Påsklunch i solen

Tog bilen till min syster igår. På vägen hämtade vi upp min faster Kerstin. Som så ofta i min familj blev det politikprat. Det visade sig att den enda av oss som suttit i kommunfullmäktige var gamla faster Kerstin.
-Men vad säger du om de säger emot och vill diskutera? frågade jag.
-De sitter tysta allihopa, de får inte avbryta när jag talar. De får begära ordet efteråt, men det gjorde aldrig någon, sa faster Kerstin.
   Kristina har varit aktiv medlem i centerkvinnorna, men hon satt aldrig i kommunfullmäktige.
   Jag då? Jag har inte varit aktiv i något parti.

påskmiddag
Faster Kerstin i de röda solglasögonen satt ett tag i Kommunfullmäktige för Miljöpartiet.

snapsen
Min syster och svågers påsklunch.

Vår familj har en tradition att gömma påskägg och sedan gå och leta efter dem. Här har faster Kerstin hittat en påse åt sig. Påskharen hade emellertid inte så många ägg, i år hade haren en flaska vin och en liten flaska Whisky. Men det är inte så många barn längre som letar ägg. Den yngste är 22 och den äldste är 84 år.


 


Skottade snö och satt inte bara och slöade

En kall och seg dag. Var ute och slängde skräp och handlade för veckan. Kände mig trött. Har börjat läsa "Skogsliv i Walden" av Henry David Thoreau. En bok, en klassiker, som verkar vara okej. Borde varit ute mer på förmiddagen när det var sol. Jag skottade i alla fall runt bilen. Den såg ut som en stor snödriva medan grannarnas bilar var snöfria och snön var bortskottad. Lyssnade på Scherazhade av Nikoklaj Rimskij Korsakov under tiden som jag läste.
   Tänkte på den här 21:årige Rodelåkaren som körde ihjäl sig i nästan 150 kilometer i timmen. Tänkte på hur många som krockar med bilar. Men den här sekvensen var så tydlig när han bara flög av.
  
Men sedan fick jag en god vegetarisk soppa till lunch och till middag har jag köpt Marulk som Kristina ska tillreda. Nu ska jag gå och läsa och lyssna på
Ultra Vivid Scene som jag hittade en skiva i i förrådet. Nu ska jag leva i nuet. Ingen vits att tänka på alla knepiga saker i livet. Handling är bra. Läste Göstas blogg. Ringde min gamle vän Hans, pensionerad bibliotekarie, men han hade precis vaknat när jag ringde honom vid nio.

skottar
Kändes i alla fall bra att skottat undan lite. Handling är bra om du vill pigga upp dig.

"All förändring är ett under för den eftertänksamme; men det undret äger rum vart ögonblick:" ( Henry David Thoreau. Skogsliv i Walden s. 65)


Hjärtan på Alla hjärtans dag

Det var längesedan nu, men här är två minnen. Det var stort när min syster gifte sig.

mamma och pappa
(foto Lars Petersson)
Min syster Gunilla gifter sig med Bengt, tror de gifte sig 1981. Till höger syns också min farmor Elsa.

mamma och pappa
(foto Lars Petersson)
Mormor Sonja och Morfar Yngve. Bilden måste vara tagen på 60-talet någon gång. Mamma sa att morfar och mormor alltid var lyckliga och aldrig grälade... Morfar dog av sorg strax efter mormor.

mor och far
(Foto Klas Petersson)
Min pappa Lars och mamma Anita. Jag minns att de grälade en hel del. Men när jag tittade i pappas dator när han gått bort så hittade jag en förlaga till ett tal som han skulle hålla på mammas födelsedag: "Jag gör ingenting utan Nita längre", stod det i talet.
farmor och farfar
(foto Lars Petersson)
Farfar Knut och farmor Elsa. De höll ihop i alla år, men farfar var nog inte hemma så mycket: "Off you go to your comfortable work", sa farmor varje morgon när han gick till redaktionen på GHT varje morgon. Det har min kära faster Kerstin berättat.

bröllopet
(Foto är min kompis Gösta eller mamma Anita)
Klas och Kristina gifter sig i Boden för tio år sedan.

Bra att skicka många hjärtan en sådan här dag.

 


Heruler och Valoner

Snö, men slaskigt. Tog en promenad och lyssnade på "Den förlorade symbolen" på min mp3-spelare. Såg på programmet där Ulf Adelshon sökte sina rötter. Han släktforskade om sin fars judiska släkt i Polen.

Jag känner inte riktigt till min släkt långt tillbaka. Min farfars far hett Alfred Petersson. Han var bonde och blev politiker. När han blev politiker blev han fet och åt mycket mat och dog i diabetes. Farfar påstod att släkten härstammade från Herulerna och kom till Småland som vikingarnas slavar på tusentalet.
  Farmors släkt var Valoner och morfar och mormors släkt också. Tror att mormors pappa var grosshandlare.

farfar Knut
Farfar Knut och hästen Olle i Påboda 1936.

Knut och Elsa
Farfar Knut och farmor Elsa i köket ca. 1970

Skriver om Kristina

En studentvakt sade en gång ”att jag skriver fint om Kristina” i bloggen. Hade inte tänkt på det, men det är väldigt smickrande om det är så.

kristina
Kristina ser på Kapybaror på Bahamas


"Kärleken har som kännetecken, som den skarpsinnige kan iakttaga och den kloke kan upptäcka. Det första av dem är det ihärdiga betraktandet – ögat är själens vidöppna port, som låter dess hemligheter utforskas, som låter dess innersta tankar komma till uttryck som gör dess fördolada egenskaper synliga." (Ibn Hazm, Om kärlekens kännetecken ur Essyer s. 26.)

Och sedan om du nämner namnet ofta så tänker du på något som personen gjort eller sagt. Det är som i en bok om något upprepas är det något viktigt.

 

 


Alla Helgons dag

Vi glömde inte att åka till kyrkogården. En liten biltur till Kyrkogården. Det var en solig och vacker höstdag och vackra gula löv på träden. Jag cyklade och köpte en krans och Kristina hittade ett ljus.

Föräldrars grav i Hemsjö
Åren går och jag blir äldre. Vi gjorde en liten utflykt till mina föräldrars grav. På Alla helgons dag ska jag väl tänka på föräldrarna och tänka på alla tider som varit. Mörkret faller över Hemsjö Kyrka.

norsesund
Faster Kerstin, mamma Anita, pappa Lars och farfar Knut intill Gamla Huset. Huset var en stor lekstuga, men det ruttnade, möglade, åts upp av myror och råttor. Fotot är taget ungefär 1966. Jag ser liljorna vid väggen försvann när Gamla Huset föll ighop.

 


Och allt var oförändrat

Var på Sahlgrenska sjukhuset igår och besökte min läkare.

-Så går du framåt och blundar... bra... och så går du framåt på tå... bra... och sågår du bakåt på tå... Sedan blundar du och går framåt på hälarna... bra... sedan går du bakåt på hälarna och blundar... bra
-Så här menar du, sa jag.
-Ja och så blundar du och för vänster pekfinger mot näsan... bra... och sedan höger pekfinger...bra...
På det här viset får jag hålla på och öva medan doktorn ser på.

-Kan du ligga på rygg på britsen och dra vänsterbenet från knät och ner till foten... bra... och så höger benet... bra...
Sedan nuddar doktorn med nålar på höger och vänster ben och frågar om jag känner något?
-Jag anser att din MS är oförändrat sedan då du först var här 2002. Att det är så bra beror på träningen och medicineringen, sa doktorn.

Jag kände mig så tillfreds med tillvaron att jag åkte till Ica och firade med att köpa en Risifrutti. 

klas
Här står jag under några druvklasar på ett kafé på Skopelos 2009.

Telefonen som ringde klockan sju på kvällen

-Om det ringer så har jag inte tid att prata. Jag har disk, tvätt och gympa, sa Kristina igår kväll.
-Okej, sa jag.
(Telefonen ringeroch jag kastar mig genast på telefonen)
-Jag heter M.B. är Kristina inne?
-Ja, men hon har inte tid att prata.
-Okej då, men jag ringer igen, sa mannen.
Bara någon reklam tänker jag och slänger på luren.
-Vem var det? frågar Kristina.
-Han hette M.B.
-Men det var ju min kusin som jag inte sett på flera år... och du bara slängde på luren!
-Ja, jag trodde inte du hade tid? sa jag.
Jag letar i nummerpresentatören, men där finns bara telefonreklam för tidskriften Tara.
-Han är så blyg han kommer inte att ringa igen? sa Kristina.

Tillbaka till vardagen med rörpost och bänkpress

Tillbaka i vardagen. Hade tröja på mig när jag cyklade till stationen. Spårvagn 13 var försenad.

På förmiddagen skötte jag Rörposten och skickade iväg beställningar så gott jag kunde. Lommade omkring och ställde upp böcker till Kvinnovetenskapliga. På eftermiddagen hade jag de gamla samlingarna. Hittade beställningarna ganska snabbt, sedan lommade omkring och ställde upp böcker i 4b.

Tog friskvårstimme och åkte tidigare till Alingsås. Kände inte någon på gymmet. Men det gick ganska bra att träna några lätta vikter med bänkpress.

sergels torg
Jag står och ser på Sergels Torg i Stockholm i söndags.


Fantastiskt att Barack Obama lyckats charma ryssarna också? Hur gör karln?

Utflykt till blomsterhavet

På eftermiddagen gjorde Kristina och jag en utflykt till min faster Kerstin vars trädgård är ett hav av gröna växter. Hon bjöd på kaffe och bulle. Idag var så varmt att jag blev trött och seg. Men det är alltid roligt att träffa min gamla faster som har mycket att berätta.
Faster Kerstin och jag
Kerstin och jag i ett hav av ormbunkar, gräs och diverse växter.
kerstin och kristina
Kristina och min faster Kerstin i den av grönska prunkande trädgården.

När vi varit några timmar hos Kerstin tog vi vägen förbi min syster. Det var en hel del trafik på den smala vägen vid Norsesund. Dessutom har de börjat köra fyra nya busslinjer på vägen där knappast två bilar kan mötas.
Kerstins trädgård
I Kerstins trädgård

Snö och vardag

När jag gick upp klockan åtta på morgonen låg det ett täcke av snö över gräsmattan utanför. I stort sett var det samma fruckost som vanligt. Jag säger i stort sett för den här veckan köpte Kristina den vanliga maten för helgen. Grape, ägg, fruktyoghurt, smörgås och kaffe. Efter fruckosten cyklade jag emellertid till Ica och köpte lite som helst inte ska ta slut, det vill säga yoghurt och smör. Jag bloggade lite om Kambodja också innan jag gav mig ut i snön.

   Min kollega unge Fredrik tipsar mig ibland om roliga webbsidor. Tycker den här annonsen är ganska bra. Skickade den till min kompis Gösta, men han trodde det var virus och raderade den direkt.

till salu
Jag och min fru har varit gifta i nästan tio år, men jag känner igen
mig lite grand.

Lyssnade på "Hjärtat får inga rynkor"

Försöker sälja en säng. Satte upp en lapp på Ica. En man ringde på kvällen och verkade intresserad, men han ringde inte tillbaks. Kristina har köpt en soffa och då har vi inte plats för gästsängen.

Såg teveserien om Selma Lagerlöf igår. Tycker den var riktigt bra.

Lyssnar på Mark Levngoods bok "Hjärtat får inga rynkor" under tiden som jag lagar lunch. Tycker den boken är rolig och tankeväckande. Det är trevligt att lyssna när han beskriver alla dråpliga situationer han hamnar i.

Tog en promenad med Kristina till El-Giganten för att se om de hade någon fotoscanner. Det skulle vara roligt att kunna ta itu med alla mina gamla diabilder. På vägen såg jag en tjej som gick med en Dafgårds färdigmat under armen. Hon var kanske ensam till Jul? Hon bar på sin enkla julmat.

   På förmiddagen läste jag Vår Ekonomi och lyssnade på
Toccata & Fuga av Bach med Leopold Stokowski. Alltid lika intressant att läsa hur du får bukt med arbetslöshet och konjunkturnedgång. Men om jag själv är drabbad av arbetslöshet skulle det inte vara lika intressant att läsa om samhällsekonomi. Det är en rundgång. Lönerna kan inte sänkas för mycket för då har folk inte råd att köpa så industrin går runt. Tycker inte det är så många som handlar på Ica eller El-Giganten. Skattesänkningar är inte heller alltid bra. "I praktiken handlar det om reformer av ekonomins struktur; insatser för att sänka transaktionskostnader, öka rörligheten, minska skattekilar och förstärka de ekonomiska drivkrafterna -  kort sagt åtgärder för att få marknaderna att fungera mer effektivt. En sådan politik skulle kunna göra det möjligt att samtidigt pressa tillbaka inflationstakten och minska arbetslösheten." (Klas Eklund, Vår Ekonomi s. 332)




Jag hittade också en gammal T.Rex skiva i samlingen. Inte så dum musik. T. Rex - Hot Love

Filosofiska funderingar

Idag regnar det så då passar jag på att filosofera lite om tillvaron och om hur du förändras med åren. Läser gärna historiska böcker och böcker om samhälle när jag är lite äldre.
   Angående musik tänkte jag igår länka
"Friday on My Mind" med David Bowie från skivan Pinups som jag tyckte var fantastiskt bra när jag var tonåring. Men jag ändrar mig och med åren vill jag ha lite lugnare musik som jag mår bra av, till exempel Mozart eller Bach. Bob Dylan har jag emellertid alltid tyckt om. Ordna saker i hemmet mår jag också bra av. Människan behöver arbete för att må bra och leva ett anständigt liv.

   "Animus uppvisar, liksom anima, fyra olika utvecklingsstadier. I det första är han helt enkelt en personifikation av den fysiska styrkan, t. ex. en brottarschampion eller en Tarzan. I nästa stadium tar han initiativ och handlingskraft. I den tredje fasen är animus "ordet" och uppträder ofta som lärare eller präst. Slutligen är i det fjärde stadiet animus inkarnationen  av "meningen". På detta högsta plan blir han liksom anima en medlare och vägvisare till den religiösa erfarenhet, som ger livet en ny mening." (Carl G Jung - Människan och hennes symboler s. 194)

  I det här första stadiet ville jag kanske vara stark men var det inte. I det andra stadiet kanske jag studerade och lyssnade på punk. Kanske är jag i det tredje stadiet nu? Jag läser hellre Klas Eklund än Mickey Spillane Det fjärde stadiet vet jag väldigt lite om. När jag var i det första stadiet kunde jag inte föreställa mig de följande stadierna. Detta är alltså Jungs teorier, någon annan kanske tror annorlunda?


   När jag ändå håller på att läsa om gamla filosofer så bläddrade jag i Gunnar Aspelins intressanta bok "Tankens vägar del ett och två".  Jag kom ihåg att Epikuros var en filosof jag tyckte var spännande:

  "Filosofi i epikurisk mening är kunskapen om den enda tillförlitliga vägen till frälsning från tillvarons lidanden. Den befattar sig inte med subtila begreppsutredningar och med studiet av retorikens finesser; allt sådant förkastas som värdelöst kram. Dess kunskapslära är enkel och lättfattlig: våra varselblivningar är obetingat vissa, och våra är sanna om de bekräftas av varselblivningarna. Naturkunskapen har sitt värde, ty den befriar oss från den oro, som beror på okunnighet om de verkliga orsakerna till det som händer och sker." (Gunnar Aspelin - Tankens vägar del 1 s. 139).

Ringde Gösta och pratade som vanligt lite om vad som händer och sker i tillvaron. Gjorde frukost åt mig och Kristina. 

Bob Dylan - Romance in Durango

Vår och nostalgi

I går tog vi en utflykt i solskenet och köpte blommor på Blomsterlandet. Vi tog även en sväng till Lidel och köpte korv och glass. Jag som inte kör så mycket tycker det är ganska roligt att köra runt med sommardäck på bilen och skinande sol.
Vårplantering

Kristina planterar Pelargoner


När jag kom hem så satte jag mig och lyssnade lite på 70-talspop på Youtube. Tyvärr har jag sålt de flesta LP-skivorna. Jag minns att jag köpte Down by the Jetty med
Dr Feelgood i London i mitten på 70-talet, Ducks Deluxe och Brinsley Schwarz köpte jag på Runes i Falköping.


Varje dag är en gåva

Tog bilen i mörkret till Norsesund för att fira jul med min syster. Det regnade och blåste, men det var inte mycket trafik på vägen. På vägen hämtade vi upp min gamla faster. Hon spelar en viktig roll i gemenskapen tack vare hennes livserfarenhet. När vi kom dit höll min svåger Bengt på att skära kalkon som vi alltid har till huvudrätt.

En av systersönerna satte sig bredvid mig. Han läser data på Chalmers och han har gjort ett program med primtal har jag för mig han sade när jag frågade om han kunde alla primtal och jag sade att jag håller på att försöka öva in alla primtal men att jag bara kommit till tre än så länge. Jag måste ju säga något i alla fall. Till höger satte sig min svågers syster och då blev det mest prat om Australien.
   Till efträtt fick vi Risalamalta och flamberad
Christmaspudding , eller plum pudding. min svåger bar in det brinnande fatet och ställde bredvid Kristina, som tog en brinnande bit från puddingen. den här puddingen är väldigt mäktig och speciellt som han har smör ihoprörd med socker till.


Systersonen och hans fästmö fick The River av Bruce Springsteen av mig. Det där med julklappar kan bli så fel när man är vuxen, jag vet ju inte vad de gillar för musik? Anar att Johan gillar heavy metal. Min gamla faster Kerstin hade en skiva med musik av Verdi till honom.

-Är du en sådan där Springsteenfan? frågade min systersons fästmö mig.

-Nja, jag vet inte så noga... jag tyckte han var bättre i början... men jag ska gå och se honom på Ullevi i sommar.

Vad vill jag se? Vad vill en gammal gubbe som jag? Även ifall han var bättre förr så ingen tvivel om att han är en sällsynt bra liveartist. Det blir nog en hejdundrande konsert. Men jag tror att jag skulle uppskatta en opera konsert med Verdis La Traviata på Metropolitan Opera house i New York mer.

-Om ni inte gillar skivan kan ni ju ge bort den? sa jag.

Hon ser lite osäker ut, en äldre belevad herre uttrycker sådan fånig osäkerhet.

-Jag börjar bli trött, sa jag.

Egentligen inte, bara lite så att säga håglös. Det här med julklapparna blev lite fel. Min svågers systers barn fick inga julklappar. Hade ringt min syster och frågat om de ville ha någon julklapp. Min syster sa bestämt nej. Jag uttyder det att hon egentligen vill att vi slutar med julklappar. Hörde på radio att i Stockholm kunde du hyra en kvinna från Cuba som var tomte. Luften gick liksom ur julfesten när det blev julklappsutdelning.

-Klas börjar bli trött, då måste vi åka hem, sa faster Kerstin.

-Johan kan köra dig, sa min syster.

-Nej Klas börjar bli trött, då ska vi åka hem, sa Kerstin.

-Så farligt är det inte.


Det var trevligt men i samband med julklappsutdelningen började jag längta efter att åka hem och se på filmen Soul lunch som Kristina hade med sig från jobbet. Den handlade om ett annat familjedrama och den var helt okej.


Jul med tomten Anton

Trevligt att många släktingar och vänner hör av sig. Vår kamrat från Gävle, den pensionerade bibliotekarien ringde både på julafton och juldagen. Min gamle vän Ingemar ringde, han lät trött, han håller på att flytta in i en villa. Min gamla faster ringde också, hon höll mest på att leka med sina katter. Vi pratade lite om farmor och farfars brevväxling.


   På dagen lyssnade vi på musik och såg på Henri Poirot, med David Suchet som suverän Poirot, som Kristina fått av tomten Anton till jul. På kunskapskanalen såg vi en film om konstnären
Mark Rothko . Jag minns att vi såg flera tavlor av honom när vi var på Museum of Modern Art i New York i våras.

  I går var tomten Anton inne och levde rövare och idag på morgonen var han inne och åt frukost.

image174

Anton äter frukost men han saknar patén som jag gömt undan

Läser fortfarande boken "En berättelse om kärlek och mörker" av Amos Oz. De första 300 sidorna är mest om hans barndom och de följande 200 sidorna är mer om Israel- Palestinakonflikten .

"De värsta konflikterna i individens och också i hela folkslags liv är ofta de som bryter ut mellan förföljda. Det är bara önsketänkande att tro att de förföljda och förtryckta skulle förena sig av solidaritet och tillsammans slåss på barrikaderna mot en hänsynslös tyrann." Amos Oz, En berättelse om kärlek och mörker, s. 369.


Några gamla brev

Härom dagen var jag på besök på Göteborgs universitetsbibliotek. Eftersom jag var tidigt till ett möte tittade jag i kortkatalogen till handskriftsavdelningen. Då fick jag faktiskt syn på en brevkorrespondans mellan min farfar och Torgny Segerstedt. Min farfar var journalist i London då och Torgny Segerstedt var chefredaktör för Göteborgs Handels och Sjöfartstidning. I kortkatalogen fanns också brev mellan min farmor och min farfar. Det skulle vara roligt att läsa de breven någon gång, kanske under någon semester.

Läste också DN-s webbupplaga där
Stefan Einhorn skriver att godhet lönar sig att ett njutningscentrum i hjärnan aktiveras som gör att vi får en lustupplevelse när du behandlar andra människor väl.

Om Ica och om en tomte tomten

När jag var barn firade vi ibland jul hos min morfar och mormor i Göteborg. Där var det en oförglömlig jul med skinka, ägg, Janssons frestelse med mera. Han bodde i en stor våning vid Widblicksgatan, men på den tiden var Johanneberg rena rama landet, inte alls något speciellt. På julafton kom alltid tomten och det var en skrämmande upplevelse. Tomten hade stora läderhandskar från lappland, hade mask, röd luva och en röd dräkt.
-Men goddag ... har du varit snäll och vill ha några julklappar.
Det var en skräckupplevelse, jag tror han sa att han kom från Rovanjemi. Men han var ju snäll och gav mig presenter. Det dröjde många år innan jag förstod att det var min morbror Lasse som var tomten. Jag hade alltid en viss rädsla för min morbror, inte nog med att han var tomte, han var en man som tyckte om att skämta.

På morgonen idag har jag cyklat och handlat ägg, julmust, glass och yoghurt. Det var nästan bara äldre människor som var på Ica. Träffade några trevliga grannar. (Nu kom Kristina in i rummet med en skurborste!) Vi pratade om den gamla köttfärsen hos Ica. Jag berättade att när jag var barn så hade ägarna till Ica, Melins, en liten affär som närmast var att likna vid en lanthandel. Även ifall det är en stormarknad nu så har jag svårt att tänka mig att de skulle försöka ge vika på sina gamla goda traditioner.

Den pensionerade kranföraren satt inne på Ica på sin rollator.

Konsten att koppla av

Åt frukost vid sju och lyssnade amtidigt på julmusik av de fyra tenorerna, Pavarrotti, Carreras och Placio Domingo. Sedan satte jag mig att skriva och läsa samtidigt som jag lyssnade på Erik Satie och Glenn Goulds Golbergvariationer av Bach. Jag har svårt att lyssna på det här nattsvarta tunga som The Birthday Party, Swans och Diamanda Galas , som jag lyssnade på förr. När jag blivit äldre tycker jag att du bör tänka på hur livet bäst levs och att tänka på familjen. För min del känns det bättre med lite lugn musik.
  Jag läser fortfarande Amos Oz "En berättelse om kärlek och mörker" och den har sina avsnitt som är tänkvärda. Medan jag har suttit och läst har Kristina promenerat över en mil.


Så firades julen när jag var barn

Sov till åtta, alltså väldigt länge. När jag skulle upp och göra frukost såg jag två äggulor som simmade i två koppar med vatten. Vad hade nu Kristina hittat på? Det var väl till påsk vi vispade ägg och socker till en god kräm?


Förr till jul åt vi plumpudding, eller Christmas pudding, som det också heter. Vi åkte nästan alltid till min farfar och farmor. Vi högg ner en liten gran i skogen och klädde den med glitter, vi hade också små marsipangrisar i granen. På julafton hade vi små ljus i olika färger i granen. Därefter valde hela familjen ut var sitt ljus och tävlade vilket som brann ner först. Den som hade det ljuset som vann brukade få en liten marsipangris i förstapris.  Jag rekommenderar emellertid inte levande ljus, vid ett tillfälle höll jag och min barndomskamrat Anna på att elda upp hela huset. Vi hade gjort någon äcklig gröt och blandat i alla kryddor och allt annat som min farmor hade i köket och så gick vi därifrån. Det som var i kastrullen började brinna och det tog eld i en bård som farmor hade längs en hylla. Jag minns faktiskt inte hur vi lyckade släcka elden. Jag och Anna brukade röra ihop en gröt av allt som fanns i köket och sedan bjuda min allvarlige farfar.

Min farmor hade en fantastiskt fantasi och hela huset var omgjort till ett vinterlandskap med små tomtar som pulsade i snö ( farmor använde bomull) och en del som åkte skridskor (en glasskiva som skulle likna is). Det är förmodligen min farmor jag brås på, definitivt inte min ordentlige farfar eller min allvarlige pappa.


Gick ut till Ica och köpte torsk och sill (det borde jag kanske inte göra eftersom den håller på att bli utfiskad? Får hoppas att de fiskat den någonstans där det finns mycket torsk?).

-Och så vill jag ha lite löksill, sa jag.

-Det är populärt med löksill, sa den söta flickan i fiskaffären, jag trodde det var jag som var populär men det är nog sillen?

-Det kanske är både ock.

Inne i Ica fungerade inte någon flaskåtervinningsautomat så jag fick slänga plastflaskorna. Borde väl ha köpt en Faktum, men han stod och pratade med folk.


Hemma spelade jag lite the  Birthday Party . Sådan musik lyssnade aldrig min pappa på när han var nästan 50. Jag minns första gången jag hörde the Birthday Party , det var i skivhanden Folk och rock i Göteborg. Det var Maxisingeln Relese the bats, det var en oerhört omskakande upplevelse. Om han över huvud taget lyssnade på någonting så var det Igor Stravinskys Våroffer.


Jo så var det det här med äggen. Det var bara för att äggen jag köpt hade spruckit.


Tidigare inlägg