13200 tranor vid Hormborgasjön

Fler och fler bilar ju närmare Stora Bjurum och Hornborgasjön vi kom och över oss gled tranorna mot sjön. Det är rena rama folkvandringen till Hornborgasjön för att se på tranorna. Några meter efter vid Bjurums kyrka så svängde vi upp på en åker. Så fort vi gått av såg vi skådespelet med de dansande tranorna vid Hornborgasjön. De dansar och sträcker ut sina vingar.

faster kerstin
Min faster Kerstin hade aldrig varit och sett tranorna vid Hornborgasjön förut och hon var fascinerad av alla tranorna som samlats på samma ställe.

Hornborgasjön
Det fanns många andra fåglar också. Fiskjuse, Ringduva, Sångsvan, Kanadagås med mera.

Hornborga
Lite närmare parkeringsplatsen blandades tranor med gäss och svanar.

falbygdens ost
Sedan åkte vi till Falköping och åt lunch vid Falbygdens ost. Det var svårt att få sittplats som det alltid är när det är trantider.
klingers
Sedan ville jag åka runt lite i Falköping. På Klingers trävaru gjorde jag praktik för drygt 35 år sedan. Undrar hur livet sett ut om jag tackat ja till erbjudandet att få stanna där och jobba?

fälts antikvariat
Sedan ville jag naturligtvis hur det såg ut där Fälts Antikvariat i Falköping hade legat. Det var här jag började mitt skivsamlande, jag köpte mängder av singlar för en krona styck. James Taylor , Led Zeppelin, Thin Lizzy, Focus, Blue Cheer, High Broom, Humble Pie med flera. Nu finns inte Fälts antikvariat kvar längre utan det har blivit en pizzeria.

singlar
Några singlar jag köpte på Fälts Antikvariat i Falköping för en krona. Trots att det var ungefär 35 år sedan lever Fälts Antikvariat i mitt minne.

Resan till Indonesien

En vacker snöig och töig dag. Is på vägarna så jag fick ta det försiktigt när jag promenerade till gymmet. Det var inte så många jag kände igen. Hälsade på en ung man som ofta är där. Till Ica tog jag cykeln trots halkan, det är ganska praktiskt att ställa väskan på pakethållaren.

   Hemma fortsatte jag skanna bilder från Indonesien samtidigt som jag lyssnade på Dan Brown på min mp3-spelare.
   Jag minns att jag 1989 i New York ändrade så jag fick fjorton dagar till i Indonesien i stället för dyra Tahiti. Ett mycket bra beslut. När min pendlarkompis, Rekryteraren, frågade vad som var bäst under resan jorden runt sa jag Indonesien. Jag visste inte så mycket om Indonesien trots att det är det folkrikaste muslimska land. Jag såg inga Nikab eler Burqa. När jag frågade en gång skrattade de i familjen jag bodde hos och sade att det bara var flickor som hade det när de gick i skolan. Det är klart att det är olikt Thailand, men jag har fina minnen från
Indonesien .

Familjehotellet Adem Ayem
Hela familjen jag bodde hos i Adem Ayem Family hotel.

dush
Buddhist templet Borobudur nära Yogjakarta.

regnskogen
Utsikt över regnskogen från Borobudur .

vattenfall
Jag och två familjemedlemmar från hotellet dushar i ett vattenfall några mil från Yogjakarta.

blomsterförsäljerska
Blomsterförsäjerska i centrala Yogjakarta. Minns att en ung man kom fram och sade "Thank you for taking a picture of my mother...".

 


Stockholm är vackert

Den här helgen var Kristina och jag i den vackra staden Stockholm. Vi åkte tidigt på fredagsmorgonen. I Stockholm gick vi bara över Vasagatan till hotell Terminus. Eftersom vi var i Stockholm redan vid tiotiden gick vi till Gamla Satan. Det var smockfullt med turister där. Vi hörde bland annat franska, tyska och italienska.

gamla stan
En vegetarisk lunch vid Kafé Kladdkakan i Gamla Stan

Vi åt en smarrig lunch i Gamla Stan. Jag valde en Hälsotallrik med sallad, brieost och ett glas nypressad apelsinjuice.
  Efter lunchen gick vi till skeppsholmen och besökte Moderna Museet. Där fanns en utställning med Clay Kettner. Han hade väggar och interiörer som påminde om 60-talet.

Lördag
Idag gjorde vi en utflykt till Gävle och hälsade vår gamle vän den pensionerade bibliotekarien Hans. I Gävle regnade och åskade det, men vi fick i alla fall över en timmes pratstund.
gävle
Gjorde en utflykt till Gävle där det regnade och åskade

På kvällen gick vi till Klara kyrka och lyssnade på en orgelkonsert av Bach.  En ung man satt och sov på en bänk när vi kom in. Han vaknade inte ens när hans mobil satte igång med ett trumsolo. En kyrkvakt försökte förgäves väcka honom. Framför oss satt en liten mustachprydd man som gjorde korstecknet tre gånger innan han lämnade kyrkan.

slottet
Högvakten vid Stockholms slott

   När vi var färdiga med konserten promenerade vi till Söder och Götgatan. Vi valde en restaurang som låg några meter ovanför Björnes park i Götgatsbacken. Vi fick ett fönsterbord och vi satt och tittade på folk. Det var många som hade grön och vitrandiga Hammarby tröjor. Jag var med i "Bajen Fanclub" när jag bodde i Stockholm.

Söndag
Söndagen blev en riktig museidag. Först gick vi till Ostasiatiska. Där fanns mest vackra kinesiska tallrikar att se på. När vi var färdiga med det gick vi till Nationalmuseum och såg på konst. Nils Kreuger, Carl Larsson, Ivan Augueli, Alfred Wahlberg , Siri Derkert och många fler.
   Innan vi tog tåget tillbaka till Göteborg satte vi oss i Kungsträdgården och åt var sin glass.

Slottet
Kristina nära Slottet

Besökte föräldrarnas grav

Nej jag vill verkligen inte vara "gladterrorist" som Gösta skrev i en kommentar igår. Men jag menar att du kan väl göra det bästa av situationen? Jag har fått lite inspiration från bloggen Positive News

Pratade med Gösta på morgonen. Han har semester och kopplar mest av, men jag såg att han pysslat med sin blogg.
  Själv håller jag på och scannar så Kristina blir tokig. Men hon går mest och lyssnar på ljudböcker.

Vi åkte i alla fall och lade blommor på mina föräldrars grav. Pappa dog 2001 och mamma 2002. Tänker tillbaka på alla trevliga minnen.
   På eftermiddagen satt jag mest och scannade bilder från Italien när jag tågluffade där 1985. Det gäller att ta chansen, nu är det svårare för mig att tågluffa. Jag tycker nog bilderna från den tiden är lite tråkigare än de jag tagit den senaste tiden. Jag fotograferade inte på människor utan bara konstverk.

rom
Jag tror den här statyn finns i Vatikanen i Italien. Bilden tagen från 1985. Har tyvärr upptäckt att en del av alla de tusen bilder jag scannat har försvunnit helt enkelt för det inte ryms så många bilder i en folder.

Helgedomen i Delfi

Herodotos skriver mycket om Delfi i Grekland i sin historiebok från 400-talet före Kristus. Nu längtar jag ännu mer tillbaka till Grekland nu när jag scannar gamla bilder.

"Nu satte Alkmeoniderna alla krafter i rörelse mot Peisistratiderna. De överenskom med amfiktyonerna att på ackord bygga ett tempel i Delfi, som nu står där men då ännu inte fanns. Då de hade en stor förmögenhet och från gammalt var ansedda män, uppförde de templet vackrare än ritningarna angav, och bland annat byggde de framsidan av parisk marmor, då det var överenskommet att de skulle bygga templet av tuffsten."  (Herodotos Historia s. 335) Herodotos levde på 400-talet före Kristus. Templet i Delfi är bara ruiner nu, det mesta rasade i samband med en jordbävning.

pytia
Ruinerna av templet i Delfi nedanför en Amfiteater

Utflykten till Parnassen

En mulen vårdag. Lyssnar på "Flickan som lekte med elden" igen samtidigt som jag skannar.  Det är givande att lyssna på Stieg Larssons milleniumtrilogi en andra gång. Upptäcker en del saker jag inte tänkt på

Tänkte på oro igen. Wayne D. Dyer hade ett bra exempel på hur dumt det är med oro. Han satt med en människa i en bastu som oroade sig. Tror det var över börsen. Dyer gick och gjorde flera trevliga saker och kom sedan tillbaka till bastun. Kamraten höll då fortfarande på att oroa sig över möjliga händelser som han inte hade en aning om hur de skulle inträffa. 
  Fick en kommentar av min kompis Kim angående några bilder i Facebook och det var roligt att höra ifrån min gamle vän.
  Har börjat läsa en bra bok som får mig att tänka tillbaks på tidigt 80-tal då jag reste i Grekland. Boken heter "Vägen till Rom" och är av Carl Fries. En behaglig trevlig bok att läsa som jag råkade ha i bokhyllan. Bland annat skriver han om när de besökte Delfi i Grekland. Boken är från 1953 och på den tiden var det lite annorlunda att resa i Europa.

delfi
Amfiteatern vid helgedomen i Delfi

delfi
Delfi kallades världens medelpunkt.


Varför åka till Phuket när du kan åka till Falköping?

Gick upp vid halv åtta, hämtade tidningen och ute var det fyra grader kallt. Rafsade ihop lite frukost med yoghurt, jordgubbsflingor, juice, smörgås med onsalakorv och kaffe. När Gösta och Kristina var klara vid tio tiden begav vi oss ut till Toyotan. Tankade full tank på Statoil kände mig full av förväntan för varje droppe som tanken slurpade i sig. Snackade lite med flickan i kassan om att vi skulle på utflykt. Så urbota dumt för hon var ju inte ett dugg intresserad av varför jag tankade full tank?


På E20 blir jag lite hispig när bilarna trycker i bakhasorna. Det var skinande frostvitt vid sidan av vägen. dubbdäcken smattrade på asfaltsvägen. Svängde av en för tidigt tror jag, en väg mot Vårgårda. Jag kände mig lite vilsekommen i Vårgårda och jag körde för långt ut till en isig sandplan på gränsen till en skog. Så småningom kom jag i alla fall till Herrljunga, förbi den mystiska träkyrkan och förbi Shellstationen, till vänster och förbi Folkets park och till höger på en större väg. Därefter måste föraren vara beredd på att det är en tvär sväng till höger mot Floby. När du kommer till Floby så börjar vägen bli gulbrun och det doftar gödsel. Traktorer kör upp på vägen med sina leriga däck och asfalten färgas brun. Kör förbi påverås, Vilske Kleva och den gamla knuttegården som ligger till höger.

-Var du där någon gång? Frågade Gösta.

-En gång var jag där med A., men jag fick egentligen inte vara där för jag hade bara en monark moppe, sa jag.


Därefter körde vi förbi
Falbygdens ost och igenom Falköping. Efter Falbygdsklinikerna tog vi åt vänster mot Skara. Vi körde förbi Tunhem och Gudhem. När vi kommer fram till Bjurums kyrka visste jag att det inte var långt kvar till vårt mål. Efter höjden där vi brukar se på tranorna vid Hornborgasjön. Strax där efter står en skylt som det står Dagsnäs julmarkanad och en skylt där det står i rött Julmarknad. Vi kör en lång bit in tills vi stoppas av två vakter. Vi betalar 60 kronor per person och dirigeras sedan ut på en frostig åker.

