Besök på bokrean - trots allt

Hade egentligen inte tänkt gå på bokrean för vi har ju inte plats för fler böcker men jag kunde inte låta bli. Jag kunde ju eventuellt köpa "På resa med Herodotos" av Ryszard Kapuscinski. I lunchrummet på jobbet hade jag bläddrat lite förstrött i en bokreakatalog och sett att den här boken Kapuscinski skulle finnas. Men nu vet jag inte var jag ska göra av böckerna eller när jag ska läsa dem.

bokrean
Jag gjorde en liten utflykt till bokhandeln trots allt. För några år sedan läste jag den mycket läsvärda "Mao. Den sanna historien" av Jung Chang och Jon Halliday  så nu köpte jag "Vilda Svanar" av Jung Chang. Och Pompeji skulle jag vilja besöka så jag köpte boken "Pompeji bakom ruinerna" av Hans Furihagen.

Promenad i Chiang Mai-provinsen i Thailand

Har avslutat självbiografin "Min far hade en dröm" om Barack Obama nu. Det var många namn och många pratminus. Han har tillbringat ungdomsår i Indonesien och har bott flera år i Kenya. Det känns emellertid skönt att ha börjat på något annat nu.

1995 tog jag en buss upp till Chiang Mai i norra Thailand. I norra Thailand bör du vandra. Direkt när jag kom dit erbjöd sig en ung kille på hotellet att guida. Det var regnperiod och guiden var inte så bra. Jag köpte ett par tennisskor men det var inget bra om du ska vandra under regnperiod. Speciellt som guiden struntade i gruppen som kom efter och fick klara sig själva.
chiang mai provins
Påväg till utgångspunkten för vandringsmarschen i Chiang Mai-provinsen.

chiang mai
Besök i en bergsby där Akhafolket bodde

foldbåt
I en hiskelig fart åkte vi på den här floden. Det gick faktiskt att simma lite grand i den strida strömmen.

elefantritt
En bit red vi på elefant. Det var fantastiskt hur de klev fram över den mest oländiga terräng. Inget hindrade elefantens framfart. Fantastiskt fina djur.

Hälsa mer

Det var ett par minusgrader och is på pölarna igen. Såg Lill Lindfors på perrongen i Göteborg. Hon såg snäll ut.

På jobbet var det brandlarm, men det struntade jag i. Det visade sig att det var brandövning. Ska förresten inte åka hiss om det brinner.

Försöker nämna namnet på jag tilltalar trill eller om i mesta möjliga mån.
 Min gamle vän Joakim från Ekonomiska institutionen kom på besök för att gå på ett möte på morgonen,
-Vet du var lilla salen finns? frågade han.
-Nej jag är inte säker på det, men Martin  vet säkert var salen finns?

Till fikat var det jag som bjöd på kaffe.
-Åh herregud, nu kommer han, sa nestorn Bengt. när jag gick bakom och fyllde på kaffe. Vet var nog lite skämtsamt eftersom kaffekannan åkte i golvet förra fredagen.

Skönt att det var ljust och vårlikt när jag åkte hem. Och det var fortfarande ljust när jag cyklade till Ica och handlade yoghurt.

Till sist Victoria och Daniel! Jag tror det blir ett fint par.

Labyrinten

Det regnade när jag cyklade till stationen och snön försvinner snabbt.

Hämtade böcker på de översta våningarna. Det är trevligt att gå ensam och känna sig osynlig. Det var travar med böcker som skulle fjärrlånas till bibliotek över hela Norden.

   Åt lunch i studentmatsalen. Såg en ung dam som hade ett svart läderband med nitar om halsen och svart läderband om handlederna.

På eftermiddagen var jag bokinsättare i öppna magasinet. Fyra gånger gick jag förbi "Turbo Reines" rum. Varje gång hörde jag fnitter och glada skratt när han berättade något roligt för någon ung dam. I öppna magasinet kommer hela tiden studenter och frågar var böcker finns. Jag kan inte låta bli att följa dem enda fram till platsen där boken finns.

-Det är svårt för min lilla hjärna att hitta här? sa en söt ljushårig flicka mössa med en stickad mössa på huvudet.
Herregud, jag förstår att hon inte hittar i det här kaoset. Jag har svårt att hitta trots att jag har erfarenhet från flera bibliotek.Är säkert på att hon kommer att bli något stort. Kanske VD eller EU-kommissionär.
-Nä, det är svårt för mig att hitta också ibland, sa jag.

Ska nog börja på det nya Studietorget i Haga. Det blir lite flängande hit och dit.

Efter jobbet tränade jag. Det gick riktigt bra. Den ung man hälsade och det kändes ganska konstigt. Jag trodde ju egentligen jag varit den osynlige mannen här.  Men jag blev glatt överraskad att han hälsade på en äldre belevad herre som jag.

Då satte jag nästan semlan i halsen

På morgonen var tåget inställt. Lokaltåget var fullt redan vid Alingsås och folk stod när tåget kom till Norsesund. Kom en kvart sent till jobbet. Klungan med spårvagnarna som kommer in på Drottningtorget när Interregiotåget kommer hade redan gått.

På jobbet hade hämtade jag på det knepiga b-huset. Gammalt material som är uppställt lite ovanligt. Jag hade hjälp av rutinerade R. tack och lov.

På eftermiddagen hade jag en beställning till okat (okatalogiserat material)  som ligger långt in i kulvertarna., men jag hade redan tagit upp allt Åhlens & Holm igår.

Vid lunch frågade någon om någon på biblioteket hade journalistutbildning? Jag sa ingenting för min utbildning är ju så gammal och jag har aldrig arbetat som journalist. Men utbildningen kan vara bra att ha kanske?  Men T.T. som frågade är hygglig, men det är jobbigt att åter ta upp mina gamla utbildningar som aldrig lett någonvart.

Till eftermiddagsfikat hade vår arbetsledare I.A. köpt semlor, så det var lite festligt.
-Du får säga till när du känner dig redo för att hämta böcker själv i B-huset? sa han rätt var det var.
Jag svarade honom inte, jag visste inte vad jag skulle säga jag blev alldeles mållös? Jag ensam i katakomberna bland alla gamla acta böcker där det är skrivet smått i skrivstil i ena hörnet vad som önskas. Rena rama spökhuset. Samlingarna där böckerna finns är som en labyrint och jag måste leta på karta vart jag ska gå. Jag satte nästan semlan i halsen. Men någon gång måste jag försöka. Kapten Gerard på Idefjord sa "chansa aldrig" när jag som sjuttonåring styrde åt fel håll med skärgårdskryssaren Idefjord. Jag styrde inåt idefjorden i stället för ut åt Strömstadshållet.


Besöket på Crocodylus Village

Fortsätter att visa minnen från min resa till Australien 1989. Från Harvey Bay och Frazer Island fortsatte jag min bussresa till Cairns i norra Queensland Australien. Från Cairns tog jag Jeep till Crocodylus Village. Jag minns att jag fick vänta i Cairns för det regnade och vägarna var dåliga på väg till Crocodylus Village.
crocodylus village
Tog en färja en bit till Crocodylus Village

crocodylus village 2
På nätterna sov jag i sådana här tält. Första natten lade jag lite bröd under huvudkudden och
på morgonen var brödet borta. Det hade nog varit någon råtta eller possum ringtailbjörn som
syntes då och då i regnskogen.
djungle lodge
Tidigt en morgon gick jag ut själv för att se mig omkring. Det var så mycket fågelljud från träden.
Vid ett tillfälle var jag nära att gå på ett vildsvin, jag sprang åt ett håll och vildsvinget åt andra hållet.

possum ringtail bear
Brödtjuven? är det en råtta eller en Possum ringtail? Jag lade en brödlimpa under kudden en natt och på morgonen var den borta?

Brev från London till mor Anna

På eftermiddagen gick vi till kafé Ringen där min faster Kerstin hade en föreläsning som var anordnad av Bibliotekets vänner. Hon berättade om min mamma Elsas gamla brev från London i början på 1900-talet. Hon åkte till England och bodde hos en rik läkare för att lära sig engelska. Hon skrev brev varje dag och Kerstin läste ur breven. Bland annat berättade hon om resan över Nordsjön som var fasligt vågig och blåsig. Hon berättade om Elsas möte med suffragetter som kämpade för kvinnlig rösträtt. Någon kastade sig framför en kunglig vagn och dog andra skar sönder tavlor på museer, allt för att väcka uppmärksamhet.
   Elsa skrev också om när hon kom till Hyde Park och lyssnade på en anarkist och en socialist. Elsa skrev brev varannan dag och hon beskrev allt hon såg mycket detaljerat. Hon gick på teater och operor och beskrev skådespelarna på teaterföresträllningarna. Vid ett tillfälle skrev hon att hon såg Alexandra av Danmark, drottning consort till Edward VII av Storbritannien.

Kerstin
Faster Kerstin (stående) föreläser om sin mammas brev från London.

Sedan kom hon tillbaka och gifte sig med en journalist. Faster Kerstin tror inte alls hon visste vad hennes make gjorde på jobbet på redaktionen.
-Off you go to you comfortable work, sa hon när han gav sig av till sitt arbete.

Om min resa till Australien

Kristina var uppe redan halv sju. På morgonen försökte jag skanna men det gick inte så bra. Bara Run time error meddelanden. Cyklade till stan och gick till frisören. En kvinna med en urtvättad välandvänd tröja med grov stickning och ett par brunrutiga byxor. Trots att jag sa att hade tvättat håret på morgonen framhärdade hon och sa att hon ville tvätta mitt hår. Hon bad också om ursäkt för att jag fått vänta. Hon hade ett bälte med saxar i en läderpåse, en väska i bältet som säkert har ett speciellt namn. Vi sa ingenting under tiden som hon klippte, men hon klippte ganska bra.
   När hon var färdig cyklade jag till Ica och handlade coca cola och blodpudding.
 
    När jag kom hem försökte jag dra ur alla sladdar och sätta in dem igen för att se om det gick att skanna nu. Det funka de ganska bra. Jag har varit dålig att anteckna på diabildsramarna, men jag minns ganska bra var jag befann mig 1989.
  Jag tog buss från Sydney till Harvey Bay och sedan tog jag båt ut till Frazer Island. Det finns många spännande öar längs Queensland och en av dem är Frazer island.


bussen har fastnat
Bussen har fastnat och vi får gå av och putta på

frazer
Miljöbild under bussturen genom Frazer Island.

frazer island tre
Båtvrak från andra världskriget på Frazer Island

Ett par decimeter snö när jag cyklade till jobbet

Det var ett par decimeter snö och några minusgrader när jag cyklade till stationen. Fick några minuters plus på flexen.

T., eller Trotjänaren (1) berättade under fikat att det inte är bra att mixa bananer i en mixer. Då berättade jag att det inte är någon idé att skala bananer när du matar elefanter... de äter dem med skal och allt. Det var helt meningslöst att säga det... 

  Stackars Fredrik som bjöd på tårta tappade kaffekannan i golvet. Men det gick ju fort att ta upp för vi var tolv personer som hjälpte honom torka upp kaffet. H.M. kastade sig på golvet och började skura, nästan som han hade vanan inne hemifrån? Jag och N.E. Hjälpte mest till med att hämta servetter.

  Det var väl det att jag tänkte att jag borde säga något när jag suttit tyst och dragit bokkort hela dagen. Växlade några ord med E.H. om Woody Allen, men jag hade inte så mycket att säga. Han är väldigt duktig på att rabbla upp namn på skådespelare och filmer.
-Läste i din blogg att ni går upp före åtta på helgerna... det är ungefär vid den tiden som jag somnar, sa E.H.

Efter jobbet gick jag på gymmet. Jag körde bröst och ben och det gick ganska bra. Fast det var mycket snö att plöja igenom när jag cyklade till Sportlife.

Bilder från mitt besök på Nya Kaledonien

Nu har jag skannat några bilder från Nya Kaledonien, en ögrupp i stilla havet. Året jag var där var 1989 och planet stannade vid huvudstaden Noumea och var kvar ett dygn där för att sedan fortsätta till Nya Zeeland. Jag tog in på ett vandrarhem och jag minns att de övriga som åkte inte var ett dugg intresserade av ön utan stannade på vandrarhemmet. Jag däremot promenerade på måfå omkring på ön. Jag gick och gick på en grusväg och jag mötte marscherande franska soldater.
   Tillslut kom jag fram till havet. Det var lågvatten och jag gick på stenar över ett korallrev. Speciellt var också att havet var orange. Jag badade inte för det var inte så lockande att doppa sig i det orange vattnet.

Nya Kaledonien
Jag hade aldrig sett ett korallrev förut och nu gick jag på ett.

Korallrev
Det var ganska fantastiskt när jag såg korallerna som bara dök upp. Men det var
inte speciellt bra att bada där för det var väldigt stenigt.
Orange vatten
Vattnet har orange sandfärg. Från Noumea kunde den som ville följa med
på en segeltur på havet. För mig var det på tok för dyrt.


Läser om "Män som hatar kvinnor"

Det snöade lätt när jag cyklade till stationen. Det var tre grader kallt. Tåget var tjugo minuter sent i morse. Alla gick som en skock får till lokaltåget. Redan vid Lerum stod folk upp i vagnen kom tio minuter sent till jobbet. Träffade min syster Gunilla på spårvagnshållplatsen. Hon kunde också ta nummer spårvagn nummer tretton till Genetiska institutionen.

Det var mycket beställningar mellan plan sex och nio, men jag tror det gick bra. Fick streckkoda flera så de går att använda i bokomaten och avmagnetiseras när böckerna lämnas tillbaka.

Tänkte att jag skulle fått lite lugn och ro och äta på Mandarin och bara lyssna på relaxmusik.
-Men blir du mätt på det? frågade trevliga I A-Z.
-Nja, det får gå, det är lite avslappnande när de spelar relaxmusik... Det brukar bara vara jag och några män som sitter där tysta och äter.

Det var emellertid en riktig pratkvarn som satt framför mig.
-Du jobbar på universitetet va?
-Ja... på biblioteket, sa jag.
-Jag har sett dig där uppe, det är så tråkig mat där uppe, sa främlingen.
-Ärtsoppa idag, sa jag.
Jag försökte äta den friterade fisken så snabbt som möjligt.
-Är det inte rätt fett det där med friterad kyckling, sa främlingen.
-Kanske det, sa jag.
-Jag läser en c-kurs i arkeologi... Vi kommer alla från Afrika, sa främlingen.

Efter lunch var det bokuppsättning igen. Fikat tog vi i magasinet eftersom vi ska börja räkna statistik på allt som lånas ut och allt som kommer tillbaka. Det blev ett himla kacklande vid fikat så vi får se om jag minns något?


Läser om Stieg Larssons "Män som hatar kvinnor" nu. Han skriver oerhört bra. Andra deckare kan jag somna till, men hans böcker griper tag direkt. I boken har Lisbeth Salander kort rött hår och är smal som en anorektiker. Hon har dock färgat håret svart.

Bråk i bubbelpolen

13 grader kallt på morgonen när jag vaknade och det var lika kallt när jag cyklade till stationen. Men det är bara att bita ihop och göra det. Några på perrongen har inte ens mössa.

Gick genom den långa mörka kulverten till Okatrummet på morgonen. Trodde att jag glömt lämna tillbaka en bokvagn till P.C. som delar bord och dator med mig. Det visade sig emellertid att jag gick i onödan för där fanns ingen bokvagn. 

  Annars har jag bara varit på plan 6 - 9 och hämtat beställningar på förmiddagen och på eftermiddagen nere i bottenvåningarna, det vill säga plan ett till fem. Hjälpte E.H. lite att ställa upp kvinnovetenskapliga böcker. Han var rörpostmästare och hade fått bekymmer med en bokhiss som fastnat.

  Efter jobbet gick jag till kafét Rosteriet vid Avenyn. Jag träffade Gösta och vi pratade lite om vad som hänt sedan sist. Det var inte han som hade bråkat på Valhallabadet, men han hade sett poliserna utanför som hämtade bråkstakarna. Jag hade läst i tidningen om några som börjat slåss i bubbelpolen. Otroligt.

"Obehöriga äga ej tillträde"

Drömde på morgonen att jag bevittnade en konsert med Led Zeppelin Jimmy Page spelade på en dubbelhalsad gitarr.

-Här är en bok från Okat. Programmet för Aniara på Göteborgsoperan 1994. Det är bråttom att hämta den, sa n.n..
Okat (dvs okatalogiserat material) är ett dystert och ödsligt rum med vita cementväggar långt in i en kulvert. På dörrarna längs kulverten står det hotfullt "Obehöriga äga ej tillträde": Några dörrar leder in till andra bokmagasin och andra leder till matsalen.

Eftermiddagen var seg. Satt bara och räknade bokkort för samlingen innan 58.
Hör när några äldre bibliotekarier diskuterar funktionshinder.
-Det heter inte funktionshinder utan funktionsnedsättning... Numer  är det inget hinder utan snarare en merit att ha ett funktionshinder.

När jag kom hem hade Kristina möte. Jag cyklade iväg till en Pizzeria som ligger nära. Ville inte störa. Jag gillar den här avsides belägna pizzerian. Som vanligt var jag ensam där, och det tycker jag är trevligt.
-Vill du att jag skär upp pizzan i klyftor åt dig?
-... Ja.
-Kan jag få ett glas till coca colan också?
-Det är klart min vän.
Tror de är greker som har pizzerian. De är väldigt trevliga.

Nu ska jag skanna lite och lyssna på Claude Debussys vackra"Prelude à l'après-midi d'un faune nocturnes "
  

Bilder från Li River

Kristina blev lite förskräckt när vi sov ända till kvart i i åtta. Då var det bara att snabbt sätta igång med frukosten. Koka ägg, ta fram yoghurt och korv, koka kaffe, ta fram grapefrukt, breda marmeladmackor och korvsmörgåsar.  Sedan kollade jag min e-mail. Gösta hade skrivit och berättat att lördagskvällen på Whoopsi Daisy var lyckad. Kristina och jag såg på Kommisarie Frost.

   När jag fotograferade diabilderna från Jorden Runtresan kunde jag aldrig föreställa mig att jag skulle kunna någon gång få föra över dem till en dator och placera i en folder och även placera dem i en digital fotobok. Och några i en Blogg. 

Li River
På floden Li River på väg från Guilin till Yangsahou i södra Kina. Jag minns
att jag fick åka med en skakig buss till en kaj från vilken den här båten gick.
Det var ju en fantastisk upplevelse den här turen och till slut komma fram till den
lilla staden Yangshou som låg inbäddad mellan de toppiga bergen.
Joseph Hayden - violinkonsert
Utikt över sockertoppsbergen mellan Guilin och Yangshou.

Mössan

Till slut tog jag en promenad i alla fall ut på isen. På morgonen var det tio grader kallt, men vid ettiden blev det bara några minusgrader. Tog en tur på Gerdsken och tittade på hundar som halkade och folk som åkte skridskor. Passade på att ha en gul mössa som min syster stickade 1982.
Mössan
Jag i en mössa som min syster stickade 1982 och den är färgad med
 lav som hon plockat i Dalsland

Från min resa i Xi'an 1989

En vacker vit solig dag. Kristina tycker jag ska gå ut i solen, men jag känner att jag måste syssla med skanning av bilder. Ibland gå det ibland går det inte.

  Min resa till Xi'an gjorde oerhört intryck på mig. Hela staden är ganska fantastisk med alla pagodor, monument och ringmuren. "Take me to the cheapist hotel in Xi'an", sa jag till taxichauffören. Jag minns att jag fick dela rum med en man från Belgien. Han blev lite överraskad när en främling förskansat sig i rummet.
 
  När jag skulle åka och se på Terra Cotta Armén tog jag en buss ut på landsbygden. Det var en dröm jag hade att se på detta fantastiska arkeologiska fyndet med soldater från 210 före Kristus. Kejsar Qin Shi Huangs (259 - 210 f kr.) armé som han ville ha med sig i graven. Bussen stannade på en åker kändes det som med en enda byggnad som såg ut som en tennishall. När jag steg in där såg jag hela armén och den synen kommer jag aldrig att glömma.

terra cotta army
Över 2000 år gamla soldater. Alla unikt gjorda efter varje soldat. 8000 soldater
och 520 hästar.

Terra cotta armén
Ryttare från kejsar Qin Shi Huangs armé



Vinterhögtryck

Problem med att hälsa på folk som går förbi platsen där jag sitter på jobbet. Hör någon som säger hej och då säger jag hej. Men det visar sig att personen hälsat på någon helt annan. Men jag är ju för sjutton i mitten av livet och borde inte bekymra mig om sådant!

  Vid fikat pratade vi om guldklocka. Det var flera igår som passerat sen magiska gränsen på 30 år för att ha arbetat för nit och redlighet. Turbo Reine visade med gester och miner hur det gick till för ett par år sedan då han fick guldklocka. När han fick guldklocka fick han inte det armbandet han ville ha så han använder inte klockan.

  En tjej jagar E.H. för en ljudbok ska vara katalogiserad.
-Har du ljudboken Alice i underlandet?" frågade L.I. över ett staket.
-Så går det när man lovar något på heder och samvete, sa jag.
-Jag har inte lovat något på Heder och samvete, sa E.H.
   Ibland säger jag saker jag ångrar, men så länge jag inte gjort någon något illa eller gjort något brottsligt är det väl inte så farligt. Vad sjutton sa jag så för? Får väl skylla på att jag är mosig i huvudet så här på fredagseftermiddagen.
-Har du postitlappar? frågar E.H. rätt vad det är.
Skönt han verkar inte arg. Vi går omkring och letar efter postitlappar. E.H. försvinner ner till vaktmästeriet för att fråga efter postitlappar.
-Vet du var E.H. är? frågar I. A-Z, jag är i lån och en låntagare frågar efter en ljudbok som han skulle ha?

Det var i alla fall fredagsfika. H. bjöd på semlor, det är alltid lika trevligt med fredagsfikat.

På tåget hem var det proppfullt. Folk stod i gångarna. Tack och lov kom jag ganska tisdigt så jag kunde slinka in på en plats. Lyssnade lite på folk som talade i mobiltelefon. En ung man pratade om en budget som var fel. Flickan framför pratade med sin kille i telefon.
-Och så super du inte... och så pratar du inte så mycket med arbetskamraterna... men då var det ju med vänner...
Johnny Cash - Hurt
Farfar och jag

Stopp igen och "Stolpas" på tåget

Ett godståg stormade förbi tio minuter i sju. Illavarslande, nästan alltid när ett godståg kör förbi blir det igenkorkat någonstans.

Såg Stolpas på tåget igen. "Stolpas" gick i grundskolan i Falköping med mig. Han var lång och stark och bra i fotboll, den som var bra i fotboll vann respekt. Och dessutom starkast på skolgården. Han satt tyst och skrev på sin dator. Han hade sin militärkeps på sig över det gråa håret. Han hade ett hakband hängande ner över pannan. Kristina skulle aldrig tolererat att jag hade militärkeps. Han hade vita svettränder på toppen av mössan och hans fingrar var oljiga. Han kanske blivit anställd inom försvaret? Undrar om han känner igen mig?

Strax innan Sävedalen var det stopp. Lokföraren ropade att ett godståg framför fått stopp vid Sävedalen. Jag tror vårt tåg stod still i tjugo minuter. "Stolpas" öppnade rutan och böjde sig ut för att se vad som stod på. Det är fan så stressande när tåget  bara står still på spåret och jag vet att flexsekunderna tickar iväg på jobbet. Någon måste ju hämta böckerna på plan 6-9? Om ingen hämtar dem får Rörpostmästaren inga böcker att skicka till avdelningarna eller fjärrlån ut till landet? När tåget till slut rullade iväg och de tydligen fått bort godståget var tåget tjugo minuter sent. Tack och lov stod en spårvagn nummer 13 inne och den kastade jag mig på. Om det kommer ett godståg före interregiotåget vet jag nästan med säkerhet att det blir förseningar.

Att arbeta i ett stort bokmagasin innebär att alla måste kunna lita på varandra. Om någon är borta så får inte Rörpostmästaren beställningarna och kan skicka iväg böckerna till olika platser, institutioner, filialbibliotek, fjärrlån runt om i världen. Efter personen på våningarna skickat iväg böckerna från någon våning eller kulvert måste böcker ställas upp. Om inte böckerna ställs upp så havererar detta stora organiska system. Ungefär som en buss dom saknar en kardanaxel.

Träffade unge Fredrik på plan åtta när jag kom till jobbet. Han var Rörpostmästre idag.
-Hörru vet du att Anna-Maria ska gå på Madonna när hon kommer? sa jag.
-Ja jag ska faktiskt också gå på Madonna, sa han.
Ja det är ju lite festligt med stora konserter tänkte jag. Kanske ska gå på BB King och Louise Hoffsten?


Stopp i tågtrafiken

På morgonen på tåget hörde jag hur det pratades om gårdagens incident med de försenade tågen.
-Det kostade tusen kronor att ta taxi.

Igår satt jag och plockade kort hela dagen. Pratade nästan ingenting.

Gick punktligt 16.30 för att hinna med tåget som går 17.07. Men det drog över och tåget blev fullt. Med jämna mellanrum ropade de ut att det skett en olycka i Partille så det var tågstopp från båda hållen. Hörde någon som sa att någon blivit påkörd. I trängseln på det gula tåget hörde jag någon prata om att ta taxi till Alingsås. Jag trängde mig fram och sa att jag var intresserad av att bli den femte passageraren i taxin. Det var en lång kö för att få en taxi. När vi kom fram till taxin fanns det bara bilar med fyra passagerarsäten tillgängliga. Jag gick då tillbaka till tåget som skulle gått 17.07 och tog samma plats som jag hade haft.

Efter ungefär tjugo minuter ropade någon ut i högtalarna att tåget på perrong fem som skulle gå 18.02 skulle gå före. Jag haltade dit. Visste att vagn 15 och 16 var obokade så jag knallade dit och hitta en plats. Då ropade de ut att från Kruthusgatan skulle det gå bussar till Alingsås. Jag haltade dit men där fanns inga bussar men bara en massa människor som trängdes som grodynglen i Skogsjön i på Mösseberg. Efter en stund gick jag tillbaka och satte mig på tåg 188 som skulle gått 18.02. Satte mig bredvid kvinnan som jag suttit bredvid tidigare. Hon sa att det inte alls varit någon olycka. Lokföraren hade trott att hon kört på en människa och hon hade larmat. Och då måste ju räddningstjänsten komma och kontrollera allt.

   Klockan 19.05 gick tåget. Ringde Kristina på mobilen. Hon satt fast i Skövde. Kvart i åtta kom jag hem. Försökte ringa Kristina men hennes mobil var avstängd. Läste på GP:s nätupplaga att en lokförare sett folk på spåret. Lokföraren i 16.27 tåget hade trott att hon körde på någon.

  Kristina kom klockan nio och hann inte se något från serien "Stormen". Men den var inte så bra.

Vår i luften

Kände mig lite orolig på förmiddagen. Kanske för att vi gå och se La Boheme? Sedan funkade det inget bra att skanna. Försökte skanna negativ, men de blev korniga och vissa kom inte med alls. Hur ska jag veta vilka som inte kom med när det är så svårt att se vad det är på färgnegativen? Men det var ju ett första försök med bilderna från Indien 1998. Roligt att Kristina följde med då.

Blev i alla fall på bättre humör efter att ha tvättat bilen och tagit en runda på gymmet. Lyssnade lite på Triffids. Jag har en något äldre kompis som gillar Cream och en yngre som gillar Metallica. Själv flyter jag gärna bort i Triffids vackra melodier. Synd att sångaren Dave McComb dog i en motorcykelolycka. Synd att jag inte gick och såg dem när de var i Göteborg.



Triffids - Wide Open Road

Kejsarens grav

Jag har kommit till ett diabildsmagasin med bilder från Xi'an i Kina 1989. Xi'an är en gammal huvudstad i Kina och utanför Xi'an ligger den berömda Terracottaarmén. Jag har några favoritbilder från besöket till Kejsarens grav utanför 
Xi'an 1989.

Kejsarens grav
Här har jag gått och gått ända upp till toppen på graven.

Vänskap
På vägen upp till toppen frågade en äldre man om han inte kunde få bli fotograferad med mig.
Efteråt frågade jag om inte jag kunde få bli fotograferad med honom. Nu, så här tjugo
år senare tycker jag om bilden. Den visar på vänskap mellan folk.


Affärskvinna
En liten affärsflicka. På vägen upp till Kejsarens grav var det fullt med små
söta flickor som sålde dockor. Den som inte köpte dockor måste ha ett hjärta
av sten.

Terracottaarmén

Till slut kom jag vi fram till Terracottaarmén. Kejsarens armé, hela armén begravd med honom.

Alla soldater är unikt gjorda och har sin egen personlighet. Det här var 1989 och

jag undrar hur långt de kommit med utgrävningarna nu. Den här bilden har inte jag

tagit utan jag köpte den på plats. Idag kom jag så här långt med skannandet innan datorn

sade ifrån med Runtime error.


Bilder från min resa till Kambodja

En trevlig vårdag. Ringde Gösta på morgonen, han tyckte det var uppiggande att gå på kafé i onsdags. 
   Kristina och jag tog en promenad till stan. Vi gick till Resia och tittade på en möjlig resa om ett år. Sedan fastnade Kristina i en klädbutik, då passade jag på att gå till Lennartssons konditori och köpte två semlor. På vägen hem köpte jag lite Sej och en makrillfilé.
 
  Nu ska jag stänga in mig i biblioteket och skanna bilder från mina resor. Här nedan är några bilder från Phnom Penh i Kambodja 1989.
Phnom Penh 1989
Tandläkare i Phnom Penh 1989. Jag är glad att jag stannade ett par dagar i
Phnom Penh för det var mycket att se. Och jag är glad att jag slapp gå till tandläkaren.
Gata i Phnom Penh
Jag gick inte ut speciellt mycket på kvällarna, men en kväll skulle jag på
restaurang. Restaurangen Cool Cat låg en bra bit från Hotell Capitol. Jag
lät taximopedisten Sucho köra mig dit. Det var väl ingen speciellt märkvärdig restaurang.
Där var mest amerikanska militärer där. När jag skulle hem var det mörkt, jag hittade
emellertid moped som kunde skjutsa mig till hotellet. Det var en ung kille och jag märkte
att han tog en omväg. Vid ett vägskäl stannade polisen oss. Det blev en intensiv
diskussion mellan diskussion mellan taxichauffören och polisen. Till slut kom
chauffören fram och frågade om jag hade en blygsam summa pengar att betala
polisen. Jag betalade naturligtvis, vad som skulle hänt med grabben annars vet jag inte.
När vi kom till Hotell Capitol skulle jag betala taxin. Då tog han mig i hand och utbrast
med tårar i ögonen:
-Don't pay me... thank you for helping me at the checkpoint.
Marknad i Phnom Penh
Marknad i Phnom Penh. Mins att jag letade efter en t-shirt att ha på gymmet hemma. En dag var jag på
Foreign Correcpondence Club i Phnom Penh. På den tiden hade de makabra bilder från Röda Khmerernas terrortid på väggarna. Det var ganska fin utsikt över Mekongfloden på Foreign Correspondence Club.

Rörpostmästare

Det var snömodd när jag cyklade till stationen, men det går bra, jag har vanan inne. Lokaltåget var inställt, synd om dem.
I Göteborg var det blötsnö och bara en gägga på marken.

Igår var jag faktiskt rörpostmästare... Jag kallar personen som skickar iväg beställningarna till våningarna för rörpostmästare. Det skrivs ut en massa beställningar på olika skrivare beroende på vilka som vill ha boken som beställs. Igår var det till exempel en hel vagn med fjärrlån till olika ställen i Sverige. Jag var inte ensam rörpostmästare, Vergilius, Trotjänaren (3), N-E eller Nils-Erik var med. Det var ju han som ledsagade mig första gången jag var i bokvåningarna. Jag kallar det rörpostmästare för den som hanterar utskicket ska veta vart alla böcker med siffror och olika koder ska hämtas, vart de ska skickas alltså?
   När alla beställningarna är ivägskickade i rörposten till de olika våningarna så är det bara att vänta på att medarbetarna på de olika våningarna är klara, sedan hämtas böckerna och sorteras till respektive vagn eller låda.  Eller under tiden du väntar att medarbetarna plockat fram böcker kan du ta emot böcker och ställa upp återlämningarna på vagnar.

Igår kväll skannade jag bilder från min resa i Kina 1989.

Flög huvudstupa in i biblioteket

Igår höll jag på att bryta benet. Kristina, kvinnan i mitt liv, hade gymping på vardagsrumsgolvet och då skulle jag gå förbi henne och fortsätta in i biblioteket och skanna några bilder. I ett nu snubblade jag på en gungstol och flög huvudstupa in i biblioteket. Tack och lov var dörren inte stängd. Jag klarade mig men var lite mörbultad. Knät värkte och hade lite ont i handen. Men vad sjutton, det är bara att spotta i nävarna och gå vidare.

Det var betydligt mildare idag när jag cyklade till stationen. Tåget var i tid och jag fick någon minuts plus i flexen. Började med att vara ÖM-insättare. Det tog hela förmiddagen att ställa upp två vagnar böcker på 6b. Det var mycket språkvetenskap och litteratur idag, konst också.

   Jag är ganska nöjd när allt är prydligt uppställt. Det kommer i och för sig nytt men det är okej. När jag ställde upp på plan 5a fick jag syn på en gammal kollega, kan kalla honom för Trotjänare (1) som stod och tittade ut på Korsvägen. Hade sett honom stå och titta genom fönstret förut.
-Det är fint här, sa jag, du brukar stå här?
-Ja det är varmt här under fläkten, sa han.
-Du ser allt som händer nere vid Korsvägen, sa jag.
-Jag minns när det var EU-kravaller, då tältade demonstranterna här. Jag såg också när poliserna jagade dem.

Den här eftermiddagen faller snön över Göteborg. Jag tog fyrans spårvagn till Valand och gick till Avenyns galleria och där väntade Gösta. Idag drack jag en coca-cola och åt en lasagne och en cocosboll. Gösta och jag pratade mest om hans nya festmö. Jag tipsade om att han skulle börja träna på Friskis & Svettis på Eriksberg, men jag tror inte han var så intresserad. 
    När vi tog spårvagnen därifrån skulle jag resa mig för Gösta vid Brunnsparken, han skulle till apoteket vid Östra Nordstan. Spårvagnen startade med ett sådant häftigt ryck att jag föll handlöst i knät på en ung tjej som satt och lyssnade på en mp3-spelare. Jag blev förtvivlad men jag kunde ju inte hjälpa att jag inte kunde stå stadigt. Hon log och sa att allt var okej.

Boken i huvudet

Tio minus idag igen när jag cyklade till stationen klockan halv sju på morgonen. Hade sällskap med en granne på tåget. Han ville ha hjälp att installera en fotoskanner. Jag som bara kämpat mig till genom "trial and error".
 
   Stämplade in några minuter sent. Började genast hämta beställningar från de öppna samlingarna på 6b. Det var filosofi, psykologi och litteraturvetenskap som folk beställt till institutionerna. När det var klart gick jag ned till magasinet 5b. Då blev jag ledsagad av duktige R. De här samlingarna är lite knepigare för det är ofta gamla beställningar från en fotograferad katalog. Det är stora salar med gamla böcker i juridik, statistik, ofta är böckerna uppställda på ort. Det finns också många publikationer från olika sällskap från olika orter. Sist plockade vi fram 40 skivor med klassisk musik som en forskare ville lyssna på, det var John Cage och Karl Heinz Stockhausen.
   När jag skulle gå och äta lunch träffade jag en gammal chef. Gunilla T. Anställde mig på ett vikariat på Högskolan i Gävle där jag för övrigt träffade Kristina, kvinnan i mitt liv.

  På eftermiddagen var jag i gamla byggnaden. Jag hämtade beställningar och ställde upp historiska böcker på plan två. Där finns bara höga folianter och broschyrer. Jag klättrede på stegar och kröp på golvet för att hitta rätt plats att ställa upp publikationerna. På stegarna var jag rädd att få en kapsel i ansiktet igen så glasögonen skulle gå sönder en gång till.

   Gick på gymmet efter jobbet. Det var fullt med folk men det gick bra för jag planerade innan vilka maskiner jag skulle gå till. Gym är en rolig hobby som jag kan rekommendera.

En köldknäpp

Det var tio grader kallt och ett tunt snötäcke på marken när jag cyklade till stationen. Innan dess hade Kristina ringt och sagt att deras tåg var en kvart sent. Vårt tåg var i och för sig i tid men det stod en kvart i Floda för att växlarna fungerade inte. Det var fullt med folk i tåget. En rödskäggig man fick peka på ryggsäck och väska för att en kille skulle flytta på dem så han fick plats.

Jag stämplade in tjugo minuter för sent. Jag var faktiskt först på katalogavdelningen ändå. Annars är det ju ett ensam jobb det här att dra kort. Jag behöver inte fråga någon och jag behöver inte ens prata med någon på hela dagen. Pratade bara lite med E.H. om filmer och med Hans om sveriges ekonomi. Såg att Atlas Copco varslar 3000 personer.
-Vad ska alla göra, frågade Hans, alla kan ju inte bli bibliotekarier?
-Full sysselsättning måste väl vara det viktigaste för ett samhälle? sa kag.

När jag cyklade till Hells Gate

Efter lunch gick jag till gymmet och tog en härlig vederkvickande entimmesträning med bänkpress, snedbänk och smithmaskin.

När jag kom hem satte jag mig att skanna bilder igen. Skannern funkade igen, vet inte riktigt vad det var? Jag gjorde färdigt magasinet med bilder från Phnom Penh sedan gick jag till förrådet och i röran och fick tag på ett magasin med bilder från Nya Zeeland från min jorden runt resa 1989.
Hells Gate
Jag minns att jag cyklade från Routoroa på Nya Zeeland ut till Hells Gate. Författaren
George Bernard Shaw döpte platsen till Hells Gate när han såg platsen med alla heta
källor och och varma vattenfall.
Het källa
Besökaren får vandra längs vandringsleder kring alla heta källor.


Varm källa
Varm källa i Hells Gate utanför Routoroa

routoroa




















Varmvatten sputar ur en källa vid Hells Gate på Nordön på Nya Zeeland. Det gula som syns är svavelsyra.

Resan till Kambodja

Min skanner funkar inte sedan igår, får bara "run time error". Har skannat ungefär hundra bilder sedan i julas, jag som hade tänkt börja med reseberättelser från Australien och skanna de sista från det stora templet Angkor Wat i Kambodja.

Annars är det en lugn söndag. Läste en intressant artikel i GP "Vi dricker som aldrig förr" heter den och är skriven av Katarina Andersch. Jag minns att när jag reste jorden runt såg jag inga fulla. I Islam får de inte drick, inte i buddhismen och inom katolosismen har de biktningen. Jag såg faktiskt en berusad man i Kina och då minns jag att folk ställde sig runt honom och pekade och skrattade.
   Alkoholmissbruket i skandinavien ställer till med mycket elände.
   "Någon motsvarighet till det svenska berusningsdrickandet finns inte i till exempel Frankrike och Italien. Varför vi envisas med att dricka oss fulla är det ingen som riktigt vetMen Kent Johnsson ser möjliga orsaker både i vår historia av spritframställning och hur vi påverkats av att tillhöra en religion utan plats för bikt" (GP, 09-01-01 s. 72 Katarina Andersch)


Innan skannern kollapsade han jag med några bilder från båtresan till Siam Reap i Kambodja.
Ton Le Sap i Kambodja
Bild över Ton-Le-Sap sjön under min dagsresa mellan Phnom Penh och Siam Reap
i Kambodja.

Ta Phrom
Vägen in till templet Ta Phrom i djungeln i Angkorkomplexet. Han som körde runt
mig på motorcykel bland templen hette Visa. Här och var fanns det skyltar som
varnade för landminor. När Röda Khemererna flydde in i djungeln så planterade
de så många minor de kunde efter sig. Det var väldigt många människor med
krigsskador på den tiden (1995) i Kambodja.
Rötter om murar i Ta Phrom
Mangroveträdrötter klänger över murarna på Ta Phrom.