Full storm och mina dåliga sidor

Lyssnade på Vivaldis våren på morgonen.


På tåget upptäckte jag att jag inte hade kortet för att komma in genom dörrarna på morgonen. Fick inte en blund i ögonen på vägen, bara letade i alla fickor. Vad händer nu? I vilken ficka kan jag glömt det? Får jag vara kvar nu? Stod och väntade utanför dörren i mörkret i en halvtimme innan någon vänlig dam kom och kunde släppa in mig.

När jag kom in träffade jag så småningom vaktmästaren. En hygglig man som ordnade både nytt kort och en korthållare. Sedan var det full rusch med att ta bort poster från Libris och lokala databasen. Min närmaste chef fyllde hela tiden på ett lager med böcker.

Vi gick och åt strömming i Saluhallen. Det är strömming som de gör bra. Skinkan igår var inte lika delikat.

När jag gick från jobbet både regnade det och vinden slet och drog i kläderna och regnet föll. På tåget hörde jag en skäggig man och hans kvinna prata om böcker, de kan ha varit lärare kanske. De hade etta4 papper där någon kvinna skrivit något: "I en bra bok ska man kunna känna igen sig själv", hade någon skrivit.

 När jag kom till Alingsås så föll snöblandat regn. En flicka framför mig hade ingen mössa. Det måste ha varit ruskigt kallt.


Livboj på drift

Det gäller att inte vara nödig på morgonen när jag famlar mig fram i gångar på Kulturvårdens institution. Låsta dörrar och koder för flera dörrar för att komma in.


När jag gallrar dyker det hela tiden upp poster i lokala databasen med gamla böcker från Hagabiblioteket. De 55 000 får väl finnas kvar som någon sorts minneslund för ett nedlagt och rivet bibliotek. Får väl säga när vi stöter på böckerna att de finns på något tjänsterum, eller i någon kartong någonstans.


   Tullen i Landvetter avvecklas, 300 jobb ska bort. Undrar var regeringen hittar jobben? Hela Sveriges befolkning kan ju inte bli valasare.


En söt flicka kommer in och frågar hur man tänder i biblioteket.

-Nej jag vet inte, jag bara går in på morgonen och sätter mig här och startar datorn.

Går upp och hjälper henne leta.

-Förlåt, sa hon.

-Nej det gör ingenting.
Att jag aldrig kommer på något bättre att säga. Jag gör nästan allt som folk ber mig.


Ringde Sonja (namnet är påhittat). Hon berättade att alla böckerna fraktas upp till tjänsterum eller transporteras upp till lager på institutionerna.


Grått och dystert väder. En livboj låg och drev i det gråbruna kanalvattnet.

Till lunch åt jag skinka med dijonsås i Saluhallen. Redan halv tolv var det fullt med folk. Tror personalen kommer från Kroatien för en av männen har en mössa i de kroatiska färgerna. Ser ingen stol, påminner om ett varuhus i Thailand. En tjej arbetar där. Hon stod med ena handen mot höften och den högra höll hon i ett bord. Kom att tänka på Sjörövarjenny i Brechts pjäs "Tolvskillingsoperan".


Mannen med leriga träskor igen

Mannen med den oljiga dataskärmen och med de smutsiga fingrarna satt framför mig idag. Såg ut som han höll på med html-taggar. Han kanske går någon kurs för sitt företag. Han kommer kanske från Skövde han har en kamouflagekeps. Lång och luktar svett, han hade träskor idag också. Satte mig bredvid en man som brukar vara lugn, idag var han emellertid lite orolig och satt och skruvade på sig.

Var på Kulturvård idag. Tar bort bok poster från Libris och lokala databasen Gunda. Nästan som en robot. Och iskallt är det på rummet. Ibland hämtar jag post i Libris med ISBN-numret, ibland från 001 fältet i webbversionen och ibland bara genom att skriva i titel. Allt beroende på vad som lämpar sig bäst för respektive text.


Kan inte läsa Idioten

Gick upp vid fyra. Kristina har några nya fiberrika kuddar att ha på yoghurten. Slut på blåbärssylten som jag har på rågbrödet. Tog ett tåg tidigare för att kunna komma några minuter tidigare till jobbet eftersom det är mycket nytt på nya jobbet på Campus Linné.  Tåget är fullsatt redan vid Floda.

Det är bråttom som fan att stämpla in så jag får meddelandet "Godmorgon Klas". Om jag stämplar in på något annat vis så får jag inte det meddelandet. Storebror ser dig och önskar godmorgon. Speciellt på morgonen är det stressigt. Känner spatsisitet i vänstra benet. Sedan blir det mer händelserikt när låntagarna kommer.

-Hej då och ha en bra dag, sa en tjej som hittat sina böcker.


