brevet

När tåget kom till Centralstationen hoppade jag på tvåans spårvagn. Jag satt försjunken i Kafkas dagböcker och märkte inte att den vände och gick andra hållet. Så småningom märkte jag att den gick åt fel håll inte till filosofiska fakulteten. Den gick inte heller till Frölunda, utan förbi Stigbergstorget, Chapmans torg och till Vagnhallen Majorna. Vagnen vände där och när den kom tillbaka till Järntorget så var det förarbyte. Den stod länge och väntade på föraren som var en strakbent kvinna i rullstol. Hon hade två personliga assistenter, en i uniform och en kraftig i linne som såg ut som en gruvarbetare som tränar på gym. Tänkte på så mycket jag måste arbeta över för att få ihop till flexen jag gått miste om. När föraren väl kom igång kom jag på att jag måste ringa till mitt arbete. Letade efter nummer i katalogen som jag av någon anledning hade med dig. "Det är bra att du ringer men jag tycker du ska ringa I, också". Jag letar och letar och undrar varför han inte finns med i katalogen? Han kanske har ett fingerat namn? Kanske ska ringa T. Istället. Sedan kommer jag på att jag måste göra frukost med tårta och vindruvor åt hela personalen i magasinet. Så när jag dukar upp med tårta i spårvagnen. Då kommer det en massa skumma pundare i spårvagnen och börjar äta. När jag kom fram till jobbet var klockan tio över nio. Tänkte att jag måste arbeta igen den förlorade flextiden.
   Sedan vaknade Kristina och var som Linus på Linjen för att hon sovit för länge.