När jag var i New York

På förmiddagen joggade Kristina några kilometer. Under tiden läste jag tidningen och gjorde frukost. Bloggade lite om Obama. Han skriver i en bok att han alltid försöker sätta sig in hur andra tänker. Hur tänker George w. Bush? Hur tänkte norska nobelkommitten? Ville de skynda på honom för att han ska göra underverk? De moste ju ha vetat om att de skulle få kritik?
   Sedan åkte vi till Bälinge sopstation och slängde gamla blommor. Efter att ha cyklat till Ica och köpt lax till lunch cyklade jag och hade ett träningspass på 1,5 timmar. Eftersom det inte gick så bra i veckan försökte jag ta igen lite. Det var rygg, axlar och undersidan på benen.
   På datorn glimtade det till en bild från New York. Bilderna som jag lagt i filer på datorn kommer slumpvis på skärmsläckaren.

J J Cale. Cajun Moon
Året var 1989 och här sitter Andreas von Blotnits på hotellrummet. Jag minns att jag sa till taxichauffören "Ta mig till det billigaste hotellet i New York". Det blev YMCA Sloane på Manhattan. Jag bodde två veckor på det här hotellet. Folk kom och gick, men Andreas stannade i alla fall några dagar.


utsikt från YMCA
Utsikt från hotellrumsfönstret till YMCA Sloane.

utsikt från World Trade Center
Utsikt rakt ner från World Trade Center 1989. Husen finns inte längre utan platsen kallas för Ground Zero. Där uppifrån såg de andra skyskraporna ut som legobitar.
utsikt från World Trade Center
Utsikt över Manhattan i New York från World Trade Center 1989. Långt borta syns Empire State Building.

 

 


Promenad till Time Square

Tisdag 16/11-2008

Idag åkte vi hem på eftermiddagen. Efter frukost gick vi till Grand Central Station. Vi hittade en stor saluhall en trappa ner. Där fanns massor som Kristina och Kerstin ville handla.
Yoko Ono. Listen to the snow is falling
Bland skyskrapor och neonljus på Time Square

Sedan tog vi en promenad till Time Square inringat med alla sina skyskrapor, affärer och neonskyltar. Vi gick in på Virgin Records. Kerstin köpte flera skivor och en tröja med Virgin Records. Kerstin blev erbjuden att ha sin bild ovanför den kända Nasdaqskylten, för att vara med i en antirökkampanj, men hon tackade nej.

John Lennon. Happy Christmas
Kerstin och jag på Time Square

Vi tog en lunch på en enkel restaurang där besökarna fick plocka vad vi ville ha för mat själva.
Time Square
Nasdaqs neonskylt vid Time Square

Vi tog taxi till Newark eftersom vi absolut inte ville missa planet. Det snöade på vägen till Newark.  Det tar ju så lång tid med all den här kontrollen vi får gå på eller av planen. Somnade ganska snabbt efter vi stigit på planet. Det var bara en halvtimme mellan planet från Köpenhamn till Landvetter i Göteborg. Vi lämnade Kerstin på Landvetter för hon skulle ta ett plan till Kalax. Kristina och jag tog Toyotan hem till Alingsås. Det var ganska skönt att ha bil för vi hade så många väskor. Hemma gick jag och lade mig att sova direkt för jag var så trött efter den långa flygresan. Och det är så skönt att vara hemma igen.

 


"The Met" och 40 Carrots

Måndag 15/12-2008

På förmiddagen skulle vi egentligen gått på det stora Metropolitan Museum of Art. Museerna är emellertid stängda på måndagar så det blev inget av det. Snopet. I stället begav vi oss till Central Park. Den här vinterkylan hade slagit om till vårvärme och sol. Vi tog och köpte kaffe och muffins på ett kafé och tittade på människor och ekorrar.

  Efter en halvtimme gick vi och tog en buss nedåt 48:e gatan. Även om det kan vara lite förvirrande vart bussarna går så är det ett bra sätt att se staden.