Sedan kom en forskare in som skriver om tidningars historia från 20-talet och framåt. En hygglig kille som kom med en bunt med böcker som han ville låna om.

Det vete sjutton om bokens tid är förbi. Min syster hävdar ju att allt går att läsa digitalt. För en tid sedan försökte läsa om "Idioten" av Dostojevskij på Internet, men jag gav snart upp.

Några studenter hade glömt en Mp3-spelare i ett grupprum. Den var borta nu, jag lider med dem, så mycket annat kan jag inte göra. Tänk om hon hade en samling med alla Allman Brotherslåtar i den! Vilken katastrof i så fall.

Hemma åt jag en smörgås danskt rågbröd med Onsalakorv på den.


Såg "This is England"

Såg filmen "This is England" på dvd i går kväll. En mycket bra och sevärd film. Tror att mycket av det som händer i filmen kan förekomma i Sverige också. Tolvårige Shaun blir mobbad i skolan. Vad gör han? han söker sig naturligtvis till gäng som han uppfattar som tuffa och starka. Han söker sig till skinheads och bråkstakar. Han bor med sin ensamstående mor i en grå Engelsk arbetarstad, pappan har dött när han krigade för England i Falklandskriget. Hans substitut för pappan blir en råbarkad skinhead som precis släppts ut från en fängelsevistelse. Filmen handlar också om rasism. I ett av gängen är en färgad kille med, och man bara sitter och väntar på när han ska råka illa ut.

Bataljoner av änder

Lyssnade på Lasse Bengtssons intervju med Per Nuder på morgonen. Han ville helt klart stanna som ekonomisk talesman för Socialdemokraterna. Det var väl, om jag inte minns fel, han som kallade 40-talisterna för "köttberg". Men jag tycker på något vis han har mognat.

Ösregn på morgonen när jag cyklade till återvinningsstationen och slängde olast, papper, glas och lite metall. I fiskaffären känner de igen mig nu. Jag köpte havskatt och en rökt makrill. Såg en bil som tutade och kastade sig in på handikapplatsen.
-Det var värst vad fort de handikappade kör nu, sa ägaren av Göteborgsfiskarna.
   Hela tiden öste regnet mer och mer. Blev våt genom regnkappan och mina innejeans blev våta inpå bara benet. På Gerdskenstigen promenerade bataljoner av änder. De verkade trivas i ösregnet.

Cyklade till apteket, sedan vidare till Bonbon och hyrde "This is England", vet inte vad Kristina tycker om den, men jag har velat se den länge. Gick till Ljungblads konditori. Tre äldre tanter var för mig i kön och köpte expresso och en ostbakelse.
-Bäst ni tar en bricka så ni inte spiller ut godsakerna, sa ägaren och skrattade.
Det var många på kafét. Såg en mörkhårig kille med en t-shirt som det stod Dead Kennedys på. Men den var nog inte köpt f¨ån en konsert för den såg ny ut.
   När jag kom ut och skulle cykla hem yrde det ner snöflingor som var stora som ping-pongbollar.  image178
Klas med en halsduk från en Yeskonsert 1978

Nu ska jag läsa Vilhem Mobergs "Soldat med brutet gevär" och lyssna på Close to the edge med Yes. Eller jag kanske hämtar
Going for the one från förrådet. Chris Squire är så enastående bra på den skivan.

Snålblåst

Ett uselt väder på morgonen. Det både blåste och regnade. Vattnet sög sig igenom mössan. En vacker flicka i rutig klänning och som läste Dagens industri,  bad mig väcka henne när tåget kom till Partille.

Arbetade på Campus Linné. Åt lunch med min syster, hon anser att bibliotek inte längre behövs, allt finns ju på nätet. Åt någon okänd plattfisk.

  Eftermiddagen gick åt till att göra i ordning kursböcker.

Fick ett brev om att det kan vara dags att föra över de scannade uppsatserna till en databas, Gupea. Hur ska jag klara det? Det blir i så fall ett fjärde jobb? Är jag en lämplig person bland de här digitala människorna? Det vete sjutton.


Ta det lite lugnt

Igår var direkttågetet halvtimme sent så jag hoppade på ett pendeltåg. Det är ytterst sällan jag börjar prata med någon, men den här gången var det en trevlig man som nyss börjat pendla med tåg. Vi pratade om arbete och bostäder i Alingsås. Vi pratade om allt busliv i storstäder. Vi pratade också om New York och att de fått bukt med bråk och klotter på Manhattan. "Det var poliser i varenda gathörn", sa jag.


Hemma lyssnade jag på en bok av Dickens som jag köpte i York.


Regn och mörker. Hamnade på en stol bredvid en pendlare som åker varje morgon. Han brukar sitta still och sova. Jag väcktes dock av hans mobiltelefon.


Var borta vid vaktmästeriet och hämtade posten. Hälsade på Carl Palmer (namnet är fingerat) som satt och skrev något med pekfingrarna. Han hälsade glatt när han fick syn på mig, innan dess hade han suttit med pannan i djupa veck. Det var ju trevligt att han reagerade positivt.

På jobbet blev det lite kaos när jag skrev ett mail och frågade olika saker om två bibliotek. Det blev missförstånd. 50 000 böcker på Haga och 5000 på Kulturvård. Gallringen måste ske i kontrollerad form.

-Can I get a list of the Master  thesis in the international master program?
En engelsktalande student frågar mig om det finns en lista på magisteruppsatser.
-Have you looked in the computer?
-Yes it was only 26 there.
Aha, han har försökt hitta dem i Gupea. Alla är scannade, men inte inlagda i Gupea. Hade han tittat i lokala katalogen hade han hittat 151 stycken. Men det här går ju lika bra. Det är två steg till innan de scannade uppsatserna kan bli åtkomliga i Gupea, 1. Måste matas in 2. Måste leta rätt på de gamla studenterna och få skriftligt godkännande att uppsatserna kommer att synas på nätet.

En dag i Haga

Minus tre grader och is på pölarna på vägen. Hamnade i vagnen bakom de glada damerna som står strax till vänster om mig. På sätet till vänster om mig, på andra sidan gången satt en udda människa. En bjässe med beige jacka, bruna byxor, röd tröja, jordiga leriga träskor, blå strumpor och en kamouflerad militärkeps. Hans kraftiga händer var svarta med motorolja. Han hade en liten bärbar dator av märket Acer Aspire. Han satt hela tiden och tog bort stycken från en lång text. Hans dataskärm var repig och nedsmord med olja. Han satt lugnt kvar och grejade med sin dator när tåget stannat vid stationen och alla pendlarna jäktade av.


Var gamla på Hagabiblioteket idag. Scannern är bortplockad så jag kan inte scanna de sista uppsatserna. Här är ganska dött, alla forskarna har tagit upp böckerna till sina tjänsterum eller bara packat ner dem i kartonger. Det är så retfullt att på det nya studietorget nästan bara finns diverse gammal skönlitteratur från latinamerika som inte en kotte är intresserad av. Kanske får ta ur poster från databaserna i och med att alla böckerna flyttas till låsta rum. Nu snart är alla uppsatserna scannade, nästa steg blir att föra över dem till en databas och kontakta alla studenterna och få sitt godkännande att de blir offentliga på nätet?

Nina (namnet är påhittat), dvs Rättshaveristen är här och skriver och det är ju trevligt.

Ska börja ta bort exemplarposter från först lokala databasen och sedan nationella. Poster från 55 000 böcker. Rena rama sisyfosarbetet.

Hälsa vänligt

Tre minusgrader på morgonen. Håller på att gå igenom lånekvittona en gång till för jag gallrade för många. Missförstod allt, tänkte att om de fanns på centralbiblioteket kunde böckerna gallras. På Hagabiblioteket gallras ju rubb och stubb oavsett om det är en populär bok. Och på Campus Linné sparas böcker som ingen läser.


I går kväll hörde jag Stefan Einhorn prata om att vara snäll och att du ska hälsa på folk i din närhet. Kristina hälsar på alla. Skulle gärna hälsa på de glada damerna som står lite till vänster om mig på perrongen klockan 7.45, men av blygsel eller dumhet, så har jag bara hälsat en gång och då var det en av dem som hälsade. Huvudpostkontoret vid Kruthusgatan låg mörkt och öde när tåget åkte förbi. Klockan ett i natt var det ett rån där. Rånarna var inte snälla. Såg Johnny Magnusson skymta förbi i mörkret utanför stationen. Han skriver då och då gästkrönikor i GP.

Lunch åt jag strömming på en restaurang i Saluhallen. Underbart gott, kostade bara 45 kronor.


Askungen

Såg en balett igår, Askungen. Visst var de duktiga, men det var inte så bra att ha den tappade skon på huvudet. Det var inte så romantiskt.

Jag tycker om te och juice på morgonen, men jag får tänka på att det är lång väg till jobbet och ingen toalett. Tåget var fullt med trötta pendlare, folk som för landet framåt. Hederliga medborgare, tysta och sömniga. Regn och åska någon minut på morgonen, men sedan bröt solen fram.


 Låg en slamsugningsslang utanför stationen, var naturligtvis nära att snubbla på den.

Ensam första timmarna på jobbet. Tar bort bokstickor, sedan försöker jag tyda vad det står på dem, därefter sparar eller tar bort ur databasen.

Saknar Sonja, (namnet är påhittat). En suverän chef som lyssnar och samtidigt är som en öppen bok. Hon är på sätt och vis som en psykolog.

Åt strömming till lunch. I saluhallen finns en restaurang som har fantastiskt god strömming med potatismos. En tallrik strömming kostar bara 45 kronor.


Arbetsplatsskildringar

Nu har jag läst färdigt "Postverket" av Charels Bukowski. En lättläst och mycket underhållande roman. En trovärdig arbetsplatsskildring. Själv tycker jag hans beskrivningar av arbetsplatsen är bäst, bättre än när han berättar om alla kvinnoaffärer eller när an är på fyllan. Här är ett litet smakprov på bokens innehåll:


"Elva år rusade genom mitt huvud. Jag hade sett jobbet äta upp folk. De tycktes smälta bort. Jimmy Potts på Dorseykontoret till exempel. När jag först kom dit hade Jimmy varit en välbyggd kille i T-shirt. Nu var han borta. Han hade fixat en pall så nära golvet som möjligt och hindrat sig själv från att falla omkull med hjälp av fötterna. Han var för trött för att gå och klippa sig och hade haft samma par strumpor i tre år. Han bytte skjorta två gånger i veckan och gick mycket långsamt. De hade mördat honom. Han var 55. sju år kvar till pensionen.

  'Jag kommer aldrig att klara det', sa han till mig."
Arbetsplatsskildringar tycker jag om, allt från Emile Zola till Folke Fridell.


Hur man botar en fanatiker

Personligen tycker jag det är fel att sälja ut statliga bolag. Jag förstår inte vitsen med det? Speciellt nu får de ju inte så mycket för dem som de skulle önska. Personligen tror jag på en bra balans mellan statligt och privat. Varför får inte till exempel Vin & Sprit och Vasakronan fortsätta att vara statliga? Det har ju fungerat ganska bra.

Efter att jag sett på Karlsson på taket cyklade jag och köpte lax och strömming hos Göteborgsfiskarna. Cyklade och klippte mig på morgonen. Hon var prakikant, men det var riktigt bra. Sedan cyklade jag och köpte semlor, hade förträngt att Kristina inte äter semlor, så jag får äta två. Cyklade till Bonbon och frågade om de hade filmen 1984 på DVD. Vi pratade om kontrollsamhället vid frukostbordet. Vi pratade om att någon datafigur önskar mig "godmorgon"  varje gång jag stämplar ut. De hade inte filmen inne, men jag vill minnas att de inte hade datorer där? Bara kamror som alltid fotograferar.
   Just nu lyssnar jag på Bruckner sjunde symfoni och jag läser Amus Oz bok "Hur man botar en fanatiker", en bok jag verkligen rekommenderar, en lättläst riktig liten pärla.

Illdåd i Kina

50 miljoner flickfoster tas bort i Kina. Trots att det är kvinnor som arbetar i industrin till väldigt dåliga löner. Kläder vi köper i Sverige är ofta gjorda av kvinnor i Kina. Jag minns när jag reste i Kina så satt män jag såg satt och spelade tärning nedanför en pagod när kvinnorna arbetade. När jag skulle köpa någonting fick jag rådet att alltid köpa av kvinnor för de var ärligare. Jag tycker det är ett illdåd som bara kineserna förlorar på. De vill ha män som kan bli soldater och bege sig ut i krig.

Om bullar från franska bageriet

Mörkt och blåsigt när jag cyklade till stationen. Började dagen i Haga eftersom Sonja (namnet är fingerat) var på möte.. Skyndade mig till rummet för att sätta igång datorn. Om jag stämplar in direkt får jag meddelandet "god morgon Klas Petersson" och det vill jag inte missa, en bra start på arbetsdagen.

     Såg att de har dragit ner på öppettiderna. Vi har ingen utlåning där längre, kommer bara några trogna gäster som sitter här och läser.

   När Sonja kommit tillbaks nyttjade jag apostlahästarna till Campus Linné. Det var faktiskt en och annan besökare där idag. Annars katalogiserade jag argentinska noveller i snabb takt, hoppas det funkade med kopieringen av posterna och sedan ändringarna. Risken är att du missar något i postettiketten, dvs några fält du inte ser men som måste ändras i, när du fått upp farten.

På kafferasten berättade min kollga att hon trodde alla statligt anställda får samma meddelande "godmorgon xx). Jag tycker i alla fall det är trevligt att någon storebror önskar god morgon. Ungefär som Pavlovs hundar som reagerar på en grön lampa. Sonja köpte bullar på morgonfikar och jag köpte bullar på franska bageriet på eftermiddagen. Det blev succé!


   Såg att polisen hittat en Tröglori när de letade efter droger i en lägenhet. Tröglori var mitt favoritdjur när jag var barn, och kanske är det fortfarande. Jag hade ett kramdjur som liknade en Tröglori. Tröglorin är sällsynt och den togs omhand av Skansen.


Böcker om byggnadsvård

Är först på Kulturvårdsinstitutionen. Mörkt som på spökhuset Gasten på Liseberg.


Ensam med biblioteksarbete på kulturvården. Var nära att svimma av för lite sömn och för mycket stirrande på dataskärmen. Har dragit ut alla lånestickor ur boksamlingen. Om de har varit utlånade länge och finns på något annat bibliotek tar jag ut titlarna ur lokala och nationella databasen eller katalogen. Jag känner igen sådana här vita stickor från Marieborgs folkhögskola. Studenter kommer och frågar om de får sitta på min kollegas arbetsplats. Tyvärr får de inte det av olika orsaker. De här programmen vi använder är ändå inget intressant för dem.


Vid tiotiden var jag uppe vid Centralbiblioteket och fick lite undervisning av katalogiseringsmästaren om hur du för över poster från internationella databaser. Jag kände mig lite bortkommen däruppe. En del kända ansikten och en del nya. Il Maestro, katalogiseringsmästaren, är hygglig tycker jag.

   Åt lunch en indisk restaurang jag inte sett tidigare, Goa Tandoori hette den. Det var inte speciellt gott, det var som om det bara var svenska oxhjärpar. Dessutom luktade det tvål inne i restaurangen. Och dyrt var det 60 kronor. Satt och tittade på en byst av en indisk kvinna med ett kastmärke i pannan. När jag såg ut genom fönstret såg jag en dam som var hos hårfrisörskan. Hon hade slingor inlindade och ovanför huvudet rörde sig en maskin som såg ut som en bilring runt runt, ungefär som en sputnik rör sig kring jorden.
 
En hög med titlar som ska gallras, en liten hög med titlar som ska krävas och en hög där jag inte ser vad låntagaren skrivit.

Hemma gick jag åt middag på Deli Deli. Där är det i alla fall ganska säkert att jag får god mat. Två grupper kvinnor satt och drack vin. Själv drack jag zingo.


Får ingen andra chans

Lever nästan med arbetet, lyssnar bara lite på en skiva med en bok av Dickens, en bok som jag köpte i York i somras.


-Men tjenare det var längesedan, sa en rakryggad man i 40-årsåldern.

-Ja det måste ha varit flera år sedan. Vad gör du nu?

-Jag ska guida på Universeum.

-Jag ska hålla på med hydralteknik på båtar... det är min första dag idag.

På de här pendeltågen mellan sju och åtta är det fullt med folk som ska till sina arbeten. Tyvärr har City Göteborg lagt ned och det är tråkigt. 


Det gick ju ganska bra på nya jobbet igår, nya uppgifter att lära sig. Men idag är jag tillbaka på Campus Linné. Det betyder att jag måste ta ett tåg tidigare för att hinna till arbetsplatsen.

Trasslade lite med låset igen för att komma in. Ösregnade och blåste när jag stod och fipplade med nycklarna. Har hört lite skräckhistorier om kollegor som inte kommit in till arbetet. Det är skönt när jag väl är inne på studietorget och kan börja med alla morgonrutiner. Att öppna för studenterna är också en pers. de står och väntar bakom ryggen på mig när jag håller en instruktionsbok i ena handen och fumlade med låset.

Under rasten stt jag och läste instruktionerna om rutinerna på biblioteket. Jag erkänner, det var jag som spillde kaffe i pärmen.

Upptäckte att min kalender inte vrit så fullklottrad sedan jag körde buss.
Jag måste passa mig när jag svarar i telefon. Är väl påverkad av Charles Bukowskis "Postverket".
nn ringer.
-Är x där?
-Nej.
-Vet du var hon är?
-Nej.
-Har du hennes telefonnummer?
-Nej... Men jag kan kolla upp det... det är lätt.
Vilken miss, nu trampade jag på en öm tå. Varför sa  jag  tre sista orden "det är lätt", det var ju helt onödigt. Det blir tyst i telefonen några sekunder.
-Nej det kan jag göra själv.


Övervakningskameror

Regnet hängde i luften på morgonen. Mitt nya jobb ligger så pass nära att jag kan gå. Var först på jobbet. Gick lite fel för först får jag åka upp och lämna ytterkläderna och sedan hissen ner igen. Började dagen lite famlande med att göra färdigt registret på tidskrifter. Vet inte om det stämmer för när jag gjorde en sökning i lokala databasen såg det lite annorlunda ut.

  Till lunch åt jag strömming i Saluhallen. Det var inte så farligt dyrt och bra mycket godare än thaimaten jag åt igår.


På eftermiddagen samlade jag in gamla bokstickor som forskare använt för att registrera lån. Det var gamla lån av titlar som fanns på andra ställen i Göteborg så jag tog ur dem ur systemet.


