brevet

Efter att ha kastat oss i Gerdsken begav vi oss, Gösta och jag, iväg i Toyotan till Orust. Det var en brännhet sol på en molnfri himmel. Vi startade vid tio och på kartan tyckte vi att det skulle gå lika fort att ta en lantlig väg över Skepplanda och Sollebrunn.

  När vi kört förbi Brobacken kommer vi fram till en korsning där åt höger går vägen till Göteborg och Älvängen och åt vänster Sollebrunn och Trollhättan. Efter cirka tio minuter mot Trollhättan ringer jag Kristina.

  -Var är ni någonstans, frågar Kristina.

  -Jag vet inte... på någon åker någonstans... jag tror det är havre eller råg.... Sa jag.

  -Vi är på väg mot Trollhättan, sa Gösta.

Vi kör en stund till, i en korsning tar vi mot Ljungskile. Vi stannar vid en mack där vi tar var sin glass. Frågar killen i kassan hur vi ska komma till Orust.

-Det är bäst via Lilla Edet. När ni närmar er Trollhättan så tar ni åt vänster mot Lilla Edet, han hade en trygg finsk brytning på rösten. Pålitlig man.

När vi börjar närma oss Lilla Edet ringer jag Ingemar.

-Vi har precis lämnat Trollhättan, jag tror vi är på rätt väg, sa jag.

-Men varför åkte ni inte över Göteborg? Jag trodde ni skulle starta vid klockan fyra i morse?

Minns att jag i ett mail till Ingemar skrivit att "vi skulle starta i gryningen" för att alludera på en sketch av Martin Ljung som hette "Uppträcktsresanden". När vi passerat Lilla Edet och Backamo kör Gösta som Björn Valdegård på de krokiga vägarna. När vi väl är framme vid färjan över till Svaneborg går det fort. Jag ringer igen och Ingemar är lugnad. Men det var inte lätt att hitta deras bostad. Vi kryper fram på smala vägar. Till sist kommer vi fram till ett nytt bländvitt hus. Ingemar står i dörren.

  Sedan gick allt rätt fort. Hälsar på Maria och deras bedårande dotter Alice. Vi bjuds på saft och ris med krabba. Efter lunchen promenerar vi ner till havet och tar ett långt bad i det svala havsvattnet. Det var fullt med brännmaneter i vattnet. Ungdomarna hoppar från hopp toren. Och så Gösta förstås. Han börjar dyka från ett tremetershopptorn. Sedan tar han sig upp på det högsta hopptornet. Folk pekar ner i vattnet var han ska hoppa för att inte träffa brännmaneterna. Sedan kastar han sig i havsvattnet.
 
Klas ger Alice en bulle

"Kan du ge nappen nu till farbror Klas så kan han lämna tillbaka den..."


  Vid femtiden kör vi tillbaka till Alingsås. Vi tog bilen förbi Kungälv den här gången.  Där väntar min underbara Kristina. Hon har hela dagen svettats hmma med Klas Eklunds "Vår Ekonomi". Hon ville inte följa med för hon vill ogärna lämna hemmet nät hon är ledig.

Gösta läser karta på färjan från Orust