Central Park
Kerstin och jag vid en statygrupp med Alice i Underlandet i Central Park

   Vi fortsatte sedan till Bloomingdales. Jag gillar den välbekanta affären. Jag tycker de har fina kläder där och inte alltför dyra. Jag köpte ett par jeans sedan åkte vi upp till sjunde våningen och restaurangen
"40 carrots" . Jag är väldigt förtjust i den restaurangen och det är som ett paradis för vegetarianer. Kristina vill inte åka till New York utan att ha varit på "40 Carrots"
40 Carrots
Frozen Yoghurt är Forty Carrots specialité


  På kvällen gick vi på The Metropolitan Opera House och såg Puccinis La Boheme. Det var en underbar fantastisk opera. Manuel Vargas är en enastående bra tenorsångare som var Rodolfo. Mimi spelades av Maija Kovalevska . De fick spontana applåder och det hördes bravorop från ett fullsatt Metropolitan.



Fantastiskt vacker sång i La Boheme av Manuel Vargas på Metropolitan opera House i New York.
Någon har redan lagt in lite av föreställningen vi såg på Youtube. De hade byggt upp
en hel stad på scenen. En levande häst kom kom in dragandes på en vagn.

Besökte Ground Zero och Winter Garden

New York 14/12


Det var svårt att sova den här natten för det var en kille som gapade utanför hotellet och bilar som tutade. "I didn´t do it." var en mening jag kunde höra från den skrikande mannen.


   Den andra dagen begav vi oss till Empire State Building. Även här var det kö och kontroller igen. Jackor och bälte fick stoppas i en korg och gå igenom röntgenkontroll. Det är en hissande känsla att se ner på alla skyskraporna på Manhattan. Långt borta på Staten Island kunde jag skymta frihetsgudinnan.

Empire State Building
Utsikt från Empire State Building

  Efter Empire State Building tänkte jag att vi kunde åka till Ground Zero och på vägen kunde vi ta butiken 21:th century. Men jag hade ju glömt adressen dit och det föll inte väl ut.

-Men vad gör vi här, vi skulle skulle ju åka till den här affären, här är ju ingenting, sa Kerstin.

-Jag tänkte vi kunde ha lite sightseeing i Downtown, sa jag.

   Det var en kvinnlig bussförare som var mycket hjälpsam och visade oss precis var vi skulle gå av. Vi promenerade längs groparna där tvillingtornen stått. Vi ner till the Winter Garden som byggts upp nära där tvillingtornen. Det är en vacker inomhusträdgård som byggts efter elfte september 2001.

Ground Zero
Winter Garden som ligger nära Ground Zero, det vill säga där de
två tvillingtornen World Trade Center stod.


   När det var klart gick vi upp längs Broadway. Vi gick in till en affär som sålde Levis jeans. Kerstin köpte flera jeans där. Personalen var väldigt trevlig och serviceinriktad. Det är ju något jag minns med tillförsikt om jag blir vänligt bemött.

   Vi fortsatte upp förbi China Town. Jag gick in på en McDonalds för att vattna guldfiskarna, det stod faktiskt McDonalds på kinesiska utanför också.

  Utanför hade det börjat mörkna och det hade kommit fler människor ut på gatorna.

-Rolex, want to buy a rolex? Hörde jag en mörkhyad man saga till Kerstin.

Lite längre upp stötte vi på en afroamerikan med en varukärra med tre jul och hela sitt bohag i vagnen.

-This is Soho, are you going to Soho... look the vagon only has three wheels, but its okay, sa han.

  Jag tror det var vid åttonde gatan som vi gick ner och tog tunnelbanan. Vid ett tillfälle fick jag för mig att tunnelbanan gick åt fel håll så vi gick av. Men var bara att jag trodde vi åkt åt fel håll eftersom det tog så lång tid. Tjejerna var inte glada då.

   Vi fortsatte till Grand Central Station och sedan vidare mot Lexington Avenue. En lång man skrålade julsånger i tunnelbanevagnen och försökte få lite pengar. Det stod Wizard på tyggen på hans tröja.

Breakdance
Akrobatisk breakdande på natten i New Yorks tunnelbana ackomanjerad
av tung rytmisk hip-hopmusik typ
Public Enemy .

   På kvällen gick bara jag och Kristina ut och åt spagetti och drack Samuel Adams öl. Kerstin hade blivit magsjuk och hade bäddat ner sig på hotellet.