Tränade på Sportlife efter jobbet. Det tar emot att gå dit och lyfta, men det är ju nödvändigt för hälsan. Träffade snickaren Janne där och det var ju trevligt.


Hörde på Rapport att i England har de till och med högtalare bredvid övervakningskamerorna som säger till folk som slänger skräp på marken. På grund av allt klotter i Sverige så är väl vi också på väg mot ett sådant övervakningssamhälle? Hade det inte varit så mycket skadegörelse så hade det ju inte behövts. På pendeltågen finns det kameror. Skadegörelsen och våldet sker väl på kvällar och nätter då vi enkla människor sover?


Nytt jobb och nya rutiner

Nytt jobb, började klockan nio. Jag sov bort en timme hemma på morgonen. Jag är van att arbeta morgon så jag var först på plats. Ska arbeta på Institutionen för Kulturvård. Tyckte att första dagen handlade mest om presentation av institutionen och om vad vi skulle göra. Famlade mest i mörker under de timmar vi hade kvar på eftermiddagen. Ska gå igenom beståndet och gallra det som behövs. Det är svårt att gallra här eftersom det känns känsligt i och med att biblioteket är så väl integrerad med institutionen. Men det är bara att jobba på som jag är anställd för. Gick lätt att komma in i Libris och Gunda. Min kollega vill jobba på kvällstid, medan jag hellre vill börja arbeta tidigt så jag kan handla och träna.


   Åt lunch på en Thairestaurang. På vägen dit såg jag en kille i jeansjacka och håret som röda strutar rakt upp. På sidan hade han rakat av håret och tatuerat något. Hans flicksällskap hade klippt av allt håret. Det är lite udda existenser som rör sig i centrum på dagen.


Engelska Idol och en mobiltelefonförsäljare

Var på middag hos några grannar i går. De visade en sekvens på Youtube om hur det gick till när Paul Potts vann Britains Got Talent , Englands Idol. Jag har inte lyssnat så mycket på Idol, men den här Paul Potts har en enastående vacker och stark röst. Det är spännande att se domarnas och publikens reaktioner och hur de ganska snart förändras.

Förr i tiden dörjade jag torsk

Över fem grader varmt. Uppe tidigt och cyklade till fiskaffären. Det var bara ett fåtal bilar på den stora parkeringsplatsen utanför Ica Maxi. Det är som ett helt modellandskap av fiskar i västkustfiskarnas bil.

-Skulle till att börja med vilja ha en laxfjäril, sa jag till den söta flickan i kassan.

Hon visar den och frågar om den är lagom. Det är klart den är lagom? Har inte tid att dividera om en laxfjäril.

-Vad är det för fisk? Frågar jag och pekar på några med en lite mörkare toning.

-Sej.

-Och det? Frågar jag och pekar på några feta ljusare fiskar.

-Torsk.

-Och det?

-Hällefilé.

-Tar en hällefilé på drygt 200 gram.

Köper en hällefilé och en burk romsås. Sedan frågar jag det som jag tänkt på och jag var övertygad om att torsken skulle komma från Barens hav eller Nordnorge.

-Var är torsken fiskad?

-På västkusten, svarar ägaren till fiskhandlaren.

Lite skamsen cyklar jag därifrån. Var det inte där den var utrotningshotad. Jag minns när jag var barn och dörjade vid Brattskär eller Kostersten vid Kosteröarna. Jag hade krokar längs hela linan och ibland fick jag torsk på alla krokar. Sista gången jag dörjade fick jag inte en torsk, bara några taggiga simpor som jag slängde tillbaka.

Därefter cyklade jag i regnet till apoteket. I Alingsås kallar barnen mig kanske för den gymmande cykelmanen. Vem vet. Lyssnar på
J.J. Cale . Perfekt start på dagen.


Som en mörk klatedral

Jag har ibland svårt att riktigt tänka att en databasklient bara är ettor och nollor, bara är elektroniskt. För de här Librisklienterna och databasklienterna känns som att skruva i en gammal Saab 99. Fast allt är ju bara elektroniskt: No inc. Jag får in en bok från Lund, grejar lite med den i klienten och skickar ett meddelande till nn som beställt den via Libris. Fascinerande med så mycket som går att göra utan bläck. Minuten senare kommer nn hit och hämtar boken.

   Hade ett långt möte på förmiddagen, lite om krokar, vem som ska göra fjärrlån, katalogisera och så vidare.
-Är det någon mer som kan sköta fjärrlån, eller ska vi bara vara två?
-Jag har försökt... Det blev lite fel... Jag gjorde ytterligare ett fjärrlån när jag skulle meddela låntagaren... Och så tog jag inte bort hakparanteserna där jag skulle katalogisera..., sa jag.
Sådan är jag jag tar i tu med saker direkt, men ibland går det åt skogen.("A life spent dong nothing is better than a life spent doing nothing"). Men jag har i alla fall försökt. Om hundra år är allt glömt. Då kanske de bara har tryckta böcker då igen?

