Bara en surrande fläkt

På morgonen åkte jag först till Hagabiblioteket. Det var ganska tomt på folk. Postade en uppsats till en forskare i Malmö och skrev att hon kunde behålla uppsatsen eftersom vi avveklar biblioteket. Efter jag ätit Findus färdiga köttbullar promenerade jag upp till Campus Linné. Solen sken, men det var ganska kallt. På vägen träffade jag först en dataansvarig från en institution uppe vid Campus Linné. Jag kände först inte igen honom för han hade dragit ner en grå mössa över huvudet.
-Hur går det med inloggningen till hemsidan?
-Det går inte så bra, men det spelar inte så stor roll nu för vi håller ju på och avvecklar.

På vägen kom en kvinna och hälsade:
-Du håller på och skriver en magisteruppsats eller? frågade hon.
-Nej inte jag, men jag jobbar på biblioteket, du har nog sett mig där.

Uppe på Campus Linné fortsatte jag primärkatalogisera böcker från Argentina. Jag gjorde inte några importeringar eftersom jag tycker att interpunktionen i OCLC World Cat är så olik vår vanliga Libris-katalogisering.

En kall och solig dag.


Drunknar i papper

Spårvagnen (nummer 11) körde ovanligt ryckigt. Vid Brunnsparken startade vagnen så en tjej höll på att trilla ner i mitt knä. Jag tog emellertid tag i hennes arm så hon inte föll.
-Å ursäkta, sa hon

-Det spelar ingen roll, sa jag.

Det svaret kommer reflexmässigt, fast jag tror det finns något lämpligare att säga, men jag kommer aldrig på det.


Ringde till Campus Linné. Oftast blir det bara dumt om du ska förklara något som nn inte varit inblandad i. Allt kan leda till onödiga spörsmål som tar onödig tid.

-Skriv en lapp och lämna om något blir fel, sa kollegan.

Var på Haga idag. Fyllde tre kartonger med uppsatser eftersom "Magikern eller Skanningsexperten" ville kolla några saker på en bättre skanner. Träffade Carl Palmer (namnet är påhittat) när han höll på att skrubba rutorna på dörren in till biblioteket.


På förmiddagen skrev jag ut en beställd artikel från JSTOR åt en låntagare.

Skickade en gammal uppsats till Malmö. Skrev att hon kunde behålla den eftersom biblioteket håller på att avvecklas.


William Dean (namnet är påhittat) kom på morgonen för att titta på kvarvarande tidskrifter. Han är verkligen bra på att skapa bra stämning. Men jag tror inte han tänker själv på att hans goda humör smittar av sig.


 Hjälpte en utbytesstudent att hitta uppsatser som handlade om "drugs". Tittade en pärm och i den lokala databasen. Han blev glad över att uppsatserna från 2007 fanns digitalt. Jag har varit ifrån här så mycket att det tog lite tid att komma på hur han skulle söka. Jag blir så besviken på mig själv när jag glömmer saker, trots att det jag ville minnas ofta kommer tillbaka. (Läste i Metro om en ung man som var en minnesexpert. Han kopplade det han skulle lära sig till något fysiskt, något sak han tänker på när han ska komma ihåg någonting. Det var hans knep, det var väl någon form av mindmapping.)


  Hör Nina, Rättshaveristen, (namnet är påhittat) när hon diskuterar med Hugh Hooper (namnet är fingerat) utanför. Hon är väl arg på någonting och behöver prata av sig.


På eftermiddagen kom min förre kollega Derek Hales (namnet fingerat) det blev mycket skratt och roligt i fikarummet.
-Har du fått de här rosa kuverten? Frågade jag.
-Orange menar du, sa Hugh.
-Ja, jag ser att jag måste jobba till jag är 80 år för att få en dräglig pension, sa jag.
-80 HaHaHa, ser framför mig en gubbe med grått skägg och grått tovigt hår, sa Derek.
-Och som det bildas spindelväv på.


Solen sken idag, men det var kallt ute. I Alingsås på morgonen var det is på pölarna. Hörde ambulansen flera gånger, gissar att det hade hänt någon trafikolycka. Åt lamm till lunch på en indisk restaurang.

Rena rama snurren

Blåst på morgonen. Vaknade av väckarklockan klockan halv fem. tog lokaltåget till Göteborg. Rutinerad lokförare som hälsade på passagerare och band upp ett band att passagerare inte skulle sätta sig på ett säte där det regnade in. Ändå avgick tåget i tid 6.33.


Vid fyratiden drömde jag att jag sprang på kajen med en väska efter ett stort fartyg jag skulle med. Kristina var redan ombord på båten. Jag hann få in en fot i en ögla på en tross som båten varit förtöjd med vid kajen. Under tiden som båten lämnade kajen dinglade jag i trossen som sakta halades upp. När jag kommit halvvägs ringde väckarklockan.


En låntagare kommer och vill ha hjälp med grupprumsbokningen.

-Hej jobbar du här nu, säger en kille från ett grupprum.

Jag kände igen dem och jag blev så himla glad av någon som kom ihåg mig och jag inte gjort bort mig alldeles för mycket.


En halvtimme senare kommer en tjej jag känner igen.

-Hej, jobbar du här nu?

-Bara 37 procent...

-Vad roligt... Jag undrar om du har några övergripande broschyrer om Botans bibliotek eller något?

-Nej, det har vi inte.


En besökare blev sur för han inte kunde logga in på en dator. Det visade sig att han hade en obetald skuld. Men i det här fallet var det nog att han inte uppdaterat lånekortet. Besökaren blev väldigt irriterad och jag blev nervös över att knapparna inte ville fungera som de skulle.

Vid lunchtiad kom kollegan Dean (namnet är påhittat) och det var trevligt som vanligt.

Tre flickor ville ha litteratur när de ska skriva om barn, genus och konflikthantering och metoder. Trots att jag arbetat i många år som bibliotekarie står det plötsligt still i huvudet. Tänker mer på hur skulle andra ha gjort? Samtidigt ska jag rätta spanska katalogiseringen och göra ett fjärrlån. Men flickorna bara ler och jag trivs med denna optimism.

På eftermiddagen roade jag mig att göra fjärrlån och ta emot fjärrlån.
-Whoops du har fått en beställning på ett fjärrlån att göra?
-Men det var ju den jag gjorde en beställning på för fem minuter sedan, sa jag.

Eftermiddagen var okej eftersom jag träffade flera studenter jag kände från gamla Haga.


I år köper jag bara Buddenbrooks bok på Bokrean

Regnet skvalar utanför fönstret. Sitter på Kulturvård och stämplar "exemplaret utgallrat" och drar ur dem ur nationella databasen, Libris och lokala databasen. Sedan ska jag börja kräva in utlånade böcker. Utlånade på ett gammalt vis med lånestickor. Det vill säga låntagaren bara stoppade in en plastfick med ett kvitto i där de skrivit vilken bok som lånats och vem de är. Men hur sjutton skall jag veta vem det är om de bara skrivit initialer. Några var lånade så långt tillbaka som 1991 och de finns inte längre i lokala katalogen.

Under en kafferast bläddrade jag lite grand i bokreakatalogen. Många bra böcker. Amus Oz "Att bota en fanatiker" tycker jag är bra, men jag läste den nyligen. Men så såg jag att den nya översättningen av "Buddenbrooks" var med. Så efter lunchen på Kåges Hörna så stack jag in på Akademibokhandeln och gick raka spåret till hyllan där Thomas Manns "Buddenbrooks" stod. Den kostade bara 79 kronor. Jag har en gammal version hemma, den översättningen hette "Huset Buddenbrook".

Efter jobbet gick jag och tränade. Det var mycket folk, men efter alla år jag tränat så kan jag lite knep att använda de hantlar och maskiner som finns. Ta vad som bjuds.
  


Uppsatser på villovägar och försenade tåg

Alla 800 uppsatserna jag skannade förra året verkar försvunna? Vilken miss att lagt dem på datorns hårddisk, en dator som omformaterats sedan. Ett halvårs arbete är kanske borta om jag inte har en jädrans tur. Ja ja livet är förgängligt ändå. Till exempel Götaälvbron som de får laga varje sommar. Men vårfåglarna sjunger i alla fall. Och den trevligt vaktmästaren kom och pratade lite om Pink Floyd.

(Magikern eller skanningsexperten har ringt och sagt att de digitaliserade uppsatserna kommit tillrätta.)

För övrigt tar jag ur böcker ur Libris och lokala databasen och stämplar exemplaret utgallrat. Arbetade på Kulturvård.

Gick lite tidigare för att komma hem och ta det lite lugnt.

Träffade en gammal lärare på Drottningtorget, en lärare jag hade i Samhällskunskap i Falköping. Han berättade att han hade en student som bodde hemma hos honom. Studenten verkade aldrig bli klar med sin uppsats. Han var från Bangladesh och ville nog heller inte bli klar för han ville nog stanna i Sverige. I Bangladesh var det korruption och fattigdom.

Tåget skulle gått 16.42, men sedan ropade de ut i högtalarna att det skulle gå klockan 17.00. Då måste pendlaren göra en snabb avvägning. Kommer de att hålla tiden eller är det bäst att gå till ett interregiotåg? Här borde jag förstått att tiden de nämnde inte skulle stämma utan det skulle bli ytterligare förseningar. Mycket riktigt gick interregiotåget klockan 17.07. Lokaltåget gick klockan 17.10. Strax innan Floda säger tågvärden i högtalarna att alla får gå av vid Floda och ta nästa tåg. Alla passagerarna rusar som en armé under perrongen til tåget mot Alingsås. Träffade i alla fall min syster på tåget.
   Vad hade hänt? Det visste väl bara lokföraren för han sa ingenting om varför det var sent.
  Jag minns ju när jag köde buss så tyckte jag det var stressande att vara mycket sen.


Lev nu! Men tänk också på miljön


I går läste jag mest "En bit av mitt hjärta" av Peter Robinson. Det är mycket musik i boken. Slog upp den gamla låten eller pärlan "I can´t quit you babe" som spelades klockan två på natten under en konsert i Leeds.


De är viktigt i mitt liv att veta vad som händer runt omkring mig.


I går läste jag en utmärkt krönika om religion av Dilsa Dermibag Sten i GP (GP 23 februari 2008). Sedan stack Kristina en artikel ur Alingsåsidningen i min hand. Den hette "Vad händer med vår jord. 'enda frågan är när människosläktets undergång ska äga rum", av professor John L. Cloudsley-Thompson (Alingsås tidning 22 februari 2008). Överbefolkning och sjukdomar kommer att leda människosläktet mot undergång. Bäst att försöka leva nu. Alltså virus och överbefolkning. Såg på teve när de åkte runt i skooter på ryska taigan och sökte upp folk för att de skulle rösta. De var renskötare och kände inte till annat än att leva för vad naturen gav.

Nu lyssnar jag på när Glenn Gould spelar Beethoven.


I fredags började jag läsa boken "Stalins sista brott" skriven av Jonathan Brent & Vladimir Baumov. Intressant bok, men jag ska lägga den åt sidan ett tag och läsa en som jag skulle läst för flera år sedan och det är "Vete vapen och virus. En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13 000 åren" av Jared Diamond.


"Det är paradoxalt att bolsjevikernas avsikt att bygga ett utopiskt samhälle baserat på en radikal jämlikhet skapade så många fiender på så kort tid. Delvis hängde detta samman med deras behov av att vända upp och ned på utgångspunkterna för den västerländska liberala demokratin, och därmed kontrollera all makt till staten. Endast detta kunde garantera en sådan jämlikhet. Följden blev att individen ur ett politiskt perspektiv saknade värde. Det var jämlikhet som snarare byggde på frånvaron av rättigheter, inte på förekomsten av sådana. Den världsberömde ryske bassångaren F I Sjaljapin skrev i sina memoarer att en bolsjevik vid namn Rakija år 1917, förklarat för honom att det första den nya kommunistiska regimen måste göra när den kommit till makten var att "avskära" begåvade människor-intellekturella och konstnärer. Sjaljapin blev förbryllad, men förklaringen var enkel: i den nya staten "fick ingen ha ett försteg framför någon annan. Begåvning förstör jämlikheten." (Stalins sista brott"  av Jonathan Brent & Vladimir Baumov, s. 18)


På Kuba har Fidel Castro dragit sig tillbaka efter 48 år på makten. I och för sig var det väl ingen som sörjde att tyrannen Batista störtades 1959.


Gick ut och slängde skräp. Arbete ger mening åt livet.

Ägg, kaffe och grape till frukost

image180foto Gösta Lindborg
Klas fixar frukost i en 25 år gammal tröja från H&M.

Storm och översvämning av kaffe

Det stormade så det tjöt på natten. Låg vaken i flera timmar. Kristina däremot stördes inte av stormens vrål utan sov som en stock.


Det måste ha tagit cirka 13 minuter att ta omvägen runt toaletten på stationen. När jag kom till spårvagnshållplatsen stod en tvåans spårvagn bakom ettan. Såg att dörrarna var öppna till tvåan och jag skuttade snabbt in genom framdörrarna. Eller jag kom halvvägs innan föraren stängde dörrarna som knep om mig som en späckhuggares käftar.

-Du ska inte gå på här, du ska gå på när vi kommer fram till hållplatsen, sa föraren argt.

Efter ett par sekunder öppnade han dörrarna.

-Men varför hade du dörrarna öppna då? Frågade jag som inte gärna ger arbetande människor reprimander.

Senare, vid Campus Linné, gick jag av så långt från föraren som möjligt.


Nej det var inte min dag idag. På jobbet började jag genast ta itu med alla saker jag missat i samband med importeringen av poster från utländska databaser (OCLC-World Cat och Library of congress). Jag måste ju ändra i postetiketten (kort är det vissa kommandon som måste göras fast de inte syns direkt) vad jag använt för katalogiseringsystem och till vilken databas jag importerat till.


Sedan blev det kaos när jag skulle stämpla in i kassaapparaten när de betalade kopieringskort med betalkort. Min kollega fick hjälpa till med återköp och betala igen.

-Tycker du det här är svårt eller?

-Ja.

Men jag lär mig. Jag blev spådd av en indisk astrolog i Jaipur som sa att jag alltid hade svårt i början, men att saker skulle ordna sig och att jag skulle lära mig saker senare.


Jag passar på att sätta på lite kaffe till min kollega och mig.


Sedan fick jag mail från Magikern, eller skanningsexperten om att han ville ha alla uppsatser, cirka 800 stycken, jag sparat i pdf. Men den burken har ju IT hämtat. Sedan kommer och har ett lånekort som inte funkar. Kortet leder till en annan person med samma efternamn. Jag fattar ingenting. Hon får i alla fall ett nytt.


Jag drar en djup suck och går mot fikarummet för att ta lite paus och hälla upp kaffe. Men döm om min förvåning när alla fem kopparna runnit ut på golvet och bordet...jag hade glömt att ställa dit kannan. Börjar direkt torka bord, golv och överallt där det runnit kaffe. Tack och lov har jag en fantastiskt hjälpsam kollega som gick och hämtade skurtrasa under tiden som jag torkade med servetter.

När väktaren kommit och jag gick till tvåans hållplats blåste det så jag trodde hustaken skulle blåsa av. En äldre man var ute och gick med sin terrier, hunden fick nästan släpas med. När jag kom till stationen stod lokaltåget inne. Tänkte att jag måste ta det försiktigt hem eftersom hela dagen varit så kaotisk.
-Ni har tur, det här tåget gåt i tid. Många tåg är inställda i kväll på grund av blåsten, ropade konduktören ut i högtalarna.
Det gick faktiskt bra hem. Hemma hade Kistina gjort färdigt middagen och tagit fram en halv flaska vin.  


Kaffemuggen

En kille som alltid har med sig en kopp kaffe från pressbyrån spillde ut sitt kaffe över hela golvet i förrgår när han dukade upp med smörgåsar. Men han ger inte upp. Idag kom han med en mugg kaffe från pressbyrån igen. Men det verkade som hans medpassagerare var uppmärksamma på honom och lät honom få gå försiktigt först.


På vägen till Kulturvård kom en lång man och gick förbi mig. Han såg ganska ordentlig ut. Han hade rakat hår, inget ovanligt i och för sig, men så såg jag att han hade något rött i nacken. En tatuering, var det en varg? Var det en tjur? Nej det var nog faktiskt en röd djävul, stor som en tändsticksask.

Plockar bort poster på tidskrifter från Libris och lokala databasen. Det kan i alla fall inte vara fel. Utgår efter en mall som jag gjort och som min chef sedan fyllt i.


Eftertanke

-Jag fick tillbaka kvitton efter att ha ansökt om resegaranti, sa jag till Kristina i går kväll.

Tåget var ett par timmar sent för två veckor sedan, så vi blev fyra som fick ta taxi.

-Varför då? Frågar Kristina.

-De vill inte ha handskrivet kvitto, men taxichauffören ordnade handskrivet åt alla, för han kunde inte dela upp kvittot som skrevs ut från taxametern..

Kunde ju inte klippa itu 600 kronor på kvittot.

-Då får inte heller de andra ut pengarna de la ut för taxi?

-Nej... kanske ska skriva ett krav för resegaranti som vanligt, bara för förseningen?

-Ja det tycker jag, sa Kristina.

-Men jag vet ju inte när eller vilket tåg som började rulla efter stoppet? Sa jag.

-Du får väl fråga några av dina medresenärer? Sa Kristina

-Jag känner ingen.

-Känner du ingen, hälsar ni inte?

-Nej.

-Konstigt, jag hälsar och pratar med alla, sa Kristina.

Jag har lagt märke till att kvinnor pratar mycket mer. Killar står ofta och funderar. Det är absolut inte så att jag är fisförnäm eller något, nej absolut inte. Men jag tror de flesta är rätt trötta på morgonen. Men hälsa skulle jag kanske kunna göra. Men det kanske skulle kännas konstigt att hux flux göra det efter sex års tystnad?
Köpte en pizza i går kväll. Hälsade på den unge pizzabagaren och han såg ganska förvånad ut.



Idag på morgonen hade vi ett långt möte om Hagabiblioteket och vad som händer här fortsättningsvis. Sedan stoppade jag ner tio uppsatser i en kartong för skanning på annat håll.
  Min kalender har aldrig varit så fullklottrad sedan jag var basse som busschaufför. Kanske är det för att jag aldrig kan säga nej till arbete. Trots att jag tycker jag ställer till det ibland.

Dricker Roiboste igen

Jag har börjat dricka te på morgonen igen. Trodde jag skulle klara mig med en mun, men det blev en hel kopp! Jag svalde en varm kopp Roiboste. Men det gick faktiskt bra att gå sedan hela vägen till Kulturvård. Solen skiner och det glänser i gräset och grenarna i Trädgårdsföreningen och Bältesspännarparken. Det är vår i luften redan i februari.


Ensam bibliotekarie här. Gjorde nog ett misstag sist. Tog ut alla dupletter och ställde dem på hyllan för utgallrade böcker. Dessutom stämplade jag utgallrade på böcker som jag fått uppgift om att alla var dupletter. Annars tar jag bara ut poster från Libris och lokala databasen.


Åt lunch på Kåges Hörna. Fick en plats på en pall vid ett bord. Kanske ska nämna att alla gästerna sitter på pallar runt ett häftklammerformat träbord. Jag valde hovmästarströmming. För sent upptäckte jag att de hade flundra som dagens.


Det är möjligt att jag gallrat för snabbt. Men som min kloke kollega Hugh Hopper (namnet är fingerat) brukar säga: "Du har i alla fall inte opererat in en sax i magen".


På Bistro Bagatell efter jobbet

Stackars Kristina hade nackspärr på natten. Troligen har hon burit en för tung väska.


Frost på marken när jag cyklade till stationen. I pressbyråns kafé satt den pensionerade kranföraren och drack kaffe. När jag väntade på tvåans spårvagn såg jag en flicka med skär hårfrisyr.

  Kunde inte hålla mig från att dricka en kopp te på morgonen så jag fick bråttom in på studietorget. Sedan är det fyra moment som måste göras för att stämpla in. Höll på att glömma den fjärde knapptryckningen.

   När det var klart tände jag ljus, tömde boklåda med mera. Själpte i mig en kopp kaffe och öppnade studietorget.

  Hjälpte en student med att skriva ut. Det är lite knepigt för du måste välja skrivare och från skrivaren ska du välja dator.
 
Fortsätter importera sydamerikanska böcker. "Poemas Olvidados" hette en. Glömda dikter ungefär tror jag.
Hela eftermiddagen höll jag på att importera poster. Jag sa nästan ingenting. Bara när några ville köpa kopieringskort, men inte ens det kunde jag riktigt.

Efter jobet gick jag på Bistro Bagatell med Gösta. Jag åt lasange och en blåbärskaka. Gösta åt spaggetti och en liten kaka. Det var en nyttig pratstund med Gösta om att jag ibland tolkar in fel saker hos människor. Men
måndagarna är nästan alltid jobbiga.


Morgontidningsläsande

Såg en intevju med skribenterna några mycket lästa bloggar på TV4:as bloggar i morse. Jag skriver bara och för skrivandet skull. Ibland tycker jag det är roligt att se vilka annonser jag får upp. Bokhandlare och publicera din bok är ju kul. Det ger en liten stimulans ungefär som Pavlovs hundar. Men jag är en mycket enkel bloggare och katalogisatör. Läste i någon blogg om att alla borde ha en åsikt. Vad jag tycker om saker och ting är jag lite försiktig med.

I
DN står det om snö som lamslår Kina. Jag tror det var på TV4:as nyheter som det var en intervju med en ung kvinna som hasade sig på is i sex dagar för att komma hem till Bejing. Fruktansvärt. Jag har en gång kravlat ett par meter på is på Mossen i Götebog. Och jag kände sig maktlös och försöker ta tag i grästuvor eller något kan vara fast. Val i Pakistan. 80 döda i en bomexplosion i Kandahar i Afghanistan. I GP läser jag att Kosovo förklarar sig självständigt. Serbien och Ryssland motsätter sig det. Serbien hotar stänga av el och vattentillförser. EU är splittrat i frågan. Serberna kallar Kosovo för Serbiens vagga, SvD . En brännhet fråga som jag inte kan mer om än vad jag läser i tidningarna. Kanske funderar för mycket över saker som inte angår mig?

Gick och tömde skräp på morgonen. En stor sopbil kom och väntade tills jag slängt färdigt soporna. Sophämtarna gör ett bra jobb.

 

Tyckte filmen "Darling"

Såg den svenska filmen "Darling" regisserad av Johan Kling (guldbaggevinnare, bästa regi) igår. Tycker den var mycket bra och sevärd. En ganska varm film samtidigt som den sätter fingret på en ganska aktuell fråga och det är åldersdiskriminering. Den handlar om en ung vacker kvinna (Michelle Meadows) som helst vill röra sig i lyxiga kretsar och innekrogar bland vackra människor. Hon har ett arbete men sköter det inte utan hon blir tvungen att gå till arbetsförmedlingen. Den andra huvudrollsinnehavaren är en 61-årig man (Michael Segerström, guldbaggevinnare för bästa manliga huvudroll) som tar alla jobb han blir erbjuden. Han blir först provanställd på en firma, men eftersom de vill ha yngre. När han söker jobb på McDonalds får han en väldigt förstående chef som ger honom en bra chans. Mannen trivs och han sköter jobbet bra. Naturligtvis får den unga kvinnan jobb där också och han blir som en mentor åt henne. Det är en del härliga ögonblick som skildras, till exempel när Michael Segerström frågar Michelle Meadows om hon vill komma med och dricka en kopp kaffe på 7 eleven efter jobbet? Det är inte riktigt en miljö hon är van vid.

   Mer ska jag kanske inte berätta men den är fin och sevärd. En klasskildring. Men jag läser vad folk tycker om filmen så skrev någon att det var ett sömnpiller. Filmen har ju inte precis några likheter med Die Hard.


Snö på sopkontainrarna

Kallt och snö. Sju minusgrader när vi gick upp och två när jag gick och köpte en semla och en oblattunn kaka till Kristina. När jag sedan gick och slängde tidningar mötte jag henne när hon gick och lyssnade på en bok. Själv lyssnade jag på the Allman Brothers band.

image179

Välbesökt sopkontainer vid Gersken

Tack och lov för min stränga spanskalärarinna

En kylig solig högtrycksdag.

På tvåans spårvagn hade jag sällskap med en före detta student på Journalisthögskolan. Han åkte faktiskt med hela vägen till Campus Linné och pratade böcker och filmer. Sedan åkte han tillbaks med tvåan.

-Jag håller på och läser arbetarförfattare nu, sa han.

Alltid tror de att bibliotekarier är bokmalar, fast många läser inte speciellt mycket. Men killen är en hygglig prick.

-Ja, Vilhelm Moberg är bra.

Han börjar prata om allt han har läst av Ivar Lo. Sedan går vi över till att prata om filmer.

-Jag gillar Kaurismäkifilmer, sa jag.

-De är så mörka sa han.


På jobbet började jag direkt importera argentinska böcker från Library of Congress och OCLC World Cat.


Sedan kom en lärare och ville låna om ett fjärrlån som det var kö på.

Hur sjutton gör jag nu? Det är ju inte här det är kö utan någon i Malmö?

-Öh, jag ska fråga min kollega.

Var sjutton är yrkesstoltheten? Som utbildad bibliotekarie ska jag fixa sådant.

-Kan jag komma med en önskan att boken köps in?

-Vi har ett fack utanför där du kan lägga önskemål.

-Har ni något formulär på hemsidan där man kan komma med önskemål.

-Ja, det finns på webbsidan.

-Ja på webbsidan... Kan ja gå medan du ordnar detta, jag har en appointment.

-Ja.


Och mitt upp i alltihopa ringer Ingemar och undrar när vi ska komma och hälsa på i hans nya villa. Hur vet han att jag jobbar här? Han hade visst träffat Gösta på Eketrägatan.


Till lunch åt jag en Dafgårds färdiglagad Tacosröra.


Vid tretiden droppade chefen här in. Säkrast att vara tyst och se ut som jag arbear med min importering bakom bokhyllorna.


-Klas, jag skulle vilja tala med dig lite.

-Ja, sa jag.

Å herregud vad har jag nu gjort.
-Det gäller katalogiseringen. Det är bra om du kan sitta i så ostört som möjligt och sköta det.

-Ja, min kollega är snäll, sa jag.
-Hur är det med din spanska?
-Jag läste spanska i gymnasiet... Sedan reste jag i Spanien.
-Men det är bra.
Sedan babblade jag på om påsklovet, Skagen och en massa ovidkommande saker.


Frostig dag

Började en timme senare eftersom Haga öppnar en timme senare nu. Frost på marken när jag cyklade. En solig kylig dag.


Skrämmande lugnt på förmiddagen. Framåt elva kom några forskare och rotade bland böcker. Nina (namnet är påhittat), eller Rättshaveristen, var på biblioteket och skrev några ilskna brev. Hon rev ner en annons om bantning från anslagstavlan. Hon skulle skicka den till någon överåklagare har jag för mig hon sa. Hon hade även blivit erbjuden arbete med att dela ut gratistidningar.


Åt lunch på Meze. Men det var sig inte riktigt likt. De färska oliverna var borta, bara några oliver som var hopblandade med någon glansig olja. De hade ingen fisk utan jag fick äta pasta.

William Ralph Dean (namnet är fingerat), var här en stund på eftermiddagen och botaniserade bland  tidskrifterna som fanns i Haga.
  Själv tog jag fram en John Locke från 1755 och ställde upp en bok om rättgången mot Bucharin från 1938 på hyllan för hämtning.

Kom in en flicka med små vinylskivor som örhängen. (Undrar om hon hört Orchestra of Skin and Bone på venyl? Ah hon var för ung) Hon frågade om vi hade referenslitteratur. Jag sa som det var att vi inte längre hade kursböcker och då var hon inte intresserad.



Gick på gymmet efter jobbet. Det gick riktigt bra, det är inte så många som tränar efter jobbet. Fick träna bådde bänkpress och snedbänk i lugn och ro.

Släng inte tjugo års kulturpolitik!

Vårdag redan i februari.

Kunde de inte hitta någon tråkigare mer tafatt typ, tänker nog professorn när han vill diskutera gallring med mig. Reagerar som en skrämt barn. Jag tänker: "ja, men då tar vi in det i databasen igen, lätt gjort och stryker över gallrad".

-Sedan har jag ett par kartonger på mitt rum som jag skulle vilja ha på biblioteket.

Dock vet jag att jag i vissa lägen kan vara relativt handlingskraftig.



Diskussion vid fikabordet:
-Jag minns att jag inte var med på Kungstorgsockupationen... jag bodde inte i Göteborg.

-Nu måste jag fråga vad är Kungstorgsockupationen?

-Det var att de tänkte bygga ett parkeringshus under Kungstorget.


"Frukt i byggnader och material", oj vad jag kan läsa fel. Inte konstigt att jag inte hittar boken "Fukt i byggnader och material".


Men jag är ju ingen ungdom längre. Jag ser att jag borde tagit bort hår i näsan.


Kom halv tolv till Kåges hörna och där var nästan fullt. Så kom det några som aldrig varit där förut.

-Kan vi vänta lite, vi har inte bestämt oss, sa en ung man.

I ett nu var servitören och hjälpte en annan gäst. Folk köar redan halv tolv. Själv slukade jag hovmästarströmming.


Ska gå igenom två fulla bokhyllor (ungefär tio hyllmeter) och rent fysiskt se till att de är dubbletter. Den snälle vaktmästaren berättade att två bibliotekarier redan gått igenom en bokhylla.

När jag har för bråttom brukar det gå åt pipan. Men jag har fått för mig att x tycker jag jobbar för långsamt.

"Munkarna är tränade att vara vaksamma på sina obeständiga sinnestillstånd; lekfolket uppmanades till appanada (uppmärksamhet) i sina ekonomiska och sociala förehavanden." (Karen Armstrong Buddha s. 158)


Hovmästarströmming igen

På tåget kom jag i samma vagn som de pratsamma damerna som alltid åker i fyrasätesvagnen. Men en var inte med, hon hade blivit förkyld.

-Hon får skylla sig själv när hon åker skidor i fjällen utan mössa, sa en av damerna.


Var på Kulturvård idag. Var först på jobbet. Satte mig direkt och gick igenom en lista på olika

Tidskrifter som skulle gallras. Jag gjorde också formulär i Word för att sedan enkelt fylla i titlar i varje ruta.


Åt Hovmästarströmming på Kåges. På vägen dit såg jag en kvinna gå med sin kolossale man. Själv var hon klädd i Nikab. Om jag inte minns fel används Nikab mest i Saudiarabien. De utmärkte sig i vimlet av människor som var ute för att äta sin lunch. Nikab är alltså en dräkt där bara en springa att se igenom, för övrigt är den svart och heltäckande.


Efter jobbet tränade jag. Trots att det är sportlov och därmed något färre människor än vanligt så blev det en lite halvdan ryggträning.

Lortsverige

Gissar att det är sportlov för det var inte så trångt som vanligt på tåget. Lugnt, sov lite faktiskt. Gubben till höger om mig luktade häst, men han sov hela tiden.

   Var först på jobbet, kulturvård, och började direkt sortera in utlåningskort från gamla bokfickor i en gammaldags boklåda som ska slängas så småningom. När min kollega kommit med en stämpel som stämplade makulerad så började jag stämpla i böcker.
 

  Till lunch åt jag en torr pannbiff på Kåges i Saluhallen. Som vanligt trångt. En skäggig med gluggar där tänder skulle suttit i munnen satte sig bredvid mig.

   På eftermiddagen tog jag ur tidskrifterposter ur Libris och lokala databasen. Jag sa egentligen ingenting på jobbet idag. Tyst i nio timmar.


På hemvägen kom det på ett gäng ungdomar som tyckte de var lustiga. En kille i 16-årsåldern, med rödrutig tröja och ring i örat slängde upp sina leriga skor på sätet mitt emot. De skrattade hejdlöst så fort någon sa "se upp för dårarna". När han skulle gå av snörade han på sig inlines, en sorts rullskridskor.

  När jag gick längs perrongen kom en annan odåga och slängde in en petflaska i ett par buskar. Rena rama lortsverige!

  Sedan cyklade jag till apoteket. Fattar inte att de kan vara så surmulna i ett serviceyrke. Något måste vara fel där.


Då var det roligare med att Susanna Kallur satte världsrekord på 60 meter häck med 7.86 inomhus. Jag blev också på bra humör av att få ett e-brev från en gammal god vän och en tidig bloggare, kan kalla honom för Olle Anonym, som tyvärr lagt ner sin blogg.


Om bipersoner

Fixade lite saker hemma som en hemmaman ska göra på förmiddagen. Jag är ofta ganska dämpad och fundersam på morgonen. När Kristina var ute och promenerade tvättade jag mitt högra öra med Revaxör, lyssnade på J J Cale och läste Kafkas i Dagböcker.


Jag fick inspiration att ta fram några böcker av Franz Kafka när jag läste Göstas blogg. Böcker som blivit klassiker är sådana du kan återkomma till igen och igen. Nu kommer Kristina in, men hon kan inte stiga över tröskeln utan att ha pratat med grannar.

Här följer ett citat ut Kafkas dagböcker:
"Detta sätt att följa bipersoner som jag läser om i romaner, teaterpjäser osv. denna samhörighetskänsla som jag då har! I "Jungfrun vom Bischofsberg" (heter det så?) talas det om två sömmerskor som syr linnet till den ena bruden i pjäsen. Hur står det till med dessa två flickor? Var bor de? Vad har de ställt till med för att inte få vara med i pjäsen? I stället drunknar de bokstavligen i störtregnet utanför Noaks ark, bara en sista gång tillåts de trycka sitt ansikte mot ett kajutafönster så att parterrebesökaren för ett ögonblick ser något dunkelt där. (Kafkas Dagböcker s. 21).


"Fröken F.B. När jag kom till Brod den 13 augusti, satt hon vid bordet och föreföll mig ändå som en tjänsteflicka. Jag var inte heller det minsta nyfiken på vem hon var utan förlikade mig genast med henne. Benigt och tomt ansikte, som öppet bar sin tomhet. Bar hals. Ledigt sittande blus, helt husligt klädd, tycktes det, fastän hon, som det visade sig senare, inte alls var det." (Ibid. S. 176)

F.B. måste väl vara Felice Bauer, kvinnan som Kafka var förlovad med vid två tillfällen har jag för mig. Fin beskrivning av sin flickvän.

Ringde Gösta, han hade sett matchen West Ham mot Birmingham. Han var inte så väldigt intresserad av den. Jag hade sett lite om matchen på Eurosport.se

Lyssnade lite på J J Cale och Eric Clapton . De verkar faktiskt ha roligt när de spelar tillsammans.


Såg A History of Sex

I dag gick jag in på biblioteket och såg den omtalade utställningen A History of Sex med fotografier av Andres Serrano. Till vänster om trappan finns en hiss där en mamma försöker stuva in en barnvagn. Själva utställningen är en trappa upp i Konsthallen som är en våning ovanför biblioteket. Utanför konsthallen står Securitasvakter. Inne i konsthallen är flera stora bilder på nakna människor i olika poser och som genomför olika sexuella och erotiska ritualer. Inte speciellt många bilder. 
   Där inne var tre personer med barnvagnar. Barnen satt upp i sina vagnar och tittade förbryllat på fotografierna på de nakna människorna.

  Blev jag chockerad? Nej. Var det upprörande? Nej. Var det vackert? Nej. Dock tycker jag det var äckligt. Var det konst? Självklart var det det, så fort något ställs ut på galleri är det konst. Men folk har gått man ur huse för att se på fotografierna. Jag tyckte inte det var något speciellt.

   Gick ganska snabbt ut i det vackra vårvädret.

Gasläcka och försenade tåg

När jag kom till stationen när jag var på väg hem stod ett pendeltåg inne som skulle gått 18.17. Det var fullt med folk på tåget. När jag satt mig ner så sa två gamla damer att de suttit där i 45 minuter. Efter tio minuter sa de i högtalarna att det var en gasläcka i Partille och tåget skulle komma igång om en timma. jag lämnade tåget och gick bort till en anslagstavla där det stod en klunga människor och tittade. Sedan ropade de ut att det hade kommit en buss som skulle åka till Lerum. Tänkte att det nog inte var så bra att bli stående i Lerum, så jag gick tillbaka till spår två. Där stod en förare som sa att jag kunde ta taxi och få pengarna för att åka taxi till alingsås.
-Gå till Tidpunkten så vet de mer, sa han.
Tidpunkten är en kiosk som säljer biljetter. Tänkte att där måste vara mycket folk. Plötsligt hade det samlats tre personer till till Alingsås.
Då kom en äldre herre som åkt taxi från Alingsås eftersom det inte gick tåg därifrån heller. Då visade det sig att han hade en taxifirma, så han ringde efter en bil.
  Efter fem minuter kom det en taxi. Det kostade mig 150 kronor att åka taxi. Ska också anmäla till resegarantin för att få pengarna tillbaka.


En enkel människas vardag

När jag stod och väntade på tvåans spårvagn kom en glad student från Haga och hälsade. Han gjorde en ansats till att ta i hand men jag missbedömde det och stod där som ett fån.

-Du är uppe på Campus Linné nu eller?

-Ja.

-Det är fint där, men inget är så bra som gamla Haga, sa studenten

-Jag arbetar på Kulturvård också... de ska flytta till geovetarcentrum. En dag i veckan är jag i Haga.


Som vanligt var jag tidig till jobbet. Det är två tåg som går samtidigt ett som går direkt och ett som är långsammare. Om jag skulle ta ett senare tåg skulle jag komma för sent. Köpte två bakelser eftersom det är fredag, men det var inte så lyckat eftersom min kollega tycker de är för feta. Det är ett franskt bageri i närheten och jag kan inte låta bli att köpa några smarriga bakelser på fredagar.


I stort sätt hela dagen har jag importerat poster till Libris (nationella katalogen) från Library of Congress och  OCLC World Cat. Då kan jag inte göra så många fatala katalogiseringsfel. Jag behöver alltså inte primärkatalogisera utan hämtar hem poster från andra kataloger någon stans i världen.


Rensade i pärmar

Ljust när jag cyklade till stationen. Fullt på det lilla tåget till Göteborg. Jag stötte emot en gubbe i ett hörn på centralstationen, innan dess hade han knuffat till en dam från Alingsås. I Göteborg kom spårvagnen kom in på fel spår vid Brunnsparken så föraren fick skynda sig till bakersta vagnen och backa. Var på  Hagabiblioteket. Började lite senare eftersom biblioteket öppnar senare. Biblioteket håller på och töms.


Ställde upp en korg med böcker i magasinet. Ingen vet vad som händer med dem. Lite vemodigt för ungefär två år sedan katalogiserade jag alla 3000 böckerna i magasinet nu vet ingen vad som händer med dem. En del skulle säkert vara populära uppe på Campus Linné? Till exempel Erwing Goffmans "Jaget och maskerna" och Arne Jarricks "Från tanke till text". Tyvärr fungerar det inte så att det bara går att flytta över efterfrågade böcker till ett annat bibliotek. Allting måste ske under ordnade former och det gäller att veta vems böckerna är. Detta oavsett vad som sker med dem sedan om de slängs eller hamnar på något låst rum. Men jag är en enkel liten människa som inte har något att säga till om. Trevligt att träffa min chef Sonja (namnet är fingerat) igen.


