brevet

För mig är det skumtomtar som hör julen till. Julskinka är jag så trött på, salt och jag blir så törstig. Bättre med marinerad lax då, eller skumtomtar.

   Kristina tänder julbelysning runt balkongen. För min del är jag nöjd om jag har en bok. I går läste jag ut "Kalifens hus" av Tahir Shah igår. En riktigt underhållande bok om en man som flyttar från London till Casablanca. I boken beskrivs ganska dråpliga situationer i samband med alla kulturkrockar.
   Lyssnade på Miles Davies underbara gamla skiva Bithes Brew. Kände att jag behövde lite fusionjazz på förmiddagen för att få ro.

Sedan sade Kristina att jag skulle hämta Anton. Först såg jag inte Anton någonstans i buren, men sedan såg jag en grön påse och då förstod jag att han satt där och ville inget hellre än att få komma ut, speciellt nu när vi skulle få gäster. Då får han också lite karameller i sin korg. Nu skall jag sätta mig och läsa "En berättelse om kärlek och mörker" av Amos Oz. Kristina kammar Antons vita skägg. Han verkar ha blivit fet där han suttit nedstoppad i sin förvaringspåsepåse. Sedan satt Anton med vid middagsbordet och berättade om när han seglade till Karribien och hans äventyr i Amber fort i Indien. Hela tiden viskade han med skägget i vitkålssoppan.