   Dagsnäs slott ligger praktfullt intill Hornborgasjön med en magnifik. Själva Marknaden är i en röd ladugård som ligger till höger. Vi fortsätter fram till huvudbyggnaden där de har en restaurang. Kristina backar eftersom de inte har något vegetariskt, men Gösta och jag slår oss ner och beställer en viltfärs, på Hjort fick vi reda på senare, med tranbärssås, potatis och julmust till. Det var utsökt gott och trevlig personal.

  Till slut stötte vi på vi Kristina när hon gick och sonderade terrängen i den ladan där de hade julmarknaden. Vi hittade henne där hon stod och tittade på gardiner. På nedre våningen var det, halsband, tomtar, tavlor och snickeri. Vid ett ställe där de sålde några små tavlor började plötsligt två kvinnor och en man sjunga Stilla natt. En trappa upp hade de ett kafé och försäljning av mat. Jag smakade på skorpor, köpte sill och en julkorv, köpte två marsipangrisar och en marsipancigarr på Breutigams. Men det är en trängsel som i ett sillstim. Jobbigt att knuffas och trängas, men Kristina trivs som fisken i vattnet i trängseln. Först försvann Kristina och när jag hittat henne var Gösta borta. Kristina placerade mig utanför marknadsladan med alla kassarna med sylt, korv, en tomte och så vidare och så sprang Kristina runt och letade efter Gösta. Jag anade att Gösta hade gått ut och fotat på omgivningen kring Hornborgasjön. Jag stod och huttrade och såg på en ljus ponny som lunkade fram med en vagn med barn i. Flickornas ögon strålade när de såg på hästen. En lite kille gick omkring och ropade på "pappa".


Efter en halvtimme kom Kristina och Gösta. Vid Bjurum såg vi en ensam övervintrad trana som flög över vägen. Vi stannade som vanligt till vid Falbygdens ost. Det var så mycket folk där att vi inte tog någon fika som vi brukar. Däremot köpte Kristina enbärsdricka och ost. Det var vitt av frost och snö vid sidan av vägen när vi körde hem. Vi hörde på Purple Rain av Prince på P5 på hemvägen. Gösta berättade vilket djupt intryck Jimi Hendrix Purple Haze gjorde på honom gjorde på honom första gången han hörde den. Då berättade jag om Putte

och Olle som spelade In the In the Ghetto för mig och Sweet Hitch Hiker med Creedence Clearwater Revival, och jag glömmer det aldrig fast jag bara var i tioårsåldern.


Konstresa till Köpenhamn

Vi startade på lördagen. Vi gick upp klockan fem och traskade upp med vårt pick och pack till stationen. Den första anhalten var Halmstads nya stads bibliotek. Där vi tittade på biblioteket och åt en fralla och kaffe.


Vid elvatiden far vi vidare ner mot Helsingborg och vidare över till Helsingör, förbi Louisiana och Humlebäck och in i ett skogsparti. Strax norr om Köpenhamn ligger konstmuseet Odrupsgaard. Det ligger inbäddat i en lövskog och ser ut som ett rymdskepp. Därinne blir vi guidade först runt den permanenta avdelningen och sedan tittade vi på en utställning med tavlor av Mondrian.

image164
Odrupgaards konstmuseum

Vi fortsatte vår utflykt till Grundvigs kyrka. En gotisk kyrka med 7 miljoner stenar. Bara stenarna i en kolonn skulle räcka till att bygga fem villor.

Kyrkan i Gruntvig
 
Köpenhamn åkte vi direkt till hotell Centrum som låg på en tvärgata till Istegade. Skum gata med många trashankar som rörde sig speciellt kring en kyrka där de tydligen fått en fristad. Vi hann inte göra mycket mer än att äta långsam middag på Copenhagen Corner vid Rådhusplatsen. Först soppa, sedan kyckling med potatis och bröd och sist glass med en hård brun kaka.


På söndagen gjorde vi en bussutflykt och tittade på sevärdheter runt centrum. Bland annat stannade vi till vid det nya operahuset och åkte förbi Kungliga biblioteket. Vi stannade besökte konstmuseet Hirschsprung och det gigantiska museet Statens Museum for Kunst.

   Det var en strålande vacker höstdag i Köpenhamn som var inbäddad i löv från alla parkerna.  
image161
Kristina på en hyrcykel i cykelstaden Köpenhamn

Innan vi åkte tillbaka till Sverige och Alingsås åt vi en buffé på en restaurang nära Ströget där besökarna kunde få äta och dricka hur mycket de ville under en timme för 40 kronor.


Vilse i Sassnitz

Åkte till Sassnitz klockan elva. Tog det lugnt och skrev och checkade ut. Kristina kutade iväg till affärsgatan och fotade ett hus som hette Charlotte. Jag blir alltid så orolig när det är bråttom. Jag missade kartläsningen så vi körde några varv i de trånga gatorna i Sassnitz. Tack och lov hade Kristina läst fel på tiden så färjan gick inte 12.00 utan 12.45. I Trelleborg for vi mot Malmö och sedan Köpenhamn. Kerstin och Gösta ville se utsikten från bron. Det kostade 300 bagis att åka över bron och till det fick vi en påse Ahlgrens bilar som tjejerna snabbt åt upp.

Efter bron körde vi mot Helsingör. Gösta ville till Klampenborg också men jag missade avfarten. I stället körde vi av vid Humlebäck. Här blev det lite panik för den offentliga toaletten hade inga lampor så det var bäckmörkt på wc:n. Kris. Sedan satte jag mig att äta Fiskefrikadeller med chips. En dam som satt mitt emot upplyste mig om att de var gjorda på torsk. Därefter tog vi färjan till Helsingborg. Det tog bara 20 minuter. Vi tog in på ett hotell i centrala Helsingborg som Kristina redan fixat. Därefter var det dags att gå ut att äta. Det var mycket liv och rörelse i stan. Rätt var det var kom en polisbil med sirenerna påslagna till en krog nära vattnet. En minut senare kom en ambulans. Några ambulansförare kom ut med en bår och ar upp en människa och satte honom på båren och lade en filt över honom.

-Vad har hänt?

-Det var en som lev nedslagen, sa en man med stockholmsdialekt..


Gösta flyttar skum i Helsingborg
Gösta flyttar skum i Helsingborg

Sedan ville Kerstin till McDonalds på övre våningen av centralstationen. Det luktade kiss inne på McDonalds. Det var långa köer och lite personal. En tvåmetersman med avrakathår, något vitt i näsborrarna, och som såg ut som Lillen Eklund stod och ropade till personalen i kassan bredvid.

-Jag tänker inte ställa mig i den kön och bli robbad, sa om och om igen.

-Vad vill du ha då, frågade en kille i kassan som luktade armsvett.

Tvåmetersmannen slängde fram en hundrakronorssedel vid kassan. Sedan tog han rätt var det var tillbaka den och gick med en skäggig kamrat.

   När jag stod där i kön och väntade kom det fram en man med käpp koppärrigt ansikte.

-Snälla rara har du sextio spänn, så jag kan komma hem till Landskrona? Snälla rara.

Jag flyttade mig lite åt höger för att på det sättet visa att jag inte ville diskutera. Därefter vände han sig till några tonårstjejer som stod bakom.

-Snälla rara har du sextio spänn så jag kan komma till Landskrona.

-Ta och tvätta ansiktet först så jag kan höra vad du säger, sa tjejen brutalt. Mannen med käpp försvann sedan snabbt.


 På fredagen var det raka spåret hem. Stannade till vid Båstad och åt gaspacho till lunch. Flotta bilar och välklädda människor.
I Båstad fick vi vänta i en kvart innan vi kunde ge oss iväg.
-Hon skulle ju bara gå över vägen och posta ett vikort?
Efter en stund kommer Kerstin.
-Jag gick till Loppis och hittade en billig skiva med Rick Atley.
Så på hemvägen lyssnade vi på Rick Astleys soul. Kerstin körde hela vägen hem. Släppte av Gösta i hans gryt på Hisingen.
Klas flyttar skum i Helsingborg
Klas hjälper till att flytta skum i Helsingborg

Kristinas syster Kerstin hjälper till med skumflyttning
Kristinas syster Kerstin hjälper till att flytta skum


Utflykt till Stralsund

 

Efter morgondopp och frukost tog vi bilen över Rügen mot Stralsund. Vi åkte genom det vackra landskapet med bokskogar och lövverk som hängde över vägen. När vi kommit en bit från Stralsund blev det mer åkrar. Korn, råg och majs växte fram vid sidan av vägen.

-Tyskland är ett rikt land med många industrier, Sverige har bara Saab och Volvo, Tyskland har Opel, Merscedes-Benz, BMW och Trabant, sa jag.

-Och Wolksvagen, sa Gösta.

Innan vi kom till Stralsund åkte vi över en sliten, nött bro. Till höger om bron byggde de en hög bro, nästan som Ölandsbron. Hantverkare hängde i korgar under och skruvade och målade.


Glasspaus i Stralsund

Stralsund var pittoresk liten stad kryddad med kyrkor, kloster, trånga gränder.


Lunch i Stralsund
Gösta, Kristina och Kerstin äter lunch i Stralsund

På sina ställen kunde vi känna historiens vingslag. Vi åt lunch på en trång bakgata i centrala Stralsund. Det är bra om du kan lite tyska för det är många som inte kan engelska. Jag såg att den söta servitrisen höjde på ögonbrynen när jag försökte förklara vad vi ville ha. I själva verket talade alla i mun på varandra. Jag är så ivrig när jag försöker förklara på gymnasietyska.

-Det var den underbaraste färskaste tomatsoppa jag ätit, sa Kristina.

Gösta och Klas lerar efter Kristina och Kerstin
På shoppinggatan är damerna plötsligt som uppslukade


Tillbaka i Bintz gick vi och badade igen. Tror jag börjar förstå varför Tyskland är bra i fotboll. Här joggar de på stranden och gör armhävningar. Barnen gräver djupa gropar i sanden och får tidigt lära sig att vara effektiva. I York sjöng de och glammade och gick på krogen. Förstår varför Svennis gärna ville tillbaka till England. Till middag åt jag Jägarschnitzel. Jag tycker alla här går och äter glass på kvällen. Vi gick ut på en pir på kvällen. Plötsligt tog en tysk grabb av sig kläderna, hoppade över räcket och kastade sig ner i det iskalla vattnet. Alla vi turister sprang till bryggkanten och tittade efter honom. Efter en stund såg vi ett huvud skymta i det mörka vattnet.

-It´s okej sa grabben som dykt muntert.

Sista hela dagen i Bintz gick jag och Gösta och klippte oss. Jag provade hotellets gym och gick sedan ner till havet och doppade mig. Rügen tillhörde DDR, Östtyskland,  förut.

image100
Klas, Gustav II Adolf, Gösta och Kerstin i Stralsunds rådhus


Resan till Rügen

Körde raka spåret till Trelleborg med min lilla röda fullpackade Toyota. Vid Trelleborg tog vi in på ett lyhört vandrarhem. Det var varmt och det luktade rök på rummet. När vi lämnade Trelleborg 8.30 på morgonen regnade det.