Från Washington till New York

Fredag 12/12

När vi, min fru Kristina, Kristinas syster Kerstin och jag, kom till Landvetter blev vi informerade om att det inte gick något plan till Newark New York som vi önskat. SAS hade inget plan tillgängligt. Istället fick vi flyga från Köpenhamn till Washington.


   Efter ungefär nio timmar landade vi på Washingtons största flygplats. Det var en vacker syn med alla ljusen från husen i Washington när vi landade.

  Vi visste att vi bara hade en timme på oss att byta plan till flygplatsen Newark i New York eftersom planet från Köpenhamn var försenat. På Washingtons internationella flygplats var det en hiskelig trängsel eftersom alla plötsligt skulle byta. Så småningom kom vi till gränskontrollen.

-Take of your shoes and your belt, sa en myndig stämma. Allt skulle läggas i en korg och gå igenom röntgen. Jag och Kristina lyckades komma med, men sannolikt redan då försenat. En kontrollant sa till oss att ställa oss i ett hörn och vänta på Kerstin. Det visade sig att hon blivit stoppad för hon hade en tandkrämstub och en handsalva i handbagaget. Kristina går tillbaka, jag står kvar i hörnet och väntar.

-You are not very helpful to the ladies, sa en sträng vakt.

Sagt och gjort går jag tillbaka och ser när Kerstin får packa in salvan och tandkrämstuben i en låda och skriva att den ska till Newark. Sedan tillbaka och ställde oss i kön och fick göra om samma procedur igen.

-Take off your shoes ... And your belt! Sa en bister kontrollant.


Nu förstod vi att vi inte hunnit med planet. Vi försökte springa till SAS gate för det måste ju gå många plan till Newark trodde vi. Washingtons flygplats var rena labyrinten. Med mycket hjälp från två äldre gråhåriga herrar som stod vid ett informationsbord kom vi fram till SAS gate.

-Det går inga plan till New York I kväll. Men vi bokar ett hotel åt er så kan nit a ett plan till New York klockan tio i morgon bitti.

-No, no hotel, sa jag förtvivlat. Vi hade ju bara fyra dagar i New York.

-Det är faktiskt ett plan som går till La Guardiaflygplatsen i New York.

-Vad som helst men vi vill till New York i kväll.

Efter en stunds funderande sa kvinnan vid gaten.

-Det är faktiskt ett plan som går från den lilla Ronald Reagan flygplatsen som går till Newark. Ni får ta en taxi dit. Ni får en voucher så ni får åka gratis dit.

  Trots att det var midnatt  så var det en tät ström av bilar. En lugn Sikh med turban körde oss. Vi var ju så upp i varv att vi glömt vad flygplatsen hette. Men när vi sa att det skulle ta ungefär 40 minuter. Chauffören pratade mest om bilar. På den lilla Ronald Reaganflygplatsen var det mycket lättare att hitta än på den förra. Vi satte oss och åt lite grand på en snabbmatsrestaurang. Blev serverade av en trevlig och glad afroamerikans ung dam.

   Flygplanet vi fick var ett litet tunt plan som luktade flygbränsle. Flygvärdinnan var en afroamerikansk kvinna med världens bredaste leende och hon skrattade hela tiden när hon visade säkerhetsföreskrifterna.

New York
Utsikt över Manhattan från Empire State Building.

   Ungefär klockan tolv på natten kom vi fram till Newark. Vi tog sedan en Shuttlebus från Newark till Manhattan och hotell Roger Smith. Det var en säregen upplevelse med alla ljus i träd och hus och konstgjorda julgranar här och var. Busschauffören körde fort, rena rama Balder, eller berg-och-dalbanan, när han zick-zackade mellan alla bilarna som en rallychaufför.

   Så mycket strapatser för att få komma till New York. Staden som har ungefär lika många invånare som hela Sveriges befolkning.


Lördag 13/12

Gick upp redan vid sju, åt frukost på ett litet kafé och tog sedan tunnelbanan till Lincoln center. Vid Lincoln center hämtade jag operabiljetter som jag beställde över nätet i augusti. Vi stannade också till en stund vid Metropolitans lilla souvenirbutik. Vi köpte Julius Caesar av Händel och Puccinis La Boheme.

   När vi var färdiga där promenerade vi ner mot Trump Tower. Eftersom det var bitande kallt köpte jag en grön mössa av en gatuförsäljare. När vi kom fram till Trump Tower tog vi rulltrapporna upp till toppen och tittade ner på restaurangen som låg längst ner på botten. Signifikant för Trump Tower är vattnet som rinner längs bergsväggen.

Inglasad restaurang
Kerstin och Kristina på restaurang vid Nike-center

Efter Trump Tower gick vi till en inglasad restaurang och drack soppa. Det var betydligt billigare än på Trump Towers restaurang. Förmodligen var det trevligare också med alla skulpturerna och träden. När vi ätit gick vi vidare till Nike Center. Kristina och Kerstin shoppade runt där och letade kläder, jag satt mest och tittade på folk. Hela tiden var det hög hip-hop-musik. En flicka stod med en skivspelare och hanterade vinylskivor som en discjockey. Intressant att se att vinylskivorna användes igen.

Trump Tower center
Granen inne i Trump Tower


   Efter Nike Center plöjde vi oss fram genom folkmassan till Rockefeller center. Först gick vi in en sväng till St. Nicholas church, en gotisk kyka som ligger inklämd mellan skyskrapor. Vi fick se en skymt av den berömda höga julgranen med alla de färggranna ljuskulorna i. Under julgranen var det en isbana där folk åkte skridskor.
Lincoln Center.

Rockefeller Center
Kristina och Kerstin knuffas
och kläms utanför Rockefeller Center


När vi var klara här trängde vi oss ner till det stora varuhuset Macy´s Vi var inte så länge där eftersom det var fruktansvärt mycket folk där. I stället letade vi oss tillbaka till hotell Roger Smigh genom tarmarna i tunnelbanan.

Hemma igen från utflykten till New York

Tillbaka från de fyra härliga dagarna i New York. Har arbetat två dagar, roligt att träffa mina trevliga och hyggliga arbetskamrater, Hugh Hopper och Sonja (namnen är fingerade).

Får hela tiden försöka förklara för besökarna varför biblioteket läggs ner. Alla tycker det är lika tråkigt. Vi har ungefär 200 besökare per dag, jag såg på besöksstatistiken när jag kom tillbaka. Jag säger att nu får de promenera ungefär tre kilometer upp till filosofiska fakulteten. Min trevlige gamle kamrat Gösta har redan ringt två gånger och han funderar på att ta en resa till London. De första dagarna efter hemkomsten kände vi oss lite möra efter den långa flygresan, hade Jetlag bland annat.


image43
Kristina påväg ut från varuhuset Bloomingdales. Kläder var billigt.

  Som så ofta när du är ute och reser är det de små oväntade händelserna du minns bäst. Restaurangen 40 carotts på Bloomingdales och blomsterfestivalen på Macy's. De skickliga gatumusikanterna, en i saxofonist Central park och en i tunnelbanan. Metropolitan opera house var kanske inte överraskande, men det var fint. Möjligtvis blev vi positivt överraskade över att personalen var så trevliga i butiken på operan.
image44

New York Public Library
image46
Letar efter matställe vid Time Square

image47
Utanför Metropolitan Opera house vid Lincoln Center


Welcome to America

Ett kompakt molntäcke låg över Atlanten, men där vi kom över Grönland sprack det upp en glipa. Vi såg ismassan som klippformationer bort över horisonten. Det syntes att isen börjat smälta i kanterna.

 

På Newarks flygplats fotograferade de oss i passkontrollen och tog våra fingeravtryck.

-Welcome to America, sa den svarta damen slutligen.
Hade läst på internet varifrån The Shuttle buses gick till de större hotellen.
-If you want Shuttlebus, you shall talk to her over there sweetheart, sa en kvinna till Kristina. 
Vi fick ett kallt rum på nionde våningen där allt verkade gammalt, marmorsten vid handfatet.

image41
Första dagen plöjde vi oss fram genom folkmassan på 42:a gatan till Time Square. Folk verkade ha bråttom och pratade hela tiden. Vi tog en pizza slize på ett ställe vid Time Square där personalen förmodligen var indianer. Oavbrutet hördes sirener från polis och brandbilar.


