brevet

Hörde på nyheterna på morgonen att fler och fler vill skönhetsoperera sig. Jag tycker folk ser bra ut som de gör. När jag gick i skolan blev jag bland annat retad för jag hade en lång näsa. På den tiden var det inte så roligt. Nu är jag glad att jag har en lång näsa. Det hör till mitt arv. Pappa, farfar och farfars far hade alla långa näsor. Förmodligen hade släktingarna på pappas sida långa näsor redan på 1000-talet.

Vad tråkigt att en del bibliotek är nedläggningshotade. Visst är det kultur men det kanske pratas för mycket om en kulturbärande institution. Det handlar om att det är ett ställe att träffas på, att lära sig språket bra. Att läsa så mycket som möjligt, både fakta och skönlitteratur.

Hade svårt att sova. Tänker på stackaren, 61-åringen med hunden, som blev misshandlad av tonåringar.

Nu skriver alla tidningar om misshandeln. Några har varit och bevakat rättegången och några skriver direkt från TT. Några skriver att mamman till en 15-årig buse fick bäras ut från rättegången när domen föll mot hennes son, i andra tidningar stod det att släktingar över huvud taget inte fick komma in till rättegången. Tidningar säljer lösnummer på detta. Sju tonåringar ger sig på en 61-årig hjärtsjuk förpensionär och misshandlar honom med sparkar och slag så han är nära att dö. Hörde att ungarna höll på med MMA, det vill säga den värsta kampsporten.

<hr>
själv är jag lite snuvig, men inte värre än att jag kan jobba. Hämtade beställningar från plan ett till fem. Det var ovanligt många beställningar. NN hade beställt säkert tjugo små broschyrer om folkdans.

På eftermiddagen flyttade jag lite böcker eftersom det var stiltje på tidskriftsavdelningen.

Nu ska jag försöka fånga dagen och se på blommorna, krokus och skilla som kommer. Dagen som är den första av resten av våra liv. Och i morgon har jag gymmnet

Under dagen arbetade jag som vanligt med bokinsättning och tidskriftsinsättning på jobbet/biblioteket. 
  
Efter pliktsysslorna tog jag spårvagnen till Handelshögskolan. Där träffade jag två kollegor och vi gick sedan till krogen Cheers. Vi satt mest och pladdrade lite om hur det är på olika bibliotek och skvaller vi hört. Bra för mig som aldrig hör någonting nere i magasinet...  Vi drack ett par öl och en lakritsshot.

Vid sextiden tog jag spårvagn nummer två till Drottningtorget och följde strömmen av besökare in på Clarion Hotel. Det känns som att promenera in i ett palats att gå in på det nya hotellet. Det är modernt och pampigt därinne. Lobbyn var rymlig och det blev en ganska behaglig atmosfär. Jag hängde av mig jackan och gick in i en lokal som hette Vinterträdgården. Där var en faslig trängsel av kollegor och människor som bara var där och ville tacka överbibliotekarien som går i pension. Undrer tiden som vi minglade spelade tre kollegor fiol, piano och cello.

Efter minglet gick vi in i den stora restaurangen. Den var stor som en aula, lite opersonlig kanske. Men jag hade trevliga bordskamrater så det gick bra. Förrätt med en liten svampkaka och en laxsmörgås. Till huvudrätt var det Torskrygg. Under tiden som vi åt sjöng två kvinnor ABBA-sånger.

Efter huvudrätten gick jag till tåget och åkte hem. Det skulle ju vara en arbetsdag i morgon också.
 

En lång dag på Universitetsbiblioteket. Ställde upp böcker på förmiddagen. Det regnade ett par droppar när jag gick och åt lunch på "Sushi Todat". Elva fiskbitar var det i Sushin. Jag ser att det kommer upp en och annan Krokus och en och annan snödroppe ur gräset. På något vis tror jag det är nyttigt för mina händer att äta med pinnar? Eller bra träning tror jag?
  På eftermiddagen ställde jag upp tidskrifter. Höll på nästan halva dagen med Jerusalem Record som först hade fel uppställningssignatur och sedan en kapsel/kartong som inte passade.

  I morgon ska jag på fest för högste chefen på universitetsbiblioteket. Hon går i pension när som helst. Det kommer 180 personer och jag vet inte vad jag ska ha på mig? Och middagen börjar när jag brukar gå och lägga mig. Jag missar träning på gymmet och Antikrundan. Men den här pensioneringen får jag ju bara vara med om en gång i livet. Någon skulle ha kostym, en annan kollega skulle ha tröja och jeans.

På förmiddagen var jag cyklade jag till sopcontainrarna och slängde papper och plast. Det är isgata, men bara du tar det försiktigt så. Träffade en granne som jag sällan ser. Hennes bilbatteri hade också laddat ur.

På Ica såg jag en ur personalen som jag kände igen ifrån gymmet. Det är så många som kör ut varor hela tiden. Det är en stor arbetsplats. Till kassan ställde jag mig i en kö där en lite äldre kassörska satt. Hon är pålitlig och snabb. Det kommer att dröja några veckor tills jag är tillbaka på gymmet. Tejpen efter ärret från gallstensoperationen trillar av efter hand.

Igår kväll åkte vi som vi brukar till min syster. Började att åka och hämta min faster. Det var inte sandat eller saltat så jag fick ta sats för att komma upp för den smala vägen upp till faster Kerstins stuga. När hon väl var installerad i framsätet med käpp och väskor var det bara att fortsätta i mörkret förbi Bergsjödal och längs Tiggarstigen. Det var ödsligt, inga andra bilar, inga djur bara tyst och stilla. Bilens strålkastarljus lyste upp snön på trädens grenar. Vid Norsesund tog vi vänster under järnvägen. Nu hade vi faktiskt fått den första bilen bakom oss. Nu var det en backe upp och precis efter Hedéns ödsliga villa så kom en älg uttravande från stigen från trollskogen och Ulvatjärn. I samma ögonblick kom en älg till och sedan en till. De var så stora och stiliga. De bara travade på utan att se sig om. Jag har sett älg förut i på Mösseberg  i Falköping, men de här såg större ut när de kom skridande i mörkret.
   Efter att ha stannat visade det sig att det var isgata. Kristina fick gå ur och putta. Föraren i bilen bakom måste sett älgarna också för han gick ur sin bil och erbjöd sig att hjälpa till att hjälpa till att putta. Men då hade bilen fått fäste i snön på mitten av vägen.

När vi kom till min syster ville hon veta vart de hade sprungit för hon ville också se älgarna. Juldagen var som vanligt med kalkon, vegetarisk paj, sill och plumpudding (christmas pudding). Hem gick det lättare. Det rullade på utför då och det var så vackert med med de mörka, snöiga och taniga grenarna längs tiggarstigen.

På morgonen på Juldagen när de rullade upp gardinen låg älgarna och åt rhododendron.