Finns kvar och jobbar

Fullt med folk på tåget. Känner ofta igen pendlarna. Konduktören idag var en av mina tre fyra favoritkonduktörer. En rödlätt lite rund man i uniformshatt, tror det kallas kaptensmössa. Lade märke till han hade en rödrandig slips, det var uppmuntrande att se det på morgonen. Den trevlige färgade mannen delade som vanligt ut Metro.  Jag uppskattar mångkultur, samhället blir mer intressant då.

På jobbet var Benny sjuk idag igen. På morgonen hämtade jag upp beställningar från magasinet och ställde upp böcker i samlingarna. Därefter gick jag in på mitt rum och reklameradem en bok från Stadskansliet. Fram till tio katalogiserade jag Socionomuppsatser. Mellan tio och tolv satt jag i informationen. Det kom en journalist som ville ha en uppsats om fraksjöfart. Vi hittade den inte, tror nog den var skriven på Chalmers.

"Klockan är tre, och vi har fortfarande jobb", sa jag till Sonja.

Eftersom Kristina är på möte med konstföreningen ska jag sätta mig och läsa lite. Jag ska också spela Axe Victim med Be Bop Deluxe, det var längesedan. Köpte den i England någon gång på 70-talet. Jag ska läsa Theodor Kallifatides, jag gillar det han skriver och jag tycker om hans språk

Fattas folk på jobbet

Bara Sonja på jobbet när jag kom dit. Möte med kontaktbibliotekarier från Centralbiblioteket. Benny ringer tjugo i nio och säger att han måste åka till akuten för han svårt att andas. Vilken trist dag det blir utan Benny. Hoppas han kommer tillbaka snart.

Hade undervisning på förmiddagen om nya telefoner. Tog Bennys pass i informationen mitt på dagen. Kate kom och berättade att hon skulle börja på ett annat bibliotek. På eftermiddagen satt jag en timme med en lärare som ville ha all information om Motherhood och South Africa not health.


Tillbaka på biblioteket

Pendlingen gick bra och det var gott om plats på tåget. De flesta gick utan något på huvudet, jag som lätt fryser och är lite förkyld hade mössa.

Alla behandlar den gamle trotjänaren Benny väldigt försiktigt och ödmjukt. Han hade ont i bröstet idag. Det är inte samma ruter i Benny som förr.
"Det var väl bra att Jan Eliasson blev utrikesminister?" Undrade jag.
"Jasså blev det han. Det hade varit bättre med Maj Britt Theorin, Sverker Åström eller Sten Andersson?" Själv minns knappt de politikerna.
"Men du, ska du inte åka hem lite och ta en promenad så mår du nog bättre i bröstet?"
"Nej jag ska jobba."
"Hörru, jag hittade Heroes med John Pilger i en bokhylla".
Benny skiner plötsligt upp.
"Det är som en Bibel, den och Philiph Knightleys Krigets första offer är sanningen, är väldigt bra"
Benny hasar sig iväg med en korg med böcker.

Jag hittade skivan A walk across the rooftops med The Blue Nile igår.  Jag trodde jag hade sålt den, men tack och lov hade jag kvar den lugna fina LPn. Harmonisk, rogivande musik flyter fram som krusningar på havet. Förr tyckte jag den var lite mesig, nu tycker jag musiken är vacker och kontemplativ.


Fotboll och Elton John

Läser SFINXEN från Torsby om Sven Göran Eriksson av Petter Karlsson och Jennifer Wegerup. Mycket fotboll och kanske lite för mycket om hans kvinnoaffärer. En intressant bok för alla som har försökt följa Svennis karriär. Så här skriver författarna om hur det är att vara i händelsernas centrum i de olika länderna där han varit tränare:
"Portugal var tufft, Italien hysteriskt - men England är vansinnet självt; ett fotbollens eget Bedlam, ett skummande,  frustande dårhus där skärseld möter inferno och de tuffaste psyken mals till grus och aska"(s. 212)

Här citerar författarna något som Svennis anser centralt i ett lag. Det tycker jag kan gälla en arbetsplats också. Det här nedläggningshotet på mitt jobb skapade ju av någon anledning oro hos oss i veckan.
"Har du inte en bra stämning i truppen, så kan du glömma allt annat. Då går det åt helvete förr eller senare." (s. 275) Det brukar ju vara bra stämning på mitt jobb men det lade sig ett tungsinne över alla på  min arbetsplats den här veckan. Vi får se vad som händer?

Lyssnade på Elton Johns gamla Goodbye Yellow Brick Road  på eftermiddagen. Jag hade säkert inte lyssnat på den på tjugo år när jag hittade den i förrådet. Jag fick den i julklapp 1973 när jag var 14 år, det var en dubbelskiva så den var ganska dyr.

Öfsadröpp och en vit kruka

Solen skiner och det är "öfsadröpp", alltså takdropp. Kristina har varit på loppmarknad och köpt en kitschig kruka. Vit med en romantisk måling på. Hon var så stolt över vad hon hittat att hon var tvungen att ringa hem till mig och berätta vilken fin kruka hon fyndat.

Jag var ute och handlade på Ica. Tänkte på att det är trevligt med folk som ler och ser tillfreds ut med tillvaron. Ofta är det så att ett leende gör jag/man känner förtroende för den människan. Den gamle pensionerade kranföraren som alltid sitter utanför Ica ler sällan, men ändå ser han förtroendeingivande ut. Min kollega Benny har alltid lagt sig till med ett påklistrat leende. Han som rånade mig på 500 dollar i Jakarta 1989 hade också ett insmickrande leende. I och för sig är det väl ett bra förslag för att skapa en bättre atmosfär på en arbetsplats eller ute bland folk.

Nu ska jag gå och se på Den nakna pistolen med Leslie Nielsen. Leslie Nielsen och Peter Sellers är två komiker jag tycker har gjort många roliga filmer. Kristina och mina kollegor på jobbet tycker inte alls om dem. Medan min kompis Gösta och jag tycker Rosa Pantern och Den Nakna Pistolen är vansinnigt roliga. Jag tror jag börjar ana vad det beror på. Både Rosa pantern och Frank Drebin lyckas ofta med sina uppdrag trots att de är klumpiga och tämligen taffliga.

Tänka på bra möjligheter i stället för kris

Hemma och förkyld. Sover mycket och funderar på veckan som varit. Tror egentligen att förändringar inte behöver vara något negativt utan snarare se det som en positiv möjlighet.
 
Läser På förtvivlans krön av E M Cioran och lyssnar på flöjtkonsert av Mozart. I förrådet hittade jag dessutom Border Wave med Sir Douglas Quintet. Måste försöka styra om tankarna till något positivt.

En aura av elektricitet

Ett par rader om 23 mars.

Snuvade hela vägen till jobbet. Mest inre tjänst, är på Ö nu av de gamla dammiga böckerna i magasinet. Jag katalogiserar författningssamlingar på frakturstil från Österrike som dessutom är ingrodda av damm. Det är väl möjligt att det här gallras när biblioteket läggs ner? Det blir ungefär som en isskulptur.

Benny är i alla fall glad som en lärka, han behöver ju inte bekymra sig eftersom han går i penion om några månader. I november ligger han kanske på en strand vid Mauritius och njuter sitt otium och läser propositioner och lagrådsremisser?

Rätt vad det är hörs ett gällt larm från låneexpeditionen. jag rusar dit för att se vad som händer?
"Där ser du, folk tror mig inte, men här ser du beviset, jag utstrålar
Statisk elektricitet. Alla datorer kollapsar bara jag rör mig". Benny står i lånexpeditionen och ser lite vilsen ut.

Vid fikat kommer Benny förbi, han missar aldrig att berätta vad han ska någonstans.
"Jag går till Vaktmesteriet för att binda några uppsatser."
"Ja, vad bra, då vet vi var du är, vi ses", det är mitt standardsvar, men jag tror aldrig Benny har lyssnat.

När arbetsdagen var över kom Göte på besök. Vi gick på vårt stamställe Pasta Panini. Han satt i och för sig långt ifrån mig bakom en pelare för att inte smittas av min snuva. Vi pratade om gamla tider då jag körde buss. Vi kom överens om att se några fotbollsmatcher i sommar på krogen Whoopsy Daisy.

Osäker framtid och ont i tån

Ingenting varar för evigt. Vårt lilla kvartersbibliotek ska bli ett studietorg och slukas upp av Universitetsbiblioteket. Ingen bra dag, förkyld och nedläggning. ringde en kollega på biomedicinska som jag katalogiserat artiklar med förr. De har nämligen ett studietorg där så jag kunde prata med henne om det . Hon är snäll och trevlig, hon berättade vad som händer och att det nog inte är helt förgäves som jag katalogiserat ungefär 2000 böcker på ett halvår och alla uppsatser därtill. Det är en hård tid när alla sliter i varenda öre. Biblioteken har blivit mer studentorienterade, de sitter här och läser och skriver.

Dessutom har jag fått en blåsa på vänstra lilltån.

Jag blev himla glad när jag såg att Megafånen hade svarat på gårdagens blogg. Han är verkligen en hygglig människa.

På tåget på hemvägen satt tre personer och samtalade, speciellt en som lärde ut svets talade högtljutt. Han var långhårig med röd täckjacka och ringar i öronen. De luktade olja blandat med rök.
"Ja, det är svets jag lär ut he-he-he, vi är så underbemannade antingen är de sjuka eller på skidsemester he-he-he."
De verkar i alla fall ha ett kul liv de som håller på med industri.
"En gång åkte jag förbi Alingsås, konduktören hade sagt att det skulle stanna, men det gjorde det inte utan jag hamnade i Falköping, he-he-he-, men konduktören var hygglig så han ringde Falköpings station så de öppnade och vi kunde få sova på en bänk på stationen.

Många bloggar

På hemvägen vräkte snön ner, som det var mitt i vintern. På morgonen sken solen men det var ganska kyligt. Hade sällskap på tåget med min pendlarkompis Cindy (namnet är påhittat).
 
Jag och min käresta hade en diskussion på morgonen om bloggande. Det började med att jag nämnde att jag nog är den äldste bloggaren i Alingsås, hon undrade hon varför jag håller på med sådant dumt?  Jag har tvekat med bloggandet, men sedan tänkte jag att det är kanske inte är fel att en äldre, ordentlig, belevad herre då och då roar sig med att skriva ett par rader. Mina jobbarkompisar tyckte jag kunde det. Och i det stora hela är det alla möjliga som bloggar, till exempel bibliotekarier:
Biblioteksrelaterat. Det kan också vara en bra övning att lyssna och sammanställa reflektioner som jag tillägnat mig under dagen. Några mycket goda vänner från studietiden i Linköping har jag fått lite kontakt med igen tack vare bloggandet.

Under dagen var det snuvigt och mycket katalogiserande. Det var fullt med studenter i vårt lilla kvartersbibliotek. Katalogiserade bland annat Yttranden i anledning av fattigvårdslagstiftningens betänkande från 1917. Det är en rätt svindlande tanke att för ungefär 80 år sedan var detta nytt och de kommenterar ännu äldre lagar. Tänker på att om 80 år betraktas det som skrivs idag som mycket mossigt. Kanske de till och med flinar åt det som vi utför idag?

Min kollega Belinda (namnet är påhittat) kommer från ett annat bibliotek vid tolvtiden. Hon hastar förbi mitt rum och hälsar och ler rart: Have a smile and make the world a little brighter.

Nu väntar jag bara på Kristina, kvinnan i mitt liv, ska komma hem.


Jane Fonda i Nyhetsmorgon

Tänkte jag skulle lugna ner mig lite med bloggandet, men det är svårt när jag ständigt matas full med nyheter och åsikter.
 
Jag läste ett antal tidningar på morgonen. Hörde också Lasse Bengtssons långa intervju med
Jane Fonda på TV4:as morgonnyheter. Jane Fonda är en fantastisk kvinna och jag håller med om nästan allt hon säger. Vilken bra intervju av Lasse Bengtsson. Hon kommenterade bland annat (Fritt ur mitt minne) sa hon om kriget, att i patriarkat slutar män känna empati. Hoppas det stämmer någorlunda. Hon sade också "Its comfortable to be ignorant.(det är behagligt att vara ovetande)" . Också fritt ur mitt minne från TV4:as lördagsnyhetsmorgon. Hon sa också att de yngre, till exempel Cindy Sheean Crissy Sheehan, får ta vid och protestera mot Irakkrig.


Propsitioner och popmusik

På förmiddagen katalogiserade jag ett lass gamla böcker och gallrade lika många. Vad håller jag på med egentligen? Det mest sannolika är att de gamla tyska böckerna på frakturstil slängs förr eller senare ändå. Men det är mitt jobb och jag jobbar på och betalar skatt. Benny hade fått några tillägg på propositionerna. Han började faktiskt jobba för han hade ett sjusärdeles stort intresse för lagar och hur lagar kommer till.

Vid ett åkte jag till Östra Sjukhuset och fick min årliga undersökning om min MS. Den hade inte försämrats och sjukdomen kan faktiskt bli bättre av styrketräningen. Efteråt tog jag buss 34 till Pyramiden. Ganska lugnt, en ung kraftig kille hälsade faktiskt.

På tåget hem satt jag mitt emot en känd pop-musiker. Han var klädd i kavaj, blommig skjorta, purpurröd väst och urtvättade svarta jeans. Har inte lyssnat så mycket för på den tiden han slog igenom lyssnade jag mer på Birthday Party, Foetus eller Hunters & Collectors.
"Jag sitter på nåt jävla tåg till Alingsås... Kom på en buss från Trollhättan", sa han till någon i en telefon.
Han till vänster om mig skrattade till.

Dr. Byrds & mr Hyde med Byrds. En underskattad skiva och visst låter den mycket
Roger McGuinn nu. Ett nytt mer countrypräglat Byrds. Och så ska jag läsa boken om Svennis.

En bra fotbollsbok

Hemma på kvällen läser jag nu Sfinxen från Torsby av Petter Karlsson och Jennifer Wegerup. Den handlar inte om Sven Göran Erikssons privatliv utan mer om hur han som fotbollstränare skapat lag till succé. En perfekt uppladdning inför sommarens fotbolls-VM.

Satt i lånedisken på förmiddagen. De vanliga frågorna är väl okej, som till exempel "var finns den boken?" eller "kan jag förlänga lånen?". Värre är det när jag får en fråga som "Jag skulle vilja ha en bok som jämför Expressen och Aftonbladet?" Det ska inte vara en artikel eller Mediebarometern utan just en bok. Då famlar jag i mörker och blir osäker. Annat är det med Benny han visar aldrig någon osäkerhet utan säger hellre direkt "Det har vi inte" än att vis någon tveksamhet.

Gick förbi den gamla skivaffären Satisfaction i dag igen. Såg in genom en ruta och fick syn på Leathernuns härliga singel No rule.

Då fyndade jag LP-skivor

Vår arbetsledare Sonja var tillbaka. Skönt det blir lite lugnare då.

På lunchrasten gick jag och klippte mig hos en trevlig iranier. Han pratar mest om bilar och frågar hur dags jag går upp på morgonen.

På vägen tillbaka gick jag förbi den gamla skivaffären Satisfaction. Tänker ibland att affären borde blivit k-märkt, men det är kanske inte lönande att sälja skivor längre? Det verkar som de säljer av allt. När jag kom till Göteborg 1980 fyndade åtskilliga skivor där. En flera Frank Zappa och mängder med punkskivor. Blank Generation med Richard Hell, 30 seconds over Tokyo med Pere UBU, Right to Work med Chelsea, Fascist dictator med Cortinas och så vidare.


Viktigt med service

Tåget var fullt idag, lite uppmuntrande att se den gula hunden som jag sett förrut satt på spårvagnshållplatsen och kliade sig.

På jobbet var bara Benny och jag där på förmiddagen. Benny hasade sig in som en jätteskölpadda och klagade på att han hade ont i varenda led.
  "Om det inte går över efter en halvtimme så måste jag till akuten", sa Benny 
Eftersom Sonja var sjuk blev det till att ensam hämta post, sätta igång datorer, skicka brev osv och sedan öppna biblioteket.
  Ibland tror jag att nn inte vill ha några låntagare. Igår hade
N.N. vägrat lämna några Statens offentliga utredningar till en forskare som var på en annan institution.
  "Nej, de åker ner i magasinet, så du får beställa upp dem", kollegan. När låntagaren ändå inte gav sig skickade nn de på bindning så de blir borta i flera veckor. Böcker som ingen lånat på 70 år vägrade N.N. låta besökaren läsa!.

Så jag var lite sur på grund av Bennys ovilja att hjälpa till. Desseutom blev jag ledsen och upprörd av en debattartikel i DN. Debattartikeln handlade om antisemitism i Sverige, otrevligt med antisemitismen som sticker upp sitt fula tryne. Alla borde läsa nobelpristagaren Imre Kertész bok Mannen utan öde.

Småskrake i Gerdskenån

Dagsmeja tror jag. Tog en promenad i solen för att köpa ett brev och ett kilo kaffe. På vägen dit hände något knepigt.
"Hej, vi är missionärer som missionerar för Jesus Kristus". Två välklädda pojkar hejdar min framfart och börjar prata om något jag för stunden inte har lust att diskutera. Jag minns att jag stannade en gång i Stockholm.
"Jag har inte tid".
"Vänta vi ska bara..." Jag är redan långt borta. Sannolikt har jag mycket mer livserfarenhet än dessa välklädda grabbar? Naturligtvis har jag tid, men jag vill inte ägna en dyrbar stund till att prata en massa mischmasch, denna den första dagen på resten av mitt liv.
Utanför Ica sitter en pensionerad kranförare på sin rullator i solen och röker. Det är trevligt att se denna lugne man sitta och bida sin tid. Han satt kvar även en timme senare, då jag gick tillbaka med mitt brev, och lämnade in brevet till den här finska damen som log mot mig förra veckan.

Lyssnar på Curtis Mayfields Never say you can´t survive, den passar bra på våren. Uppfriskande melodier som liksom sprider sig i bröstet.

Såg en småskrake i Gerdskenån. Tänkte på att honan hade en frisyr som liknade min kollega Bennys. Det vill säga en tofs sticker ut i nacken.





Lyssnar på vackra Adventure

Var lite vemodig på morgonen. Personalen i bokhandeln var lite tjurigt. Tänkte på oss på vårt lilla kvartersbibliotek där vi alltid måste tänka på att vi bara är där för att användarna ska känna sig välkomna.

Lyssnar på Televisions gamla underbart vackra LP Adventure. Den glömdes liksom bort efter succen med Marquee Moon.

Såg över premiepensionsfonderna sedan. Tog bort alla Rysslandsfonder och tog i stället Selector Europa, en nordenfond, en sverigefond och Skagen Global och Simplicity Indien.

Kristina förebrådde mig för att jag bara bloggade? Hon har nog rätt.