Rensade pärmar på rummet. Hade sparat några brev med snälla saker som skrivits till oss i magisteruppsatser. "Acknowledgements to the librarians of Department Library and University Libraries those who have helped me very much through providing necessary books, journals, reports etc. for doing this thesis work." Jag minns honom, han ville inte sluta skaka hand när han kom till biblioteket och berättade att han blivit godkänd.

"Special mention is also my friends at the Department library" Jag minns även honom väl. En hygglig kille från Ghana.

   De kopiorna på tacket lade jag åt sidan och slängde inte. Annars tömde jag åtskilliga högar med papper.


Bushs sista budgetförslag

Drack inget te på morgonen. Det var ganska torrt att tugga i sig ost- och marmeladmackan. Det innebar i och försig att jag klarade mig hela den långa vägen till Campus Linné. Som vanligt var det fullt på tåget. Det rgnade tungt i Göteborg. Fick vänta 13 minuter på tvåans spårvagn. I vagnen fanns en mamma med sin grabb, vid pass fyra år, hon lyckades inte hålla pli på honom. Han satt hela tiden och tryckte på dörröppningsknappen. Tänkte på hur viktigt det är med fäder i samband med barnuppfostran.


På jobbet gick allt ganska smidigt. Men jag har fortfarande lathunden framför mig. Tända lampor, starta datorer med mera. På eftermiddagen kom katalogiseringsmästaren och pratade om min katalogisering av spanskaböcker. Fick mig en ordentlig läxa. Hkq.03 (poesi) där det skulle varit Hkq.04 (essäer). Otroligt slarvigt och en katalogisatör får inte vara så slarvig. Jag vill så mycket fast jag borde ta det lugnt och acceptera att jag bara är en vattenbärare.



I USA är det presidentval. Första kvinnliga presidenten, Hillary Clinton, eller möjligtvis den första färgade presidenten Barack Obama. Någon av dem blir demokraternas kandidat. Republikanerna har John McCain. Ingen vill ha hjälp av George W Bush. Förstår dem, så många som har dött i krig under hans period. Ekonomiskt verkar det mesta ha gått åt pipan, Bush har lagt ett budgetförslag på svindlade summor. Budgeten för 2009 är på 3 biljoner dollar...  Underskottet blir 2008 på 410 miljarder dollar.


Plundringen av biblioteket

Hörde Stefan Einhorn igår på fråga doktorn. Han nämnde hur viktig det är att vara snäll och hälsa på folk. Försöker göra det så gott jag kan. Det kostar så lite, även om du inte får någon hälsning tillbaka.

På eftermiddagen promenerade jag ner till Hagabiblioteket. Sonja (namnet är påhittat) hade semester. Det är riktigt spöklikt här, nästan som hotell Gasten på Liseberg. Studenterna börjar lämna det sjunkande skeppet. Det gör ont i själen att se forskarna komma och hämta böckerna och ta upp till sina tjänsterum. En utbytesstudent var inne och frågade om vägen till Journalisthögskolan? Då fick jag möjlighet att hjälpa till lite i alla fall.

Sedan var det trevligt att träffa min kollega Hugh Hooper (namnet är fingerat) igen. Alltid lika lugn och klok. Jag tänker på ett citat ur "Huset Budenbroock" av Thomas Mann fritt ur minnet: "Det var bara den fattiga kusinen Klothilde som tog Gerdas avresas med liknöjt jämnmod, precis som man bör ta allt i detta livet". Har nog citerat detta förut.


Saknar doften av papper

Får fundera på om det är lämpligt att dricka te på morgonen när jag har lång väg till jobbet.  På pendeltåget hördes vid ett tillfälle någon som skrek i främre vagnen. Alla trötta pendlare tittade åt det hållet eller rynkade pannan. Jag tror inte det var så farligt, jag har sett honom förrut, tror han har något handikapp.


Tack och hann jag med en tidigare spårvagn till Campus Linné. Det körde ihop sig lite på morgonen, tog en kvart längre än vanligt.

En låntagare ville ha nytt lånekort.

-Då får du gå till en Gundadator, lokala databasen, och ansöka om ett, fylla i allt som står att du ska fylla i. sedan kommer du till mig och så hittar jag dig här och ger dig ett lånekort.

-Allt är datoriserat nu, sa hon.

-Ja.

Tänker på gårdagen, den trevlige vaktmästaren tyckte synd om oss som inte längre får hantera vanliga text böcker. Det är möjligt, men faktum är vilket inte alla vet eller förstår är att på bibliotekshögskolan lär eleven sig i stället att bygga databaser. När jag läste Elektronisk publicering fick jag arbeta med XML, PHP, Css, DTD, html och Dublin Core. Bibliotekarieyrket är sig inte likt. Sedan är det mycket jag inte kan med de här databaserna. Samtidigt tycker jag om böcker. Pratade med sympatiske professor Arvidsson igår. Han talade om vackra band och dediceringar av böcker som aldrig kan finnas på elektroniska böcker.


Jag brukar inte vara här på morgonen, så jag blir lite nervös när jag stöter på problem jag av någon anledning inte är van vid. Tänk att jag fick börja katalogisera direkt när jag slutat BHS. Detta trots att min lärare i katalogisering sa att "du kommer att få det svårt". En indisk astrolog i Jaipur som spådde mig sa att jag är långsam i början men att jag lär mig saker och ting efter hand.


Snöt sig i servetten

Is på pölarna när jag cyklade till stationen. Tog pendeln så jag kunde aktivera kortet och sedan hämta ut kvittot på Tidpunkten.


Arbetade på institutionen för Kulturvård idag. Lite kalabalik vid Kungsportsplatsen eftersom det var en gasläcka vid Saluhallen. De håller på att bygga ett hus i närheten.


Till lunch åt jag Hovmästarströmming på Kavring på Kåges hörna i Saluhallen. Fullt med folk som vanligt. En man till vänster om mig med långt gulvitt hår och skrynkligt ansikte åt pannbiff och snöt sig i servetten. Alldeles till vänster om mig satte sig en ung man som hostade betänkligt. Han hade en lång halsduk om halsen.


På jobbet fortsatte jag bara ta bort poster från Nationella databasen och lokala databasen.


Möten med människor

Uppe klockan sju. Lyssnade lite förstrött på nyhetsmorgon på TV4. En dam pratade om personer, eller möten med människor som förändrat deras liv. Sedan gick jag och slängde skräp på återvinningen. Slängde pantflaskor för 2.50 och gav till Röda Korset. I vestibulen mellan dörrarna ut satt den pensionerade kranföraren som en buddha. Det är alltid trevligt med en person jag känner igen och som ser sympatisk ut. Gick sedan och köpte månadskort. (Förbannade västtrafik som ställer till det med nya kort.)
   Ringde
Gösta , han ville inte gärna prata om Västtrafik utan hellre prata om att han fått en kommentar på en blogg som han kommenterat från en kvinna i Texas. Förstår att han inte ville tala om Västtrafik, uttjatat ämne.


