brevet

En mulen vårdag. Lyssnar på "Flickan som lekte med elden" igen samtidigt som jag skannar.  Det är givande att lyssna på Stieg Larssons milleniumtrilogi en andra gång. Upptäcker en del saker jag inte tänkt på

Tänkte på oro igen. Wayne D. Dyer hade ett bra exempel på hur dumt det är med oro. Han satt med en människa i en bastu som oroade sig. Tror det var över börsen. Dyer gick och gjorde flera trevliga saker och kom sedan tillbaka till bastun. Kamraten höll då fortfarande på att oroa sig över möjliga händelser som han inte hade en aning om hur de skulle inträffa. 
  Fick en kommentar av min kompis Kim angående några bilder i Facebook och det var roligt att höra ifrån min gamle vän.
  Har börjat läsa en bra bok som får mig att tänka tillbaks på tidigt 80-tal då jag reste i Grekland. Boken heter "Vägen till Rom" och är av Carl Fries. En behaglig trevlig bok att läsa som jag råkade ha i bokhyllan. Bland annat skriver han om när de besökte Delfi i Grekland. Boken är från 1953 och på den tiden var det lite annorlunda att resa i Europa.


Amfiteatern vid helgedomen i Delfi


Delfi kallades världens medelpunkt.