   På färjan hade en medelålders man slagit sig ner vid bordet bredvid med sin familj. Han såg att jag läste Pamuks bok Istanbul.

   -Läser du Pamuks bok Istanbul?

  -Ja.

   -Jag är född i Istanbul. Jag var sju år när jag kom till Sverige. Pamuk kommer från en rik familj, sa han.

  -Ja.

  -Rika i Istanbul kan läsa till ingenjörer eller läkare. De kan läsa i 15-16 år för att de har ingen lust att areta.

  -Det är stora klasskillnader.

  -Ja landet är väldigt korrumperat. Det går att köpa sig till allt bara man har pengar? det är en bild i oken på en oljetanker som brinner. Jag minns faktiskt det när jag var liten, båten brann i flera månader.

Ett intressant samtal med en sympatisk turkisk-svensk.


hotell Am Meer i Bintz
Utsikt från vår balkong i Bintz

Fyra timmar senare kom vi till Sassnitz. Gösta körde i Rügen, det var som ett sagolandskap där löv från björk, bok och lönn sträckte sig över vägen. En halvtimme senare var vi framme vid Bintz där vårt hotell Am-Meer låg. Vi hade varit ute i sista minuten så vi fick ta vad som stod till buds av hotell. Kristina och jag fick ett dubbelrum med utsikt inåt Bintz. Staden liknade lite Ankeborg med alla stora, kantiga, vita hus.

Gösta på stranden i Bintz på Rügen
Gösta kopplar av efter simtur

   Efter att ha tagit en öl med Gösta på hotellets uteservering så gick vi ner till den kilometerlånga sandstranden som var proppfull med badgäster. Kristina doppade sig och jag tog också några simtag.

-Det är kallt som i norra ishavet, sa Kristina.

Gösta dök och simmade i det iskalla vatten.

-Jag känner mig som en? vad heter det nu?

-Säl, sa jag.

-Nej, som en utter, sa Gösta.

Badstranden i Bintz
Badstranden i Bintz

På kvällen satt vi en stund på hotellets kafé. Jag tog en bananglassdrink och Gösta en kopp kaffe. Det var en barpianist i shorts, med rakat huvud, en röd keps, glasögon och en skjorta med bilder på kort av halvnakna flickor på. Han spelade många Jerry Lee Lewis låtar och sånger som Great balls on fire och Wolly Bully. Han spelade med stussen, knäna, fingrarna och en röd damsko. Sedan gick han runt med en spann och ville ha dricks. Han stack även ut spannen utanför restaurangen och tiggde dricks av dem som stått utanför och lyssnat.


Översvämningar i Göteborg

Fredag femte i sjunde juli


Regnet stod som spön i backen hela tiden när vi lämnade Skagen.

Vi stannade till vid en kro vid Aalbäck. Vi blev dyngblöta av att bara springa ett par meter över till krogen. Jag drack citronvann och åt en silltallrik med smörebröd. En trevlig restaurang som jag kan rekommendera om du vill ha lite mat mellan Skagen och Fredrikshavn. Sist köpte vi en cigarr i present åt min 80-åriga faster, har sett att den gamla damen röker cigarr. Jag sprang och hämtade bilen och ställde utanför dörren så Kristina skulle slippa bli ännu blötare i hällregnet.


Vid en blomsteraffär
Vi tog Stena Line Express hem. 

"Meddelande till Herr K. Skulle herr K. Omedelbart kunna ta kontakt med bildäck och flytta sin bil som börjat rulla." Tänker alltid på det värsta scenariot när jag tricksat in bilen på snabbfärjan.

 

   Det var lite äventyrligt att köra i Göteborg för det regnade som i ett vattenfall. Där bilisterna svänger av mot Stockholm efter Morten Krakowsgatan var det en damm av vatten. Jag fick låta kön ta sig framåt lite och riktigt ta sats för att plöja igenom dammen.


Besökte Ankers museum i Skagen

Torsdag femte i juli


Varje dag vi ätit frukost sitter även två små rara danska damer och äter frukost. De var mellan 80 och 90 år men de verkade väldigt pigga. Det är många även äldre som arbetar här, en kvinna i 70-årsåldern bar ut tallrikar och balanserade disken med vänstra handen som jag bär en bok och hon drog i dörrar med den högra. När Kristina köpte en baddräkt i en affär var det också en liten gråhårig gumma i 70-årsåldern som stod i affären.

image93
Väntan utanför bageriet

Idag började det regna redan på förmiddagen. Till lunch åt vi smörebröd och drack en tuborg på Svolderns hotells bakficka. Efter lunch gick vi i hällregnet till Anna och Michael Ankers hus. Där är tavlor av konstnärsparet från tak till golv. Har tänkt på att kvinnorna som Anna Anker målade ofta blundar eller tittar nedåt. De sitter ofta och läser och sköter sysslor i hemmet medan männen är ute och fiskar.

  (Hon som stod i kassan såg att jag haltade, så jag slapp ha skydd för mina skor.

"Vi har sagt att folk som har svårt att gå slipper ha skydd för att de inte ska halka.")


   På kvällen gick vi till Bodilles Kro, det är ju vår bröllopsdag i dag som vi firar varje år.. Det var tur att vi bokat bord för det var packat av människor som matjesillar i en burk. Det satt fyra danskar till vänster om oss, fyra norrmän till höger och det talades finska bakom. Bodilles Kro är den bästa fiskrestaurang jag varit på och jag vill gärna gå dit åtminstone en gång om året. Jag åt rödspätta, delade på en halv flaska vin med Kristina och drack en lille gammeldansk, det hör också till att åtminstone dricka en gammeldansk på skagenutflykter. Bodilles har även bra vegetarisk mat åt Kristina. Även när vi gick därifrån kom det folk och ville äta fisk.


Sitter och läser Gabriel Garcia Marques "Den onda timmen" på balkongen bland vresrosor och sniglar

   Vid tretiden på natten hörde jag dunkandet från fiskebåtars tennkulemotorer. Jag minns att när jag var barn och åkte till Skagen hördes detta dunkandet hela tiden som ljudet från djungeltrummor. Men Skagen är sig inte riktigt likt, när jag var barn fanns det fullt med små blå fiskebåtar här.


Doppade mig i dyningarna

Skagen onsdag fjärde juli.


Konstaterade att det var stor skillnad på frukosten i York och här på Bröndums. Här fick vi frallor, äppeljuice (speciellt den hemmagjorda äppeljuicen var härlig), yoghurt, marmelad, ost, skinka, ägg, äggröra, bacon, sylt och kaffe.


  På morgonen började det regna så vi tog bilen till Den översandade kyrkan en bit utanför Skagen i stället för att bada. Kyrkan ligger vackert  på sanddynor inklämd mellan tallar. På vägen tillbaka tricksade vi in till en antikaffär som Kristina alltid tycker om att gå och titta på allt porslin, alla tavlor statyetter med mera.

  Lunch åt vi på Svolderns hotells bakficka. En tuborg med smörebröd, vi hade varit där förut och tycker det är ganska trevligt. Jag och min gamle gode vän Gösta var där för två år sedan.


Vy över översandade kyrkan

Efter lunch gick vi som vanligt till Skagens museum för att beskåda Skagenmålningarna. Vi hittar alltid nya detaljer i konstverken.

  På eftermiddagen hade det slutat regna men i stället hade det börjat blåsa. Vi gick i alla fall ner till stranden och bredde ut oss mellan några klitter. Det var ingen som badade, men ett tu tre såg en äldre gråhårig herre gå i och simma som en säl. Då gjorde jag slag i saken och tassade ibland de meterhöga vågorna. Det blev bara ett snabbdopp för mig men jag såg att gubben dök och simmade under vattnet.

-Man blir pigg av att simma i vågorna, sa han då han klev upp.

Jag bara kastade mig på magen och kröp upp som hund på alla fyra till strandkanten.
Vi låg en timme i eftermiddagssolen bland sanddynorna. Det tog i att blåsa ännu mer. Den gråhårige gubben kastade sig ensam i de vilda vågorna ännu en gång.

Höga vågor och kallt i vattnet


På kvällen gick vi och åt spagetti på en pizzeria. Vi måste hela tiden vara säkra på att restaurangen har vegetarisk mat. Efteråt gick vi till samma glassbar som igår. Jag åt en glass  melon och lakrits, dock öppnade fiskauktionsmagasinen sin dörrar för vädring så hela Skagen dränktes i en doft rutten fisk, som så ofta i Skagen då och då. Samtidigt stekte personalen bacon så det var en säregen doftblandning.


Mot Skagen

Åkte från Alingsås 7.30. Det regnade och plaskade hela vägen till Göteborg. Vi åkte med färjan Stena Danica. I Skagen bodde vi på Bröndums hotells anex.
   Solen sken och det luktade kiss från de gamla rören på toaletten. Vi har bott i det här rummet förut och det ligger ganska nära stranden, om det är fint väder kan du sitta och läsa på en altan. Jag köpte sandaler och vi åt var sin glass på ett ställe där vi brukar köpa italiensk glass. Jag åt körsbär och lakrits.  

  Till middag blev tacos och en Carlsberg öl på en uteservering till en italiensk pizzeria. Personalen nästan drog in oss. Vi har varit där förut och Kristina visste att de hade bra vegetarisk mat. Utanför restaurangen stod det en annons att de behövde personal. Det var faktiskt en svensk tjej som serverade och två italienskor.

image88

Bara en ensam farbror och några hundar badar


   Efter middagen tog vi en promenad till hamnen. En fiskauktionsbyggnad hade den här kvällen blivit diskotek. Där det förr brukade ligga små blå fiskebåtar låg det nu skolskepp och fritidssegelbåtar. Skolskeppet Gratia låg där, det såg ganska slitet ut och akterflaggan släpade i det sörjiga vattnet.


Sex dagar i York

York är en stad i mellersta England som jag varmt vill rekommendera om du vill ta del av lite brittisk historia.

Vi kom till York och Blue Bridge Hotel på eftermiddagen. Först RyanAir  från Säve flygplats ,Gothenburg airport, sedan tåg från Stansted till York via Peterborough 1792 kronor för två ur och retur. Vi lade märke till att det var påtagligt rent och snyggt i tågen. Efter ett tag förstod vi en orsak till varför. Vid fönstren stod det en skylt att den som ser någon kasta skräp eller gör annan skadegörelse skall ringa ett telefonnummer och sedan stod det ett nummer till polisen.

  Blue Bridge Hotel var dammigt och kallt. Jag fick direkt gå till receptionen och be om att få en ren filt och rene lakan. 64 pund natten kostade det.

image79
Eftersom det var sent på eftermiddagen flanerade vi ganska planlöst mot centrum. Det finns många kanaler och broar i York och överallt finns antika platser, bland annat från romartiden. Efter ha köpt några CD-böcker i en välsorterad bokhandel gick vi i solen längs en kanal. Där var massor med pubar och ölen flödade. Vid ett ställe låg en man helt utslagen vid kajkanten, full som ett vårdike. På vägen hem gick vi in på Mason arms. Beställde ett pint öl och en tallrik oxfilé.  Fick in ett fat med sönderkokta grönsaker och tjocka torra skivor med oxfilé som serverades av en dam i badskor, jeansshorts, och ett blått linne. Rena gruvarbetarlunchen och jag åt bara upp hälften. De sex männen vid bordet intill tjoade och drack massor med John Smith bitter öl. När donnan som serverade dukade av spillde hon ner rester på golvet.-Oh I´m so sorry I dropped that.


York 10/6-2007

Började dagen med att gå mot ringmuren. När vi gått vilse stoppade Kristina en guidad buss som visade York. Det var inte så dumt att se ringmuren, slottet olika museer med mera. Samtidigt talade en äldre herre som kunde allt om Yorks blodiga historia.

   Efter att ha gått av bussen gick vi till slottsmuseet som bestod av två delar. Vi utforskade först delen hur folk levde förr först. Det var byggt så du ibland kunde vandra på torg på kanske 1800-talet. Efter det här museet gick vi upp för en kulle till ett torn nära slottet. Längst uppe i befästningen var det en fantastisk utsikt över stan. Jag stapplade runt där för om du har svindel kan jag ju nämna att det inte var några speciellt höga staket runt tornet. Människorna såg ut som tennsoldater nedanför tornet.

Vi hoppade på turistbussen ett varv till. Därefter gick vi till det stora Järnvägsmuseet. Här fanns små och stora ånglok, moderna japanska tåg som i 300 kilometer. I en sal var det bara tåginredning och modelltåg. Det var rena labyrinten bland små och stora tåg.

-I don´t want you to get lost here, sa en mamma till sin dotter.

Jag tappade faktiskt bort Kristina men då satt hon i ett japanskt tåg som kunde gå i 300 kilometer i timmen.

image78
York 11/4-2007


Idag var Kristina på konferens med medicinbibliotekarier så jag fick vandra runt på staden själv. Jag tog det lite lugnt och tog en morgonfika på ett litet konditori som en mor och hennes dotter hade. Därefter tog jag andra delen av det historiska slottsmuseet. Andra delen handlade om olika krig som England deltagit i. Deras historia är blodig och krigisk. Jag inte kommer ihåg allt det stod om. Jag minns att det stod om härföraren och generalen Oliver Cromwell , New Model Army kallas hans armé. De grävde upp hans kropp ur sin grav och halshögg honom i efterhand 1661.

  Museet innehöll också mycket om andra världskriget. På bottenvåningen visades en utställning om gamla fängelser och bilder på olika tortyrinstrument som till exempel tumskruvar.

 

På vägen till en lugn park stötte jag på ett par som grälade på varandra så det dånade. Deras son satt på en trappa och såg ledsen ut. Det var mycket fylleri i York.

Efter det fantastiska museet gick jag till en park och satte mig och kopplade av en stund och läste John Grishams spännande och fängslande bok Agenten.

   På kvällen gick Kristina och jag på en spökvandring runt the Minister, katedralen. En man i hög hatt berättade om alla hus där som blivit hemsökta av spöken och folk som gått igen och människor som dött av någon oförklarlig anledning. Det var riktigt underhållande, mannen i hög hatt och skägg talade med inlevelse.

 

York 12/6-2007


   Idag ösregnade det. Jag gick in i Katedralen idag, nordeuropas största. Att inne i katedralen är som att gå på en stor fotbollsplan. Alla bänkrader och orgeln och alla människor inne i katedralen. Mäktigast av allt är ju det stora glasfönstermålningarna. Jag valde att gå en extrapromenad i kryptan. Där gick vi följa katedralen från början till medern tid. Där fanns lämningar från den romerska tiden. Jag hoppade över de 250 trappstegen upp i tornet. Jag hade bara fått svindel och förmodligen fallit ner från toppen av tornet.

image77
York 13/6

Idag var Kristina ledig så vi började med att gå på Fairfax museum. Gamla damer guidade oss runt i prydligt utstyrda rum där den förmögna familjen Fairfax bott. De hade elva betjänter och sängen var hög av madrasser för att herrskapet i familjen alltid skulle ligga lite högre än tjänstefolket. Familjen Fairfax bodde flott i alla fall.

   Efter Fairfax gick vi till konstmuseet som bara hade äldre brittisk konst. Det var inte så väldigt stort och de hade delat upp det efter målningar av personer, historiska motiv och tavlor av en fransk konstnär som påverkat  brittiska konstnärer.

   Därefter gick vi och tittade i butiker. Marks & Spencer till exempel. Hörde en mamma som sa till sin grabb då han stojade för mycket:

-Stopp messing around.

När Kristina gick för länge och tittade bland kläder sa jag.

-Would you pleace stop messing around. Det blev ingen mer pubmat I York, vi gick till pizzerior, det var ett mer säkert kort. Sista kvällen gick vi till en välbesökt pizzeria nära hotellet. Jag åt spaggetti och drack en John Smith öl från Yorkshire.

Vi brydde oss inte om det berömda vikingamuseet för vi hade hört att det inte var så intressant för vuxna.

Brittisk akvarellkonst

Besökte Nordiska akvarellmuseet med kollegor. På bussen fick jag plats bredvid en dam som har hand om inköp. En trevlig kvinna som jag känner sedan tiden jag arbetade på huvudbiblioteket. I och med att jag arbetar på ett litet institutionsbibliotek nu för tiden så har jag kommit lite utanför. Det är mest de lite äldre jag växlar några ord med.
Bussen rullade genom ett prunkande pastellgrönt landskap med gräs och buskar över Tjörn.

 

Utställningen var av brittiska konstnärer 1640 - 1860. Utställningen hette Från Lily till Turner  och det var mycket landskapsmåleri. Visat på utvecklingen inom den brittiska akvarellkonsten. Utställningen var inte stor, men utställningen är väl värt ett busök om du vill se brittisk akvarellkonst och landskapsmåleri. Tavlor av Thomas Gainsborough fanns där också.

