Bofinken i lövverket

Gryningen reser sig över Gerdsken när jag cyklar till stationen. På sjön simmar en skäggdopping och en brunand. Där det börjar bli mer buskigt längsGerdskenstigen hör jag en Bofink. "Snälla mamma kan jag få gå på bio i kväll", om du säger det snabbt blir det som bofinkens läte.


Om studenterna är nonchalanta och talar i telefon och visar arrogans kan jag av och till visa en bestämd sida.

-Kan jag få ta med mig boken över (till handels) och kopiera?

-Nej, det är en referensbok... alltså ej hemlån.

Jag kan bli lite grinig när någon mopsar sig och pratar med andra som om bibliotekarien inte finns.

-Det är så dyrt här.

-Du kan kopiera här eller också får du ordna det på annat vis.

-Kan man göra dubbelsidigt då?

-Nej det går inte på den här.

En forskare kommer emellan med en hög ur serien Qualitative media research.

-Den här serien måste ni behålla när biblioteket läggs ner, den är jättebra.


Rättshaveristen är här och skriver sina brev. En del tycker det är jobbigt att hon hammrar så hårt på tangenterna, men hon är trevlig i alla fall.


Några studenter kommer och frågar efter en uppsats från Förvaltningshögskolan.

-Aj då, ingen exemplarpost i datorn, säger jag, bara en huvudpost... personen som katalogiserade denna 2004 jobbar inte här längre.

-Hur gör vi då?

-Vi får fråga om den ligger på han som har hand om förvaltingshögskolan har den på sitt rum?


Däckarna

Uppe i ottan och åkte med bilen till Däckarna som förvarar våra vinterdäck. De är lite surmulna men de byter fort. Statoil var trevligare men det tar hela dagen. Det är klart att det kan inte vara så roligt att hålla på med däck bland gummilukt hela dagen.

På spårvagnen låg en svart schäfer vid mattes fötter. Den hade sorgsna ögon, men det var rogivande att titta på hundens lugna bruna ögon.

På jobbet hinner jag precis till ett morgonmöte. När dörrarna öppnas strömmar ett lämmeltåg av studenter in och intar sina platser. Mitt bland allihopa kommer Rättshaveristen med och bänkar sig framför sin favoritdator.

En mörkhyad man med ett brätt leende går förbi. Alltid lika trevlig.
-Hej hur mår du? frågar han.
-Bra.
Han sträcker fram handen och jag skakar hand med honom. Det ger en viss känsla av harmoni och förtroende mellan människor att ta i hand. Jag kan förstå invandrare som ofta tar i hand.

Rättshaveristen kommer och är mycket upprörd.
-Har du sådant där EU-körkort... Det finns ett sådant där chips uppe i högra hörnet. Det betyder att de alltid vet var du är.
En annan låntagare kommer till disken.
-Kan jag få ta henne emellan? frågar jag.
Rättshaveristen får en missnöjd min men nickar.
-Du jag som är ett offer, fortsätter Rättshaveristen, kollar de. Men grovt kriminella, de bara låter bli att komma till rättegången så slipper de undan.etc etc...

Vad betyder Salama?

Dagen började inte så bra. Trött och grinig. Min gymväska fastnade i en barnvagn på stationen när jag stressade fram i folkvimlet. Det tog säkert fem minuter innan jag fått loss väskan från ett snöre i barnvagnen.

På förmiddagen slängde jag dubbletter av Statens Offentliga Utredningar. När jag stod i lånedisken fick jag ett sådan tjurig blick blick från en tjej. Nästa gång gav jag henne en tjurig blick tillbaka, då råkade hon som liknar Winona Ryder komma bakom, hon ler alltid. Hon blev väldigt överraskad över min sura min och hennes mungipor drogs nedåt som på en marulk. Så snett det kan gå, som servicemänniska måste du alltid vara försiktig. För flera år sedan gick jag en kurs i pedagogik, jag hittade några gamla minnesanteckningar: "* Jag vet inte vad jag sagt förrän du svarat. * 'jag uppstår i mötet med dig'" Nåja, så är jag väl bara en gammal karslok.

Utbytesstudenterna gör mig glad.
-Salama, do you know what that means?
-No.
-It means thanks.
Undrar på vilket språk det var?

-Prosit... Har du slarvat med whiskyn? Det var en lite lustig konduktör på tåget hem. Lite korpulent gråskäggig man. Jag nyste så det stänkte på tåget hem.

Om Tankens vägar

En av mina verkliga favoritböcker är Gunnar Aspelins Tanken Vägar. Det finns mycket att diskutera om Platon, men det är intressant att läsa om hur hans dialog Staten är så aktuell. Här följer ett citat ur Tankens vägar om idealstaten: "Om slutligen rättrådigheten, som var utgångspunkten för hela resonemnget, vad innebär den i vår mönsterstat? Jo, svarar Socrates: staten är rättrådig då varje samhällsmedlem och varje samhällsgrupp har sin bestämda uppgift i ett planmässigt ordnat sammanhang."
  Även ifall det är gamallt tror jag det kan vara bra för politiker att ha detta i bakhuvudet när de blir politiker. Jag tänker på att det är vikigt med solidaritet människor emellan.

Om ett drama i TV

Jag har aldrig varit med om ett program som diskuterats så mycket i lunchrum, på tåg och det är det första samtalsämnet om jag talar med någon i telefon. Det är förstås programmet "Ordförande Persson". En orsak till att det blivit så bra är att intervjuerna gjorts under resans gång, inga efterhandskonstruktioner och tillrättalägganden. Att makt förblindar blir ganska tydligt. Det är viktigt att inte komma alltför långt ifrån den verklighet som politikerna är valda att sköta. Demokrati är väldigt viktit.

Lyssnade på Gentle Giant på Youtube igår, "Isn´t it quiet and cold". En underbar låt som jag inte hört förrut, däremot minns jag Gentle Giant som gjorde en massa gamla bra poplåtar.

Som att lägga patiens

Satt och letade efter recensioner för en speciell bok åt en professor. 100-tals recensioner, men det var just en specifik.

Vi har en låntagare som sitter här varje dag, hon behövde hjälp med lösenord för datorn. Hon är väldigt lik en kollega som jobbade här för ett par år sedan. Kan kalla henne för Emmannuelle Beart som hon var i filmen Jean de Florette.

Rättshaveristen är här varje dag och skriver sina ilskna brev till Hovrätten med mera. Hon sitter här och hostar och småpratar för sig själv.

Det som vi katalogiserat för ett halvår sedan tas nu bort ur databasen och slängs. Att katalogisera känns som att lägga patiens nu. Ungefär som att göra klart och sedan rasera.

I går kväll såg jag tredje delen av den fantastiska serien om "Ordförande Persson". Jag häpnar över alla åsikter han haft om folk.

Drygt 300 besökare på biblioteket

Solen skiner och fåglarna kvittrar. Det är högtryck och nollgradigt.

Hade möte om framtiden på jobbet, vi bara gjorde upp hur vi skulle gallra, börja med att ta bort dubletter och plocka ut speciallitteratur. Sedan skrev jag ut en bok som fanns i pdf på 400 sidor och satte in i en pärm.

-Har ni alltid så mycket folk härinne? En trevlig, sympatisk student som också är studentvakt kommer in och lånar bok.
-Ja, det har vi nog, kanske inte lika många på fredagar.

Rättshaveristen haffar henne så fort hon får syn på henne.
-Kan du växla det här, Rättshaveristen har fem kronor som hon vill ha i enkronor.

Det finns inte en enda plats ledig på biblioteket. Det är roligt, jag säger inget om de har med sig kaffe och smörgås.

En stund senare kommer Nina (dvs Rättshaveristens påhittade namn)
-Vad gör du?
-Jag katalogiserar Sociologiuppsatser, svarar jag.
-Ska de arkiveras?
-ja.
-På landsbygden förr var de både polis och åklagare i ett. Vilken makt de hade, kunna åtala folk samtidigt.

Sedan var det mycket frågor och omlån. En kille ville ha litteratur om ekonomi och kvinnor.

Efter jobbet gick jag och tränade. Hantelpress och bänkpress. På tåget hem pratade jag med en pendlare om programserien "Ordförande Persson".

På dåligt humör och med stukat självförtroende

3 grader kallt på morgonen. Var fortfarande lite upprymd efter gårdagens utflykt till Orust på kvällen med min kompis Ingemar och sedan såg jag dokumentären om ?Ordförande Persson

 På morgonen hade vi besök av en person från Universitetsbiblioteket. Hon var så pratsam och självsäker att mitt självförtroende och goda humör maldes till grus direkt. ?Jag är en riktig loser och var skall de göra av mig.? tänkte jag. Hugh Hopper (namnet är fingerat) kramade varandra och pussade på kind. 
 

Men det är ju mitt eget fel. På jobbet fortsatte jag med att göra etiketter till uppsatser i Sociologi och sedan katalogiseringen.


 Åt lunch på Meze, en pasta med fläsk, inte speciellt gott men de har goda färska oliver på salladsbordet. En korpulent man som läste Administrativ teknik med Kristina satt ensam och åt pannbiff. Han tog en jätteportion med sallad. Han såg i alla fall tillfreds ut med tillvaron.
 

Vi är alla lika inför lagen sägs det. Om det kommer in en låntagare som jag vet är lite aggressiv så blir jag lite reserverad bara för att skydda mig själv.

 

-Visst är det så att man inte får låna två likadana uppsatser på ett kort?

-Jovisst får du låna det.

Förstod att det att hon råkat ut för min stränge före detta kollega Benny (namnet är fingerat)  som är pensionerad sedan ett år tillbaka

Tycker till om Mona

Hörde Mona Sahlins inledningstal på tv4:as morgonnyheter. Jag kan inte säga så mycket så här tidigt, bara att det låter okej. Miljö, jobb och jämställdhet låter bra. Solidaritet människor emellan tycker jag är viktigt. Mona Sahlin blir nog inte så tokig. Positivt med en kvinna.

   Det behöver i och för sig inte vara bra med en kvinna i ledande position bara för att hon är kvinna. Lärarinnan jag hade i lågstadiet var en riktig häxa. Sedan hade jag en avdelningsföreståndare när jag jobbade inom vården som var hemskt otrevlig.

EU fyller 50 år, meningen med EU från början var väl att det skulle säkerställa fred i Europa. Aldrig mera krig, de tre orden var väl från början själva andemeningen med EU. I "Brevet från nollpunkten" av Peter Englundh står det mer om krig under 1900-talet.

Nu har jag tyck till så jag är alldeles vimmelkantig. Skall fortsätta lyssna lite på En tidig Soft Machine med Hugh Hopper, Robert Wyatt, Mike Ratledge, Elton Dean och Roy Babbington.

I Kaninstaden

Klockan fem på morgonen a.m 541 grader fahrenheit. Vaknade med en vagel i ögat och ögat hade svullnat. Tänkte tvätta ögat med 5 dl kokt vatten och en tesked salt. När jag duschar kommer kristina in med en halv citron.

-Du skall badda ögat med citron, det svider men sedan blir det bra. Så gör de i Italien.


På jobbet hängde rättshaveristen på låset.

-Jag har kämpat med det här sedan 2002. Göteborg kallas för kaninstaden, vet du varför?

-Nä.

-Du vet på Liseberg går det en massa grönklädda kaniner. Liseberg är viktigt för Göteborg. Etc etc.

En kille kommer in och vill ha böcker om Islam. Jag tittar på Islam och kvinnor i lokala katalogen. Han blev lite stressad, han förstod inte att jag måste söka systematiskt. Han envisades med att trycka på titeln och då får han ju inte fram exemplarposten.

-Här är en jag vill ha.

-Den finns bara på Religionsvetenskapliga institutionen.

-Var ligger den?

-Uppe vid Filosofiska fakulteten.

-Kan jag beställa hit den?

-Nej, den har ingen exemplarpost så du får gå dit och läsa den.

Hör Rättshaveristen sucka borta vid datorerna.

-Åh herregud?

 

-Jag vill ha boken ?Utbränning i Sverige?, säger en låntagare.

-Det är en e-bok. Du får fram den via Gunda. Det kanhända att du måste använda lånekortsnummer och personnummer.

 

Stöldlarmet går när Rättshaveristen skall gå. Om hon var arg som ett bi innan så är hon ännu argare nu.

-Ah, det är lugnt Nina (namnet är fingerat efter sångerskan Nina Hagen), jag litar på dig, det är jag som inte larmat av böckerna du fick (gallrade).

-Ja, det var de två.

-Överåklagaren får betalt för det här, men det får inte jag för allt arbete jag lägger ner etc. etc.

-Trevlig helg på dig, säger jag till Nina som släpar på alla sina kassar.

-Trevlig helg.

När vi ska ta kaffe kommer en besökare in.

-Har ni lagboken från 1910.

-Nej, vi har inte lagboken så långt tillbaka.

-Jag vill ha strafflagen från 1910.

Jag följar med låntagaren ner och tittar i svensk författningssamling från 1910, men hittar bara bihang och ändringar. Låntagaren går till Ekonomiska.

Tränar på gymmet innan jag åker hem och tar helg. Ser på Lasse Brandeby när han dansar.


Vilket party

Ja, det har varit en festlig vecka, trots lite sömn och trista vakter på Scandinavium. Dolly Parton överraskade mig positivt. Tyckte inte det var fel med hennes berättelser om sin uppväxt och hur fattigt de hade det. Sången som var en hyllning till hennes mamma var stark.

Arbetsdagen flöt i ett. Först under förmiddagen var jag på möte med Sonja (namnet är påhittat) och prefekter om bibliotekets framtid. Det var mycket om hur det skall gå till att göra om till studietorg och hur gallringen skall gå till. Det diskuterades också vilka böcker som skall behållas. Uppsatser skall digitaliseras, men om det skall digitaliseras bakåt måste skribenterna kontaktas och ge sitt medgivande.

Vid halv elva gick jag tillbaka till biblioteket. Vid elva kom två tjejer som studerade journalistik och filmade och intervjuade mig. Det ingick i deras kurs att göra en beskrivning av någonting. De satt länge och frågade om biblioteket och vad jag tycker om böcker.

-Har du blivit filmstjärna? En söt tjej med finsk brytning går förbi låneexpeditionen.
-Ja, det är väl någon övning de har.
-Varifrån kommer de?
Jag tror det är institutionen för Masskomunikation... De ska studera biblioteket.
-Men vad roligt.

På eftermiddagen var det full fart.
-Det är upptaget på alla låntagardatorer, kan jag få låna den? Frågar en student och pekar på datorn i informationen.
-Är det mång sidor?
-Sju stycken tror jag.
-Okej då.
Efteråt lämnar killen en hundralapp.
-Jag har tyvärr inte mindre säger han.
-Tyvärr, jag har inte växel, men du är väl här rätt ofta?
-Jag är här varje dag.
-Okej, du kan komma och betala i morgon då.

Såg Dolly Parton

På kvällen var Kristina och jag och såg Dolly Parton. Jag tycker Dolly var överraskande bra, en profssig konsert. Varvade lugna låtar med country, Jolene, sjöng hon. Little Sparrow var en vemodig vacker sång som hon sjöng acapella. Hon varvade sorgsna låtar med pigga countrysånger som Country boy. Dolly Parton var bra, tråkigare med de burdusa vakterna. Efter pausen kom vi inte tillbaka till våra platser eftersom vakterna hela tiden manade oss att gå. Vi försökte i och för sig stå nära utgången för att hinna till tåget.
-De vallade oss som boskap, sa Kristina.

På biblioteket var allt lugnt som vanligt. Hjälpte en mörkhyad flicka med uppsatser och artiklar om ordningsbetyg. Hon gav mig ett bländvitt leende. Kul, för hon har tidigare mest gått och varit blyg och tittat ner.

Tankar vid frukostbordet

Såg Lasse Bengtsson intervjua Göran Persson på Tv4as morgonnyheter. GP trodde de bland annat Socialdemokraterna förlorade valet på att han hade ont i höften och inte kunde engagera sig så mycket som han annars skulle gjort. Någon annanstans har jag läst att det var fastighetsskatten. Personligen tror jag det var 1. Arbetsrätten (därmed är inte sagt att de borgeliga lyckats klara av arbetslösheten). 2. Brottslighet i samhället få bukt med våldet mot kvinnor. Det här bara en blygsam tanke jag har. Allt våld är förkastligt förresten.