Bland människor på perrongen

Märkligt att den här lille mannen i keps är så punktlig till papperskorgen mellan korvkiosken och spår tre? Idag hade han han blå täckjacka, blå påse och sin lila keps. Han såg väldigt nöjd ut när han stack ner handen bland soporna.

Snurrigt på jobbet. På hemvägen var det en rutinerad konduktör som stod väl synlig med händerna på ryggen och han smålog förtroendeingivande. Trodde aldrig jag skulle hinna med tåget,  men konduktörens trygga lugn gjorde att jag ändå försökte hinna med och jag hann faktiskt med.

Nu skall jag bläddra i På förtvivlans krön av E M Cioran som jag fick från Bokus idag.

Internationella kvinnodagen

Skriver idag bara lite om Kristina, kvinnan i mitt liv. Jag är så tacksam för att hon finns här hos mig och för att hon sa ja till mitt frieri för flera år sedan. Tack för att hon står ut med när  jag sprider näsdukar, tappar smulor på golvet, glömmer min dammsugardag och så vidare. Beundrar Kristina väldigt mycket.


Snurrigt på jobbet

"Tåget i morse var två och en halv timme sent. Hamnade bakom ett godståg, det enda man kunde göra var att ringa", hörde jag en kille säga på vägen hem. Jag var också på det smockfulla tåget på morgonen. Det var nog nästan två timmar sent och varmt som i en ångbastu. Alla satt och vred på sig.  Ringde till jobbet men ingen svarade. Sonja var på kurs, Benny på läkarundersökning och Belinda arbetade på Kurs och tidningsbiblioteket.
    Klockan nio öppnas dörrarna automatiskt och studenterna väller in. Mina nerver rusar hit och dit i kroppen. Jag ser nog grinig ut? Får till slut tag på Belinda på KTB, hon säger att hon avbryter arbetet där nu och skyndar sig till vårt lilla bibliotek. Sätter igång datorer, hämtar böcker från magasinet och räknar handkassa på bara tio minuter.

Klockan halv tolv kommer Benny ut från sitt rum och ler som Hurdu V. Bakshi i Oh vilket party. Han berättar att han suttit på sitt rum sedan kvart i nio.
"Tur jag hade mobiltelefon", sa jag
"Det kommer jag aldrig att skaffa", sa Benny.

I lånedisken var det många frågor om hur de hittar uppsatser i ett speciellt ämne, nu håller studenterna som läser Socialt arbete på att skriva uppsatser. Jag skyndade mig hem efter jobbet för att koppla av efter den här traumatiska förmiddagen.

Hemma är det inte några lugna nyheter. Bara våld och rån på TV.

Var på gymet efter jobbet

20 grader kallt när jag cyklade till stationen. Tåget var fem minuter sent och fullt.

Sonja var på kurs i ett nytt ekonomisystam under dagen. På förmiddagen katalogiserade jag magasinsböcker igen.  Benny var lite loj idag. Satt någon timme med en student och diskuterade material från utrikesutskottet. Sedan satt han och sorterade sina bokmärken på rummet.
   Jag var i informationen på eftermiddagen. En tjej ville ha böcker och artiklar om sex i reklam i  media.

Var på gymet efter jobbet. Det var trångt och jag kom inte åt några lösa vikter.


Arg och förkyld

Kristina var förkyld och arg som ett bi.
"Du ser så arg ut", sa hon.
"Nej jag är aldrig arg, bara lite sorgsen på morgonen."
Jag gick till affären på förmiddagen och köpte blåbärsoppa till min stackars förkylda Kristina. Idag skall jag vara inne i biblioteket och läsa, skriva och koppla av. Gårdagen i
Stenstorp blev i alla fall lyckad. Skrivit om resan i Blogger.

