Dagbok från resor under 1900-talets början
En annan bok som var på väg att kastas men som jag räddade är Julius Juhlins "Minnen". Speciellt hans resor runt om i världen. Okej för att han var en naiv och ingen falsk blygsamhet. Men kors var underhållande boken var när jag streckläste den en sommar. Julius Juhlin är min farmors far och han skrev en memoarbok på över 600 sidor. Jag får en känsla av att han har skrivit i en rasande takt. Här några meningar där han beskriver sin tid som rektor i Skara:
"Under de första rektorsåret var jag ganska sträng mot lärljungarna, så att stryk alltemellanåt vankades, då någon lärljunge därav gjort sig förtjänt. Detta hade tydligen kommit till höga vederbörandes öron, ty då kanslirådet Gustrin en gång kom till Skara för att inspektera läroverket, sade han till mig: 'Man säger, att du lär klå pojkarna ganska duktigt." Jag svarade: 'Ja, riktigt ordentligt, men jag har aldrig ännu utdelat en örfil.. Däremot har jag en smidig och bra käpp, med vilken jag klår dem, som därav är i behov." (s. 62 f.)
Tsar Nikolaus II med son
Sedan blev han General postdirektör och ville hängivet sprida postväsendets nödvändighet. Här ett citat när han besöker Moskva och Kreml:
"Sedan vi genomströvat Kreml, gällde det att komma ut därifrån, vilket ej visade sig lätt. Jag kan skryta med att jag varit fånge i Kreml, visserligen blott en halv timme, men det var dock så under en halv timme. När jag av min adjutant, översten, artigt erbjöds att stiga ut genom gallerporten, stuckos två långa bajonetter ej i, utan som väl var, framför magen på mig. Den ene av de båda vakthavande soldaterna var befälhavare vid gallergrinden. Han vägrade oss absolut gå genom gallergrinden. Hans höge chef, översten, befallde honom att öppna, men han vägrade bestämt. Vi vore alla fångar i Kreml. /.../ Översten sade, att han för dagen var tjänstgörande kommendant i Kreml, enär den ordinarie kómmendanten (Pettersson!) från Lettland för dagen var tjänstledig. Det hjälpte ej. Korpralen sade, att han släppte ut oss på befallning endast av den riktige kommendantan. /.../Slutligen lyckades han, och Pettersson beviljade oss nådigt tillstånd att utan skriftlig order från utrikesdepartementet lämna Kreml."
Elsa Brändström och Ethel von Heidenstam
Det var en sjutusan till släkttavla Ni har, herr bloggare!