   Så var det det här med personer som betytt något: 1. Min fru Kristina förstås som jag älskar så mycket. * Min kompis Gösta som jag träffade när jag körde buss på 80-talet. * Min gode vän Ingemar som jag träffade på Komvux och började prata med när han kom bärande på skivan Slow Dazzle av John Cale utanför en skivaffär som låg på Vasagtatan. * Kim förstås som jag känt sedan skoltiden i Falköping på 70-talet. Jag beundrar honom för han tog avstånd från busarna och de dåliga gängen i Falköping och gick sin egen väg. * Jag minns också När jag var på 20-årsjubileum på Marieborgs folkhögskola. I källaren till huset där jag hade mitt sovrum satt fem äldre personer som läst på Marieborg. Två var professorer och en var psykolog. "Du ringaktar dig själv", sa en professor. Det finns säkert fler ögonblick som varit betydelsefulla, bara några exempel i alla tusentals människor jag träffat.


På Falköpings Stadsbiliotek minns jag att jag lånade boken "Äcklet" av Jean Paul Sartre. Nu har jag själv ett välläst exemplar. Början kanske är tänkvärt för bloggare:

"Det bästa vore att skriva ner vad som hände dag för dag. Att föra dagbok för att kunna se klart. Att inte låta nyanserna, småtingen gå förlorade, inte ens om de förefaller betydelselösa, och framför allt klassificera dem. Jag måste säga hur jag ser detta bord, gatan människorna, mitt tobakspaket, eftersom det är detta som har förändrats. Jag måste exakt fastställa omfattningen och arten av denna förändring." (Jean Paul Sartre Äcklet s. 7)

   Helt underbart skrivet ur en av de bästa böckerna jag läst, eller snarare en bok som faller mig i smaken.
  Det måste ju i själva verket hända saker hela tiden i mitt eller människors liv som förändrar individen.


Tänker Västtrafik över huvud taget?

I morse skulle jag fylla på mitt månadskort, Jag hade fått reda på av en konduktör att jag skulle ha ett nytt kort som hette Plus Plus. Så kommer jag till pressbyrån och vill ha ett sådant här Plus Plus kort. Det kostar 1200 kronor. När jag kommer hem ser jag att det inte finns något slutdatum på kortet. Kristina blir upprörd, jag blir upprörd. Ringer Pressbyrån och frågar vad det är frågan om? Jag har betalt 1200 kronor för att få ett månadskort men jag kan inte åka på det på tåget som vanligt 6.59? (Jag tycker synd om tjejen i Pressbyrån som säkert får stå ut med mycket dessa dagar av idiotisk förändring och försämring).
-Du måste aktivera ditt kort på ett pendeltåg... Sedan får du ett kvitto på Tidpunkten eller på Pressbyrån.
-Så jag måste aktivera det först på ett Pendeltåg och sedan gå till Tidpunkten för att få ett kvitto och kunna åka?
-Ja.
Det är ju en drastisk försämring. Jag känner ju igen från mitt jobb att allt ska bli mer datoriserat. Försöka få bort folk som kostar. Jag vet inte varför de tjänar pengar på detta? Men det är ju helt klart att det är tågpendlarna som är förlorarna. Jag ser ju på mitt jobb på Campus Linné, allt görs för att få färre människor i arbete.

Intressant bok om Buddha

Läser Karen Armstrongs bok Buddha nu. Det är alltid spännande och läsa om buddhism och lidande. Här ett litet exempel ur boken:
"När väl en munk hade funnit sitt verkliga själv förstod han också på ett djupare plan att smärtan och döden inte var sista ordet beträffande människans villkor. Men hur skulle munken finna självet och vinna befrielse från det ändlösa kretsloppet samãra?" /.../ "Som vi har sett betraktade man inte tiggarmunkarna som odugliga parasiter utan som hjältemodiga pionjärer. De vördades också som rebeller. Liksom Upanishadernas vise förkastade munkarna trotsigt den gamla vediska tron." (Karen Armstrong Buddha s. 53).

  Det är alltid intressant att läsa om Buddhism och lidandet och smärta som något fint.


  När jag handlade idag så han jag öre en tant till en kö. "Nähedu" sa hon, jag flyttade mig snabbt till en längre kö. Jag kände ett styng av obehag när hon sa det. Jag sa inget fast jag tänkte sagt att det spelar ingen roll, jag har tid. Positivt blev i stället att jag kom i en kö med en trevlig kassörska. Jag vet att de har ett tufft jobb, men är ändå sympatiska. Ett leende och en hälsning gör mer gott i själen än vad de kan ana.


På hal is

Det var is på pölarna när jag cyklade till stationen. Träffade en gammal kamrat på tåget, han höll på med statistik vad resenärerna reste eller vad de hade för biljett. Sist jag såg honom höll han på med en avhandling i Sociologi.

-Jag har regionen runtkort... men sedan har jag hört att jag får ett vad det nu heter 55 plus plus kort...

-Är du över femtio... det kan man inte tro?

-Nej, om två år fyller jag femtio.

Attans också, nu sa jag fel plus plus hette nog det nya kortet.


-Hej, så du är här, sa en låntagare och lärare.
-Ja jag hamnade här, sa jag.
-Det här biblioteket är mycket bättre än det gamla där nere i Haga... Det är så bra att få böckerna direkt hit... speciellt för mig som skriver mycket om historia.
Han kunde visst beställa artiklar till Hagabiblioteket. Men han satt mest och lyssnade på min sedan ett par år pensionerade kollega Benny (namnet är påhittat) när han berättade hur han sökte i Libris.
-Det är mest litteratur på spanska här.
Jag säger det inte för jag vill inte vara som tjalle tvärvigg, men det var betydligt fler besökare på det gamla i Haga.

På jobbet katalogiserade jag mest böcker på spanska. De är ganska intensiva de latinamerikanska "Facundo. Civilizacion y barbarie" av Domingo Faustino Sarmiento var en jag fick primärkatalogisera.


Så kom en ung man och ville ha allt om revolutionen i Guatemala 1954. Var ska jag börja, blev alldeles torr i munnen. Men jag måste ju göra reklam för studietorget.

-Länder i fickformat är bra.

-Jag tror det var mest artiklar online jag ville ha.

Jag söker i databasen JSTOR, en så stor databas som möjligt så kanske jag hittar något.

-Sedan kan du ju titta i tidskriften Electoral Studies.

Jag är ute på hal is, har inte haft School of Global Studies förrut, men han verkar nöjd med att ha fått några artiklar i alla fall.

-Sedan har vi ju böcker på spanska från Guatemala?


Blåst och regn när jag hämtade posten på andra sidan gatan.