Svininfluensa och gräsklippning

Fredag den 13:ånde tänkte jag på hela dagen att det var idag. Det var mörkt när jag cyklade till jobbet. På tåget fick jag plats, men det var många som inte fick. Inne från en kupé hörde jag en skräll som en tallrik gick i golvet. Konduktören var en lång rutinerad man med mustasch. Det kändes tryggt.
   Jag hade tur och det kom precis in en spårvagn nummer tretton. Jag trängde mig bakåt och gick på en av dörrarna bak i vagnen för att inte trängas i onödan.

  På jobbet hämtade jag böcker på plan ett till fem. Innanför lönndörren på plan fem hämtade jag en Liggfoliant. En gammal avslutad högerextrimistisk tidskrift. På plan 4a hämtade jag upp sju kapslar med tidskrifter och körde upp till plan sju. Tänkte omedelbart på de sju hungersåren i Egypten i Gamla Testamentet och de sju dödssynderna och de sju personerna som alla dog i Stig Dagermans roman "De dömdas ö". Men det gick i alla fall utan några värre incidenter. Jag skärpte mig. Efter lunch hade jag hämtning och uppställning i gamla B-huset. Satte in några pyttesmå kärleksnoveller från 1700-talet i en kapsel. De var inte större än postitlappar.

   Vid tvåtiden åkte jag till Alingsås. Det snöade och var kallt. Fick en bra plats lite vid sidan av på tåget. Det gick smidigt att cykla till Sörhaga Vårdcentral. Tror jag fick sitta och vänta i tjugo minuter för att komma in till en sjuksyster. Det var inte så farligt, jag spejade och spanade för det var ju ändå fredag den 23:ånde. Sköterskan var trevlig. Men nu blir jag väl sjuk av medicinen?
-Jag vet faktiskt inte om du behöver en eller två sprutor? Du kan väl tala med din läkare, sa hon.
-Ja tack, sa jag
Nä det behöver jag nog inte. Det ver tillräckligt dramatiskt att ta en spruta.

Tog vägen förbi apoteket och hämtade medicinen. Apotekaren var trevlig och pratsam. Hemma så var Kristina redan hemma och städade och hon värmde glögg och det var härligt denna mörka, kalla fredagen den 13:ånde.

gräsklippning
foto: Lars Petersson
E.H. hade sett en gammal bild på mig i min blogg och han sade att jag var lik mig? Kan det varit denna bilden på mig som han såg? Här klipper jag farfars gräsmatta. Jag började tidigt arbeta. Jag fick kanske ett öre, eller kanske till och med en femöring.

   
   

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

Har själv minne av en sådan där "handjagare" när jag var liten. Det var tungt men kul.

2009-11-14 @ 07:51:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback