann när hon skulle ta farväl av mig. Min älskade fru som är min glädje i livet och som jag gör allt för.
   Jag som är statligt anställd har inte sådana mardrömmar. Sjukhusbiblioteken behövs som samlingspunkt, för att läsa, se på hyra video eller söka på dator. Det är helt enkelt en del i rehabiliteringen. Men i den hårda värld vi lever i verkar det vara girigheten och de hårda nyporna som bestämmer. Det är så jag skulle kunna bli Marxist. Det har ju emellertid aldrig fungerat riktigt, det finns mängder av vittnesbörd och böcker om hur det kan gå där. Till exempel Peter Englunds Brevet från nollpunkten, Staffan Skottes Aldrig mer eller Anna Larina Bukharinas Ur minnets labyrinter, har jag för mig den hette. Så framtiden ser ganska dyster ut. Allt går liksom igen med krig och massmord. Kvinnomakt tror jag på kanske

Sedan tycker jag att det är himla kul med Megafånens kommentarer till mina inlägg och hans tänkvärda blogg. Kontentan är kanske att en del av livet är vänner och vara lite hygglig.

Jo, jag skulle vilja höja ett varningens finger för att beställa DVD från CD-eye, det tog fem månader och sedan fick jag fel film och det var dyrt.

Efter lunch lyssnade jag på underbara Joe King Carrasco. Tyvärr sålde jag en massa trevliga vinylskivor för ett par år sedan när jag tänkte jag skulle ägna resten av livet till att lyssna på John Coltranes Leo.
Familjen | |
#1 - - Anonym:

Så roligt att någon minns och omnämner tex-mexaren Joe King Carrasco. Det borde finnas en lag som förbjöd männiksor att sälja gammal Stiff-vinyl.

#2 - - jamadeen:

Joe King Carrasco, så jävla bra! Han hade rockhistoriens längsta gitarrsladd och sa att det största ögonblicket i livet var när Buddy Hollys änka kysste honom på munnen.

Upp