brevet

En vacker snöig och töig dag. Is på vägarna så jag fick ta det försiktigt när jag promenerade till gymmet. Det var inte så många jag kände igen. Hälsade på en ung man som ofta är där. Till Ica tog jag cykeln trots halkan, det är ganska praktiskt att ställa väskan på pakethållaren.

   Hemma fortsatte jag skanna bilder från Indonesien samtidigt som jag lyssnade på Dan Brown på min mp3-spelare.
   Jag minns att jag 1989 i New York ändrade så jag fick fjorton dagar till i Indonesien i stället för dyra Tahiti. Ett mycket bra beslut. När min pendlarkompis, Rekryteraren, frågade vad som var bäst under resan jorden runt sa jag Indonesien. Jag visste inte så mycket om Indonesien trots att det är det folkrikaste muslimska land. Jag såg inga Nikab eler Burqa. När jag frågade en gång skrattade de i familjen jag bodde hos och sade att det bara var flickor som hade det när de gick i skolan. Det är klart att det är olikt Thailand, men jag har fina minnen från Indonesien .


Hela familjen jag bodde hos i Adem Ayem Family hotel.


Buddhist templet Borobudur nära Yogjakarta.


Utsikt över regnskogen från Borobudur .


Jag och två familjemedlemmar från hotellet dushar i ett vattenfall några mil från Yogjakarta.


Blomsterförsäjerska i centrala Yogjakarta. Minns att en ung man kom fram och sade "Thank you for taking a picture of my mother...".