   Jag är feminist, det här med lönen kommer väl efterhand hoppas jag. Män som är i kvinnodominerade yrken har ofta lika låg lön. Nej, det är för det här med våld. Det är sällsynt att kvinnor startar krig, eller går ut i krig, mördar och begår våldshandlingar. Jag tror emellertid män mognar med åren och förhoppningsvis blir lugnare. Detta trots att jag blivit fimpad till fotknölarna av mänger av otaliga kvinnor. Men sånt är ju livet, grymt och obarmhärtigt då och då. Men de kan ju inte hjälpa att jag inte är ett bra parti.

Mingel på biblioteket

På eftermiddagen kände jag doften av thailändsk kycklinggryta med basilika på nedre våningen när jag gick runt och ställde upp propositioner. Mycket riktigt hade två tjejer dukat upp till middag i ett grupprum. De tittade lite skamset på mig, men jag bara log för att de skulle förstå att det var ett trevligt initiativ. Kanske är jag en kollaboratör i min yrkesgrupp. För två år sedan katalogiserade jag en gammal bok om barnavård, nu vill Regeringskansliet låna den. Bara vårt lilla kvartersbibliotek och Kungliga Biblioteket hade lagt in den i Libris.


 

Annars har det varit mycket spring här angående busen som fotograferade oss igår. (Igår kom bråkstaken från i förrgår nämligen tillbaka och skällde ut mig och Sonja och slet fram en kamera och fotograferade oss. Vi blev helt ställda). Utan vidare får vi installerat skyddslarm. Två höjdare som var här och pratade med Sonja och berättade att han var en känd bråkstake. Jag är ganska tålig, men tänk om det varit en kniv han dragit upp i stället för en kamera? Allt gick så fort igår när han stormade in rosenrasande i fikarummet.


-Hur är det? Frågade överbibliotekarien och klappade mig på axeln.


-Jo det är bra, det är bra att prata med Hugh Hooper (namnet är fingerat) som varit med om mycket.


-Ja det är bra att du får prata av dig.


 

Hittade 40 kronor på golvet.


-Är det du Nina (namnet är påhittat för rättshaveristen) som tappat 40 kronor?


-Hä-hä-hä-, nej inte jag, skrockade Rättsaveristen som varit här sedan tidiga morgonen och skrivit sina överklaganden och skrivelser.

-Oj, var de ihoprullade, i så fall är det nog jag, sa en student intill Rättshaveristen.


På gymmet pratade jag med en kille från Gävle.

Irrade vilse

På morgonen körde jag trasiga datorer till en sopstation för elektronik. Den låg på nedre botten ett par kvarter längre bort. Först fick jag ta en hiss upp med en vagn full med trasiga datorer, skrivmaskiner och bildskärmar. Först åkte jag ag till vaktmästare Carl Palmer (namnet är fingerat).
-Jag släpper ner dig och följer dig till återvinningscentralen.
Sopstationen var som en bunker med låkt i tak.
-Det är bättre om du tar nedre vägen, jag visar dig.
Det var emellertid inte så lätt när jag nästa gång skulle tillbaka kom jag vilse. Vagnen i en gång och jag i en annan. Fick hämta Carl Palmer.
-Ska det va så djävla svårt att hitta här? Jag släpper in dig här.
Carl låser upp en dörr till en korridor.
-Men jag har min vagn i en i en annan gång.
Carl Palmer suckar djupt.
Resten av förmiddagen mådde jag taskigt och kände mig värdelös. Hade svårt att koncentrera mig på uppsatskatalogiseringen. Efter lunchen satt jag i lånedisken. Då kom det in en kissluktande snokande skummis. Sonja anade att han ville stjäla något så hon ringde Carl Palmer. När han stod vid kopiatorn. kom Carl.
-Carl heter jag, vad heter du?
-Öh...
.Är du student här?
-Öh nej.
-Då får jag be dig gå, och så ställer du upp böckerna du tagit.
Ja, han hade ju inte stulit dem bara dragit ut dem.
Han går lydigt och ställer upp böckerna, sedan börjar han fotografera med en digitalkamera i biblioteket.
-Ah, sluta lek nu och ge dig av härifrån, sa Carl.
Utanför biblioteket fortsatte de käbbla.