 

När vi sett utställningen fick vi mat på restaurang ?Vattnet?. Vi bjöds på grillad Havskatt. Kvart i åtta gick bussen tillbaka hem. Jag var hemma vid elva eftersom tåget var en halvtimme sent.


9700 tranor vid Hornborgasjön

Vid tiotiden begav vi oss iväg till Falköping, Gösta, Kristina och jag. Det var bara några grader plus så det gällde att ta det försiktigt på de smala, krokiga landsortsvägarna. Här och var det jord uppriven på vägen och det luktade rök från ängarna där bönderna luntade. På sidan av vägen låg det fortfarande snö kvar. Vi passerade bland annat Herrljunga, Floda, Odensberg och Påverås. Det var fortfarande lite snö i Falköpings slalombacke.
 image35

Gösta och Kristina kikar ut över Hornborgasjön


Vi åkte förbi det stora gula elementhuset på Aspängsvägen där jag bodde som ung. Därefter stannade vi till vid Falbygdens ost och rastade, Gösta och jag åt var sin ostsmörgås, Kristina drack bara en kopp varm choklad.

Efter fikapausen fortsatte vi vidare de sista milen till Hornborgasjön. Där var det fullt med folk och tusentals tranor klev och hoppade runt sjön. Sångsvan, Amerikansk kricka, knölsvan, sothöna, skedand fanns också i röran av fåglar. Gösta, oraklet från Hisingen, körde hem.

image29
Den första plats du kommer till när du parkerat bilen är en höjd där du har bra översikt över fåglar. Lite längre bort finns en fågelstuga där du kan få låna en kikare att titta i. Kristina och Gösta tittar efter fåglar på bilden.
image30
Tranor och sångsvan över Hornborgasjön från sidan vid parkeringsplatsen. Mitt emot den här höjden finns ett fågeltorn.
image36

Jag fotograferar Gösta utanför Falbygdens ost i Falköping
image37
Gösta fotograferar mig vid Falbygdens ost vid Danska vägen i Falköping


Nääs julmarknad

I går var vi på Nääs slotts julmarknad. Det är alltid lite feststämning. På marknaden säljs det hantverk, fårfällar, mössor, sadelvärmare, tavlor, kanske inte så mycket för mig. Roligare blir det då med boden där de säljer sylt, marsipan och kålor. Jag köpte bröd, en ostkaka, en whiskykorv, en marsipangris och kryddsill. Min gamle kompis Gösta var med också, han är nästan alltid med när vi åker på festligheter. Han köpte en sadelvärmare av fårskinn och lite ost.
 
  Gösta pratade mest om mest om tjejen Solveig som lämnat honom. De var väl lite för olika, men Gösta fick ångest på grund av att han fått korgen. Han är en trygg knegare som går till jobbet varje dag och dessutom är skyddsombud och åker på fackliga kurser. Hon var emellertid lite vildare och ville till exempel plötsligt åka till Polen och köpa byggmaterial för att bugga hus. Gösta däremot ville ta det lite mer piano. Konstigt det där med att sådana som Åmselemördaren får tjejer på löpande band men lugna trygga karlar som Gösta och min kollega Jeff har så svårt att få något sällskap.

Gränslöst i Malmö

Onsdag tionde januari

Malmö måste vara en perfekt stad för en konferens som gick under namnet
Gränslöst . Biblioteken och mångfaldens tecken..

I centrala Malmö är det ett vibrerande myller av människor som rör sig. På restaurangen som vi valt att äta lunch är det fullt som bin i en bikupa. I Malmö finns det 164 olika nationaliteter.

Själva konferensen gick av stapeln på högskolan i Malmö. Jag har bara tänkt att i kort nämna några fragment av vad några av föreläsningarna handlade om. Första talaren var Jens Thorhauge, som är direktör för biblioteksstyrelsen i Danmark. Han menade att man mer måste möta användarnas behov och prioritera ny service. En övervägande del av studenterna i Danmark gör downloads av material.

Filosofiska rummet från P1 var där och spelade in. Per Svensson, Marjaneh Bakhtiari och filosofiprofessor Nils Eric Sahlin debatterade om kritiskt tänkande.

Den föreläsning som fick mest applåder var nog Dilsa Demirbag-Sten som talade om sin bok Stamtavor. Om hur det är att leva i två kulturer. Hon talade väldigt engagerande om viktiga ämnen som mångkultur,  integration och sin uppväxt.


                                                                                Torsdagen

Första seminariet jag gick på var "Open access" om att all vetenskaplig publicering skall vara i vetenskapliga tidskrifter som är tillgängliga för gemene man. Sedan gick jag på en föreläsning av Mats Lindquist om Libris som lokalt system. Innebörden är i enkla ordalag att det skall gå att låna ut i Libris och i Libris göra det som det nu krävs lokala databaser till. 

Åtskilliga talare pekade just på bibliotekens nya roll. När några från bibliotekshögskolorna som hade en paneldiskussion om Biblioteks - och informationsvetenskap i Bolognatappning. Där fick jag uppfattningen att det utöver en gundexamen önskade en utbildning eller specialkunskap i något annat ämne också.

                                                                             Fredag och hemresa

Även fredagen var full med föreläsningar men jag hann gå lite i centrala Malmö en timme.
 
Solen sken och det var varmt som i en bastu. Stationen var smutsig och det luktade sopor. En svettig herre med skäggstubb och plirande ögon som betraktade mig misstänksamt kom släpandes på två stora sopkassar. En lång elegant mörkhyad man i grön rock letade i soptunnorna. En ljushårig kille i vit rock promenderade samtidigt som han kramade en säck. Han hade för stora skor och en decimeter för långa söndertrampade byxor.







Tidigare inlägg