Tåget som spårade ur

Det var en ganska lugn vårdag igår. Lite kvavt i luften ungefär som om ett skyfall hängde i luften. Gympasset gick bra även om jag körde bänkpressutan handskar. Så småningom blir ju händerna valkiga och nästan som läder om du tränar utan handskar, men nu har jag i många år använt handskar så då är fänderna som pianohänder.

På stationen stod det packat med människor och väntade på pendeltåget. Jag ställde mig en stund bland skaran människor som väntade på det försenade tåget. Jag visste ingenting eftersom ingen sade något i högtalarna. Efter en stund såg jag att några började förflytta sig mot spår fem. Klockan var 17.50 när jag gick mot interegiotåg 188 som skulle gå 18.02. Jag satte mig i vagn 15 bredvid en kille som skulle till Västerås. I högtalarna pratade de om kraftiga förseningar men inte mer. Vi fick reda på lite av vad som hände av en ung man som satt uppkopplad på Internet och kunde se om allt stopp hela vägen till Herrljunga. Han berättade också att ett tåg spårat ur i Närheten av Alingsås. I högtalarna sades det inget om hur vi skulle ta oss vidare. Till slut gick jag tillbaka till pendeltåget. Ett hundratal människor stod och trängdes vid ett kort tåg som skulle ta sig till Alingsås stod det på skylten. Sedan ropade de upp i högtalarna att de som skulle åka x-2000 eller Interregio vidare efter Alinsås skulle få åka pendeltåg till Floda och sedan ta buss till Alingsås och därifrån skulle det gå tåg.

Kvart i sju öppnadesdörrarna till pendeltåget som snabbt fylldes. Folk som skulle åkt x-2000 eller Interegio var ju med också. Jag hamnade i trängseln i mitten av tåget.
-För att jag ska kunna åka måste dörrarna gå igen. På perrongen mitt emot går ett tåg om en halvtimme. Från Floda går sedan bussar i skytteltrafik.
Tillslut rullade tåget igång. Vid Floda såg jag på högersida en säkert 500 meter lång kö på busstationen. När vi gick av stationen i Floda så blev det en djävla trängsel ner till undergången mot busstationen. Jag krockade med en kille som försökte tränga sig förbi i trängseln. En gammal man med käpp haltade nerför trapporna.
-Låt honom gå först, sa någon.
Sedan hörde jag någon säga att de knuffat honom. Uppe på busshållplatsen var det som en kö till Taj Mahal i Agra, och den var lång. 
  Jag ställde mig sist i kön. När det började komma in bussar bakifrån så skyndade jag mig in på en som det stod Alingsås på. Jag fick faktiskt en sittplats. Det kändes tryggt att se den mörkhyade konduktören som jag kände igen ta ett initiativ och dirigera folk på bussen. Jag ringde på Kristinas mobil. Hon hade suttit fast i Herrljunga i två timmar men hennes X-2000 hade börjat rulla nu. Vi såg godståget som spårat ur och vars containrar vält mellan Floda och Alingsås. Godståg borde inte köra i rusningstid. Det är inte första gången godståg har försenat persontåg. Tusentals människor drabbades av förseningen.

I Alingsås fick jag syn på min 80-åriga faster Kerstin stå och köa för att komma hem åt andra hållet.
-Går den här bussen till Västra Bodarna, frågade jag en surkart på bussen.
-Västra Bodarna vad är det?
-Tack för... ingenting, sa jag, första gången jag inte riktigt kunde behärska mig. När jag erbjöd mig att hämta bilen kom busschauffören.
-Jag ska inte till Västra Bodarna, men jag kan släppa av damen vid hållplatsen Västra Bodarna och först får vi hitta en plats för damen att sitta.
Vilken bra chaufför. Konuktören med somaliskt utseende och chauffören som hjälpte Kerstin var suveräna, hjältar i det lilla. Två timmar sent kom jag hem. Den här killen som skulle till Västerås kom väl inte hem på hela natten. Förresten träffade jag en av mina högsta chefer också, en mycket sympatisk kvinna. Hon skulle till Stockholm men fastnat i Alingsås.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback