brevet

På förmiddagen var jag cyklade jag till sopcontainrarna och slängde papper och plast. Det är isgata, men bara du tar det försiktigt så. Träffade en granne som jag sällan ser. Hennes bilbatteri hade också laddat ur.

På Ica såg jag en ur personalen som jag kände igen ifrån gymmet. Det är så många som kör ut varor hela tiden. Det är en stor arbetsplats. Till kassan ställde jag mig i en kö där en lite äldre kassörska satt. Hon är pålitlig och snabb. Det kommer att dröja några veckor tills jag är tillbaka på gymmet. Tejpen efter ärret från gallstensoperationen trillar av efter hand.

Igår kväll åkte vi som vi brukar till min syster. Började att åka och hämta min faster. Det var inte sandat eller saltat så jag fick ta sats för att komma upp för den smala vägen upp till faster Kerstins stuga. När hon väl var installerad i framsätet med käpp och väskor var det bara att fortsätta i mörkret förbi Bergsjödal och längs Tiggarstigen. Det var ödsligt, inga andra bilar, inga djur bara tyst och stilla. Bilens strålkastarljus lyste upp snön på trädens grenar. Vid Norsesund tog vi vänster under järnvägen. Nu hade vi faktiskt fått den första bilen bakom oss. Nu var det en backe upp och precis efter Hedéns ödsliga villa så kom en älg uttravande från stigen från trollskogen och Ulvatjärn. I samma ögonblick kom en älg till och sedan en till. De var så stora och stiliga. De bara travade på utan att se sig om. Jag har sett älg förut i på Mösseberg  i Falköping, men de här såg större ut när de kom skridande i mörkret.
   Efter att ha stannat visade det sig att det var isgata. Kristina fick gå ur och putta. Föraren i bilen bakom måste sett älgarna också för han gick ur sin bil och erbjöd sig att hjälpa till att hjälpa till att putta. Men då hade bilen fått fäste i snön på mitten av vägen.

När vi kom till min syster ville hon veta vart de hade sprungit för hon ville också se älgarna. Juldagen var som vanligt med kalkon, vegetarisk paj, sill och plumpudding (christmas pudding). Hem gick det lättare. Det rullade på utför då och det var så vackert med med de mörka, snöiga och taniga grenarna längs tiggarstigen.

På morgonen på Juldagen när de rullade upp gardinen låg älgarna och åt rhododendron.

I förrådet hittade jag en gammal tidskrift som jag var med och gjorde på Journalistlinjen i Stockholm 1988. Jag tog och scannade intervjun med främlingslegionären Harry Forsberg. Artikeln fick bra omdöme när det begav sig, men jag ser artikeln igen att jag kanske var för imponerad av hans liv. Kanske de bara ville vara snälla mot en nervös person som jag? Kunde kanske skrivit bättre, gjort något bättre av intervjun? Ser att jag får med lite av en klasskamrats, Maries, artikel om gym.

Gjorde en insats för forskningen om MS och begav mig till Sahlgrenska sjukhuset. Irrade tunt lite och skickades fel, men tillslut kunde jag få ta mitt blodprov. Jag var på jobbet redan tjugo i nio. Sedan flöt dagen på. När jag cyklade från gymmet trodde jag det regnade, men så såg jag att måsarna släppte sig på mig.


Ryske sångaren Euard Khil sjunger in våren.


Pappa Lars, farmors syster Britta och jag åker eka vid Koster.

Bloggade lite i en gamal blogg om klassisk musik, men numer lite av varje, i Wordpress.

Hämtade böcker i B-huset på förmiddagen. Det var så många avfotograferade Ipac-beställningar och handskrivna beställningar att jag inte hann ställa upp så många böcker. Det var massor av handskrivna beställningar av böcker av någon som hette Johan Bergman som tydligen rest mycket på 1800-talet. Dessutom var det högvis med fjärrlån. Fick ett fjärrlån som var en fransk bok som fanns långt borta i det ödsliga rummet som kallas Hum.Fack. När jag först kom dit fungerade inte autodetektorn så det var kolsvart i kulverten.

På eftermiddagen var det två fulla vagnar med böcker att ställa upp i både A och B-huset. Turbo-Reine hade varit hos tandläkaren på morgonen så han hade inte hunnit ställa upp. Tack och lov grep Fredrik in och hjälpte till att placera upp kursböcker. Osökt kom jag att tänka på ett avsnitt ur Stefan Einhorns "Konsten att vara snäll", så här skriver han:

"Efter att ha arbetat som chef i några decennier har jag bland annat lärt mig att medarbetare kan delas in i tre grupper. När medlemmar i den första gruppen får ett uppdrag utför de inte det till full belåtenhet. Den gruppen är liten. Det finns en stor grupp som slutför den uppgift de har fått på ett helt adekvat sätt och ofta riktigt bra. Och så finns det en liten grupp som när de får ett uppdrag gör det bra, och sedan gör de några procent till. Den gruppen har slagit in på en väg mot framgång." (Stefan Einhorn, "Konsten att vara snäll" s. 187)
   Men alla mina arbetskamrater är hjälpsamma.

När det bara var en timme kvar och jag hade två vagnar att ställa upp kom Fredrik förbi.
-Jag pratade med Turbo-Reine nyss, och han sa att jag kunde ställa upp så mycket jag mäktade och sedan kunde jag lämna resten åt honom i morgon.
-Ja i morgon släpper vi lös Turbo-Reine.

På tåget läser jag "Hemsöborna" av August Strindberg. Den är så rolig att jag satt och småskrattade på tåget när han beskrev pastor Nordström.

   På vägen till jobbet ser jag scillan blomma, ett härligt vårtecken.

(foto Lars Petersson)
Min pappa fotograferade scillan för drygt tio år sedan. Jag har för mig hans digitalkamera hade 1,9 pixlar.

Lars Petersson fotograferar vid badet vid Sävelången tror jag.

Tåget var i tid idag. En trevlig konduktör som luktade cigarrettrök. Men tågvagnen var så full att en del fick stå. En tjej låste in sig på toaletten. Hann precis med tvåans spårvagn.

  På eftermiddagen höll jag på med att redigera dagens skörd av tidskrifter. Redigeringen jag gjort förra veckan blev lite fel, men nu ska jag inte vara negativ. Jag hade kommit åt entertangenten så det uppdaterades flera titlar som inte kommit ännu.

På gymmet efter jobbet var det ett friskt entimmarspass. Hälsade på Sigge och Löken, deik gick när jag kom. Lade på lite extra vikter i smithmaskinen. När jag var färdig efter en timme gick de ifrån omklädningsrummet. Nu ska jag se lite på Min Onkel av Jaques Tati.

-Gosse, nu har du suttit alldeles för länge vid datorn! Och var inte så negativ, nu måste du gå och lägga dig. Och glöm inte att tänka positivt.