Phnom Penh 1995
När jag gick ut från hotellet på morgonen fångade mig Suchu, eller Foster som han kallade sig. Det var många taximopeder utanför hotellet, men Foster var först.
-I drive You to Killing Fields for three dollars, sa han när han fick syn på mig. Hade från början inga planer på att åka dit, men eftersom han frågade så gick jag med på att jag följa med. Jag hade bara tänkt ta flodbåten till Siam Reap och Ankor. Men människor verkade vilja visa vilka illdåd Röda Khmererna gjort. Sucho körde mig runt Phnom Penh under min tid där.
Killing Fields eller eller Choeung Ek låg några mil utanför Phnom Penh. Besöket där var en skakande upplevelse. Jag kan inte ens tänka på berättelserna hur de dödade folket och begravde dem i dödens fält. På några år hade Pol Poth och hans anhang ett skräckvälde som jag aldrig sett maken till.
Massgravar i Choeung Ek utanför Phnom Penh. Här hamnade folk som var
emot revolutionen. Gamla och barn om vart annat.
Har fortsatt att skanna de ohyggliga bilderna och läsa berättelser från Röda Khmerernas terror i Phnom Penh 1995. Jag kan rekomendera läsare att läsa Peter Fröberg- Idlings bok "Pol Pots leende" och Staffan Skotts bok "Aldrig mer".
Inne på Tuol Slengfängelsets gård. Nu är Tuol Sleng ett museum.
Dörrar till små celler i Tuol Sleng-fängelset
Fotografier på dödade i Tuol Slengfängelset som nu är ett museum för
att visa på Röda Khmerernas skräckvälde
I Tuol Sleng-fängelset fanns regler hur fångarna skulle uppträda när de blev förhörda.
Tuol Sleng var från början en skola. Nästan vem som helst kunde hamna där. Det kunde
räcka med att du bar glasögon. De fick bara svara på frågor direkt och inte säga emot
för då blev de torterade eller dödade.