brevet

Snö och grått, någon minusgrad. Tack och lov ändrade sig Kristina och brydde sig inte om att springa ut och jogga klockan fem på morgonen. Däremot var hon tidigt uppe och började göra frukost, det som jag alltid brukar göra. Jag har mina rutiner, Kristina glömde juice, salt till äggen, yoghurt och kaffe.

   Snart är semestern slut och det känns lite trist. Snart ska jag åter börja scanna uppsatser och katalogisera spanskaböcker.

  Cyklade till Ica igen och köpte mjölk. Såg en granne och hälsade kort. Det är inte alls meningen att jag inte går fram och pratar, men jag vet inte vad jag skulle säga. Hon tycker nog jag är oförskämd? I fiskaffären köpte jag sås och en laxfjäril.

-Sej smakar lika bra som torsk, men det är fastare. Hörde hur den bastante fiskhandlaren gjorde reklam för sej för kvinnan efter mig. Ingenting går ju upp mot torsk, men den håller ju på att bli utfiskad.

   Hemma lyssnade jag på Beethovens sjunde symfoni och läste tidningen. I GP var det en intervju med Pia Nilsson om fonder. Hon är ju trovärdig, hon ler alltid förtroendeingivande när hon är i tidningen.