Färdig med boken om Mandela

Nu är jag äntligen färdig med boken om Nelson Mandela en biografi, och ska Ta itu med Rubicon. Den romerska republikens uppgång och fall av Tom holland. Som jag skrivit tidigare så är jag väldigt imponerad av denne Nelson Mandela, eller jag beundrar honom som människa.
  Kanske skulle kunna tänka mig att lyssna på någon riktigt lugn musik nu, som kanske Paris/ texas av Ry Cooder.


Bilkörning i bländvitt snölandskap

Sitter och kopplar av till Crosby, Stills & Nash underbara skiva med samma namn. Klockren stämsång i Judy blue eyes. Min fru lyssnar på Beethoven, men jag måste varva ner till någon ljuv melodisk musik typ Crosby, Stills & Nash eftersom jag snart skall köra ut i snölandskapet. Jag blir alltid så nervös när jag skall ut och köra i snöväder.

Björn Borg säljer sina pokaler. Tycker det är synd, men han tycker han behöver pengarna för framtiden.  Wimbledon på raken är stort i sportvärlden.

Trista krogar

Min gamle kollega Benny kan bli nog så irriterande och störande när vår chef Sonja inte är där. Han lägger näsan i blöt hela tiden. "Den där ska du boschyrlägga" eller  "du skall söka i Google på nätverk och socialt arbete", säger han högt så det hörs över halva biblioteket.. Han är kvar länge i lånedisken när Sonja inte är på jobbet.

Det pratas och skrivs en del om innekrogar i Stockholm nu.  Jag tycker det är uselt, för att inte säga skandalöst, att en del inte släpps in på krogar för sin hudfärg eller om besökaren sitter i rullstol.
   Sedan är det en annan sak att de här innekrogarna i Stockholm verkar tråkiga. Jag har varit en gång för länge sedan på på Café opera, och det var urtrist. När jag bodde i Stockholm tror jag inte Spy Bar fanns? Cool Cat och Kvarnen  tyckte jag var bra.

Glömde äggen

Skulle köpa mat för helgen, men glömde ägg. Jäkligt bittert, kände mig usel. Nåja världen går inte under för det, bäst att se framåt, idag är den första dagen på resten av mitt liv. Jag log åt tanten i ICA:s kassa och hon log tillbaka, det gjorde mig bättre tillmods. Hon bröt på finska. Den pensionerande kranföraren som jag ofta ser på stan satt på sin rullator och rökte cigarretter utanför affären och det var ju trevligt.

På jobbet gjorde jag färdigt Karl Bindings gamla böcker om Deutsche Staatsgrundgesetze. De skrattade åt mig igår på femtioårskalaset, någon tyckte jag borde slängt Karl Bindings gamla böcker. Men vem vet någon statsvetare kanske vill läsa dem någon gång?

"Du, varje gång jag skall spara Hänt i sjuhärad så får jag någon errorgrej!" Benny hejdar mig idag också när jag kommer från tandläkaren.
"Hörru Benny, jag vet faktiskt inte varför?"
Idag stod Belinda i lånedisken efter Benny. Då blir alltid Benny kvar minst enhalvtimme i lånedisken efter sitt pass. När jag står där har han mer bråttom därifrån. Apropå bråttom fick Benny bråttom upp på sin institution för att rösta på någon prominent person som skulle få en fin titel. Benny glömde helt bort sin uppgift att hjälpa till att stänga biblioteket.


Tiden går

Primärkatalogiserade fem böcker ur serien Deutsche Staatsgrundgesetze in diplomatisch genauem Abdrucke  på frakturstil.  Sedan stod jag i låneexpeditionen. Fick lite panik, vad sysslar jag egentligen med här i livet?

Såg på teve igår om skolbarn som inte kände igen en bild på Olof Palme, konstigt det var inte så längesedan ändå?

Jag tänker också på alla nya popstjärnor jag inte känner till. Jag tror jag skall köpa Allman Brothers första skiva, hörde den på CD-now. Nu ska jag på en kollegas 50-årskalas.