 

På lördagen åkte vi direkt till Lincoln Center och Metropolitan Opera House och hämtade ut biljetter till Turandot På eftermiddagen åkte vi till museet Guggenheim. Vi åt lunch på ett kafé på Guggenheim, pajen var helt okej och inte alltför dyr.

   För den som tycker om modern konst tycker jag Guggenheim är riktigt bra. Bland annat tavlor av Paul Klee, Giacometti, Kandinsky och Picasso.

 

Efter Guggenheim vandrade vi någon timme i grönskande Central Park där Magnolian blommade som ur filmen Drömmar av Akira Kurasawa.

  Middag åt vi i varuhuset Macy´s bottenvåning. Jag åt lax med potatis och drack en stor öl. Det smakade bra och det var inte så dyrt.

image38
På Macy's



Under den regniga söndagen gick vi på museer hela dagen. Regnet öst ner och det rann floder av vatten längs gatorna. Först tog vi tunnelbanan upp till Metropolitan museum of art. Långa köer så det tog sin tid att komma in. Ett jättestort museum med gammal afrikansk konst, grekisk, iniansk konst. Längst in har de modern konst av Picasso, Paul Cezanne och impressionister.

   Vid lunchtid tog vi en buss ner till Museum of Modern art. Där var det ännu längre köer för att komma in. Snyggt upplagt och med alla dessa fantastiska konstärer som Frank Stella, fascinerande Jackson Pollock , underbara Mark Rothko , Barnett Newman ,Jasper Johns , Kazimir Malevitj med flera.

image40
Kristina i Central Park under Magnolior
Jackson Pollock

Kristina bredvid en tavla av Jackson Pollock på Museum of Modern Art


   Dock var på museet lunchen en miss. Oförskämd personal, dålig mat och dyrt som sjutton. Kristina fick ett par salladsblad och jag en deciliter svampsoppa. Det sämsta jag varit med om, en riktig turistfälla.

 

På kvällen satt vi hemma och lyssnade på CNN om den tragiska massakern på skolelever och lärare i Virginia Tech. En ensam galning som sköt besinningslöst



På måndagen köpte jag en skjorta och ett par byxor på Bloomingdales. När vi stod och väntade på att Bloomingdales skulle öppna pratade vi med en man om Manhattan och regnet.

Bloomingdales är ett kolossalt stor varuhus så det tar en halv dag att handla. Här åt vi lunch på bottenvåningen på restaurangen 24 carrots. Sympatisk, lite udda personal, tallriken var överfylld med massor av grönsaker och inte speciellt dyrt. En av de som serverade hade klippt i nacken som han hade en mustasch i nacken?

 

På kvällen tog vi tunnelbanan till the Metropolitan opera house och såg operan Turandot av Puccini. Vilken underbar sång och musik och en stor kör som några grå varelser som klängde omkring och vilka fantastiska kostymer de hade. En sådan här förställning måste även en som är ovan vid opera tycka om.

 

   Eftersom det regnat så mycket gick det ingen tunnelbana direkt till Grand Central från Metropolitan opera house, utan vi fick åka till Queens. Då på kvällen började det komma ut lite udda människor. En nästan tom vagn stank kiss.
-My God, can´t somebody help me, tjöt en kvinna som hade en tidning för näsan. Några trashankar sov på bänkar i kisstanken. På en vagn vi bytt till mot Time Square stod vi som packade sillar. En svart kvinna började sjunga "Isn´t she lovely" av Stevie Wonder bland alla människor. Bakom mig stod en enögd man med skäggstubb och trängdes, han såg arg ut. Spännande med alla dessa olika karaktärer i New York. Vid Grand Central stod en ensam, svart, saxofonspelare, han spelade bra, nästan som Stan Getz. I love New York.

image42

Brandkår på femte avenyn 

Museum of Modern Art
Tavla av Mark Rothko på Museum of Modern Art

Kristina i New York
Kristina utanför New York Public Library