Nedmontering av biblioteket

"Frågan är din förmåga att vid varje givet tillfälle i ditt liv välja lycka, eller åtminstone låta bli att välja olycka. En häpnadsväckande tanke kanske, men som du borde granska ingående innan du stöter den ifrån dig, eftersom ett avvisande är detsamma som att du ger upp när det gäller ditt eget jag. Att stöta bort den är att tro att någon annan i stället för du själv har makten över ditt jag. Men att välja att bli lycklig kan verka lättare än en del företeelser som dagligen trasslar till ditt liv." (Wayne D. Dyer, Älska dig själv s. 30)


"A life spent doing mistakes is more useful than a life doing nothing" (George Bernard Shaw)


Idag drog jag ur proppen och skrev ett e-brev till institutionen jag är biblioteksansvarig för om att vi inte har utlån mer utan de kan hämta böcker nu. Det var rena folkstormen av forskare som kom. Och min chef, Sonja (namnet är fingerat). Barbro, en trevlig och hygglig lärare var först och fyllde kassar med böcker.

-Vad skall du ta vägen nu... jag vill att du ska vara kvar.

-Jag har arbetat ett par dagar på Campus Linné... jag har katalogiserat spanskaböcker.

-Spanskaböcker? Sa Barbro och skakade på huvudet.


Tänk om jag gjort helt fel? Jag borde kanske ha avvaktat?

En elev kommer och vill ha uppsatser.

-Vi har inte de längre, det ska institutionen tillhandaha, sa jag.

-De säger att de inte plockar upp det direkt och de tar betalt för det.

Vilket djävla kaos. Jag nämner förvaltningslagen.


-Vad ska du göra sen då? Frågar en lärare.

-Du kan börja på statsbiblioteket i Alingsås?

Jag säger ingenting men det går tusentals arbetslösa bibliotekarier och den offentliga sektorn verkar vara på väg att nedmonteras.


Och i magasinet välte tre hyllor så jag fick kalla på Akademiska hus. Och uppsatserna är limmade i ryggen så jag kan inte scanna dem. "Du skall INTE börja lägga in i GUPEA." Fick ett uppfodrande svars-mail från en central enhet när jag undrade om jag skulle börja. Okej då, jag är dum som ett spån.


Dagen då allt var som en mardröm.  Bara min kollega Hugh Hopper (namnet är påhittar) behåller ett moget lugn.

Bibliotek | |
Upp