Det är en svindlande tanke. Word är bara ettor och nollor tror jag. Lite trist att inte bara besökarna kan komma och hämta en bok som de är intresserade av utan beställer elektroniskt från olika ställen.

  Jag har en gammal bok i handen, skriver in vad det är för något i Libris. Men jag tror att boken i tryckt form kommer att bevaras. Tänker på de 3200 uppsatserna som jag och Magikern (scanningsexperten) scannat in. Uppsatserna i tryckt form försvinner. Vad ska det bli av det hela? Lärarna kommer i kolonner för att rädda sina böcker där borta i Haga. Jag tror det var i Eudora Weltys bo "One writers beginnings" där det stod ett något om kineserna som gick man ur huse för att rädda böckerna till sitt fantastiska bibliotek när det var krig mot Japan.


Biblioteket är som en stor mörk katedral. Ungefär två minuter såg jag dagsljus på dagen. Det var när jag lämnade ett bokpaket. Inne på biblioteket är ett ihållande brus från fläktar. det luktar plast och är ett starkt, darrande ljus från lamporna.


Bok på vift

Glashalt på vägen på morgonen. Halkade omkull med cykeln utanför cykelstället. En man med kort skägg var snabbt framme. Såg honom knappt för det var så mörkt.

-Hur gick det?

-Det gick bra.

-Såg en saltbil, men den har inte varit här.

-Tack, sa jag för han brydde sig.

Han jobbade väl på Perssons bygg på andra sidan vägen. Sympatisk man som brydde sig. Mn jag har ju cyklat sedan jag var barn. Det känns konstigt att försöka föreställa sig hur någon annan ser på mig? Bara en kropp och en själ.


På jobbet fick jag en fjärrlånebeställning från ett bibliotek i Stockholm på morgonen. Skickade hela uppsatsen eftersom de ska slängas snart, så då får de vända sig direkt till institutionen.


Sedan hade vi bara tur att en uppsats i Statsvetenskap fanns kvar i och med att alla är på scanning och skall matas in i en databas.


-My (namnet är påhittat) heter jag, det är en bok undanlagd åt mig här.

Jag letar på alla hyllor.

-Jag hittar den faktiskt inte här.

-Sonja (namnet är påhittat) sa att hon skulle lägga undan den åt mig?

Letar på hennes rum.

-Hon är sjuk idag... jag vet inte när hon kommer?

-Hon sa igår att hon skulle hämta den.

-Men jag hittar den inte på några hyllor?

-Men hon kanske inte har hunnit att hämta boken?

-Det vet jag inte... kan du ringa senare?

-Du kan få mitt nummer.

My (namnet är fingerat) tar en utlåningslapp.

-Nej inte på den lappen, du ska få en av mig, sa jag. Du behöver inte skriva ditt telefonnummer det är lätt att få tag på.

-Nej jag menar hit, till Sonja har jag.

Fem minuter senare kom Sonja. Underdånigt kryper jag upp med boken till låntagaren och lägger i hennes brevlåda.

Sedan kommer studenter som på ett pärlband och frågar efter uppsatser.

Nu gjorde jag fel igen. Jag skickade till alla lärarna att de kunde hämta sina böcker men det var fel igen. Men nu kommer jag att gömma mig på rummet de sista timmarna jag är här och bara försöka hinna scanna de sista uppsatserna.
   Ringde Magikern (dvs Scanningsexperten) och frågade hur jag skulle kunna skicka över 600-700 uppsatser i pdf till honom? Han var sprudlande glad över att jag ringde och mitt humör blev genast bättre.


Som en volvo PW motor

Skurar hela dagen. Mörkt på perrongen. Samma pendlare som vanligt, männen stilla med tomma blickar, kvinnorna mer sociala.


Scannade uppsatser idag, har bara ett par hundra kvar här. Deep...deep...deep, låter scanningsmaskinen. Fyllde en kartong med statsvetenskapliga uppsatser för att de ska fraktas till Magikern, eller scanningsexperten, så får han ta de sista med limmade ryggar. Sedan är 3200 uppsatser digitaliserade. Nästan bara Nina (namnet är påhittat) som sitter och kämpar med sina inlagor.

   Åt lunch på Tai Shanghai, det kanske dröjer nu. Tjejen i kassan talade i mobiltelefon innan jag kom in, hon var lite trumpen.

-Vad vill du ha?

-Tre smårätter.

-Sötsur eller curry?

-Sötsur.

-Vad vill du ha att dricka? Cola... juice...

-Cola.


