Klantskallen
Alla som följt valdebatten i veckan, bland annat i kanal fyra, såg det. Min fru och jag kommenterade det och alla jag pratat med märkte det det. Här citerar jag ett utdrag par rader från Expressens ledarsida om att alliansen såg avspänd ut. "Och det berodde inte på att de kom lätt undan. Utfrågarduon visade inte mycket av den kärvänlighet som Göran Persson och hans stödgrupper åtnjöt under utfrågningen i tisdags." Det var ingen juste utfrågning. I elfte timmen tror jag jag vet vilket parti jag röstar på...
Det var stimmigt på Drottningtorget. Ungdomar som delade ut Metro och Göteborg City . Mitt i röran stod en ensam sorgsen, skäggig man och sålde Faktum. På torget stod också en vit buss som det var en röd ros målad på. På busskuren hängde en galje med en vit t-shirt på, sedan såg jag stt det hängde lika dana t-shirts lite här och var. Det stod Miljöpartiet på dem.
På jobbet klantade jag till det i beståndspostfältet i Libris. På alla poster som jag inte fått över i lokala databasen har jag skrivit "852 a 8 .8\c" vilket katalogisatören inte får göra för då blir det en propp i lokala katalogerna sedan. Det är bara i flerbandsverk katalogisatören får skriva så. Men sedan gick jag mot spårvagnen tillsammans med kollegan Jeff Astle (namnet är påhittat). Såg inte cykeln framför mig utan trampade rätt på den.
Frågade flickan på cykeln hur det gick?
Ja flickan på cykeln sade oj, oj oj hur gick det?
Svarade jag att det gick bra och att det var klumpigt av mig?
Ja jag svarade att det gick bra och att det var klumpigt av mig.
Skarattade Jeff Astle hå- hå- hå- och undrade hur det gick?
Ja hygglige Jeff Astle skrattade hå-hå-hå och frågade hur det gick.
Bara lite ont i nacken och skrap på knäna Platt på marken föll jag.
I kväll skall jag lyssna på Kevin Ayers och läsa Krig och fred. Nej, lyssna på Throwing Muses på LP. Min käresta är och träffar tjejkompisar.