Trevligt att Hugh Hooper (namnet är fingerat) är tillbaka. Han utstrålar lugn med sin rutin i branshen.
Jag läser så många bra bloggar som Megafånen och Lady Jane. Jag bara skriver vad jag ser och hör i min omgivning.


Ordningen återställd

Började morgonen med att byta ut bokningslistor till datorer och grupprum. Sedan gallrade jag ut dubbletter av Statens Offentliga Utredningar och fyllde en soptunna. Sedan fortsatte jag med Samhällsvetenskapsuppsatser. Efter lunch var jag i låneexpeditionen. Hälsade på skäggige Born Rebel Garth Hudson (namnet är fingerat), han verkade vara på ett bra humör. Rättahaveristen var tillbaka och skrev många brev. Och så alla trevliga studenter förstås. Biblioteket var helt fullsatt.
-Ska sdet här biblioteket läggas ner?
-Ja... det ska bli ett studietorg... med lite referenslitteratur... vi har börjat slänga böcker nu... vi börjar med offentligt tryck.
-Vad skall det bli istället för statsvetarna.
-Jag vet inte, ett iberoamerikanskt bibliotek sägs det.
-Men Statsvetenskap är ju mycket större...
-Ja, så är det livet måste gå vidare.
-Vad blir det med er då?
-Jag vet inte... någon kanske flyttas till Campus Linnée.


Funderingar

Helgen bara rinner iväg. Var på Ica och handlade idag också. Jag tyckte det var lite tråkigt för den pensionerade kranföraren hade jag inte sett på ett tag. Idag såg jag honom inne på Ica sittande på sin rollator och tittade på Vasaloppet på en plattskärmsteve inne  bland teveapparaterna. Han hör hemma vid Ica sär han sitter och spejar och spanar på alla som kommer dit.

Jag fortsätter att läsa Härskarringen och Dorothy Sayers. Mixtrade i över en timme med att koppla en digitalkamera till datorn och lyckades ändå inte öppna luckan till USB-kabeln.

På toaletten har jag en litografi jag gjorde på högstadiet. tycker inte den är så dum. Det är en teckning av Kosterfjorden, Leader och fiskebåten Marino syns på vattnet.

Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras

Det finns än som jag känner igen från mitt gamla gym. Har försökt hälsa, men han tittar bort. En gång växlade jag några or med honom, han sa då att han slutat träna. Han är väl lite fin i kanten så nu lägger jag av med att hälsa.

Då blir jag glad när jag kommer till jobbet. Plåstrade om en trilskande skrivare, hämtade glödlampor gjorde en expost på en avhandling från Lund som jag katalogiserade igår. Återkallade en replik Derek och jag skrivit till en tidning. Modet svek mig, onödigt att reta folk.

När biblioteket öppnade kom Born Rebel, Garth Hudson (namnet är fingerat) in. Hans skägg var lurvigare än vanligt, han hälsar alltid vänligt. Låntagarna är hyggliga och de gör mig glad.
  En vacker mörk kvinna kommer in.
-Hur hittar man boken till det här numret? Hon kommer med en hög som ser ut som en trave kvitton.
-Öööh... Det är nog identifikations koden... öh, nej det är nog deras streckkoder.

-Har ni propositioner... Hur långt tillbaka?
-Ja 20-talet trappan till vänster och nyare trappan till höger.
Fem minuter senare kommer tjejen tillbaka.
-Det var ingen proposition... Jag menade Statens offentliga utredningar.
Det gör lite ont att kasta allt, vi har ju katalogiserat allt. Det har inte de på centralbiblioteket.
Arbetade med en förtjusande studentvakt sista timmen. Det är ju som det är här i livet, vad var det Derek brukade säga "Allt fast och beständigt förflyktigas och heligt allt profaneras". (Marx)
Jag kommer att sakna studenterna och stamgästerna. Vi har mella 5- och 600 besökare varje dag.