Grått och regn perfekt scanningsväder. I morgon får jag göra ett utskick till lärarna om att klockan är hundra, alltså att lärarna får hämta böckerna de en gång i världen köpte.

Alla dessa förbaskade lösenord

Gick innan Kristina idag. Det duggregna de ute. Det är skönt att kunna sätta sig på tåget. Men vid Floda kom det en lång kille och slängde sig ned bredvid mig och satte sig på min jacka. Hann precis med tvåans spårvagn. Vid Brunnsparken gick det på den tjockaste jag sett, men han såg trevlig ut. 

   När jag väl är framme vid Seminariegatan följer en räcka med moment jag måste göra. För att allt ska funka första timmen måste jag planera redan på kvällen innan. Lösenord för att komma in (då gäller det att inte vara nödig), sedan sätta på datorn och det är tre lösenord för att jag ska kunna stämpla in. Sedan tänder jag, räknar kassan med kvitton, tar bort gamla böcker från hämtningshyllan, tömmer bokinkastet, sorterar böcker och lägger i lådor för att de ska skickas till respektive bibliotek, räknar av besöksstatistik och en statistik som jag inte vet vad det är, men det ska räknas i alla fall. Loggar in e-posten för biblioteket men där står ju inget för en enkel människa som jag. Hälsar på den trevliga städerskan. Låser upp biblioteket för besökare. (Tänk om jag skulle låsa ut mig själv?). Hälsar på en besökare, men får ingen respons. Jag som har rott så långt från land tycker det hör till vett och etikett att hälsa.  Därefter är det dags att katalogisera spanskaböcker. Det är höga skärmar mellan mig och besökarna så jag ser de knappast.

Ringde datateknikern Ginger Baker (namnet är fingerat) angående studenters inloggning till det trådlösa nätverket. Blir direkt glad när jag talar med honom för han har en sådant positivt sätt, rösten är uppiggande.

Så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt och folk ska synas så lite som möjligt bara se till att allt fungerar.

Skulle sälja ett kopiekort men fick inte upp växelkassan, i stället började kassan spotta ut kvitton. Nu får jag väl bannor för det. Såg att en ljusknapp inte var på, tryckte för att tända och då blev allt svart. Hörde ett skrik bortifrån en läsplats. Skyndade mig att trycka på strömbrytaren igen och återgå till katalogiseringen.


Digitaliserar sociologiuppsatser

Regnade när jag cyklade till stationen i mörkret. En kille jag inte sett pendla förut satte sig bredvid mig. Han hade väska cykelhjälm och dator i knät. Han hittade en bok i sin väska som han bläddrade i under hela resan så han satte inte på datorn. Han hade dålig andredräkt och luktade matos. Han satt väl i köket och läste kan jag tänka.


Var först på jobbet. Han tittade förebrående på mig när jag petade på honom när vi skulle gå av. Det var ett hav av papper på mitt rum som jag slängde direkt. Sannolikt åkte viktiga lösenord med ner i papperskorgen. Det tog en timme att röja upp på rummet.


Sedan satte jag mig att scanna. Sida efter sida, idag var det uppsatser i sociologi. "diip... diip... diip". Nina (namnet är påhittat efter en tysk punksångerska), hittade hit idag första dagen. De stjäl hennes disketter på pedagogen sa hon. Hon satte igång att skriva brev till advokater och höga tjänstemän. Sonja (namnet är påhittat) var här och skötte informationen.

Märkligt att studenterna kommer hit trots att vi inte lånar ut längre.

Ingen skivstång hemma men en bra bok

Var och tränade på gymmet, Sportlife, efter lunch. Tränade rygg och biceps.

-Du är här ganska ofta eller? Frågade en herre med avrakat hår.

-Ja tre gånger i veckan... varken mer eller mindre... var mest på övervåningen... det är trevligt med lite folk.

Tänkte sagt att annars kunde man ju ha skivstång hemma. Men då skulle det nog inte bli så mycket tränat. Är så glad att läkaren andades sådan optimism häromdagen. Hon tyckte att det var bra att jag tränade tre dagar i veckan. Hon tyckte inte heller jag var så där lastgammal.


Jo jag sa för några veckor sedan att Amos Oz bok  "En berättelse om kärlek och mörker" nog skrivit den bok som föll mig mest i smaken i år. Jag har i flera veckor tänkt visa på ett för vissa män tänkvärt avsnitt ur boken. Här skriver Oz något som hans mor sagt.


"'En kavaljer är en riddare: cherval betyder häst på franska, och chevalier är en ryttare eller riddare."

   Sedan sa hon:

 Det finns massor av kvinnor som dras till tyranniska män. Som nattfjärilar till en eldslåga. Och det finns en del kvinnor som inte behöver någon hjälte eller stormande älskare utan en vän. Kom bara ihåg det när du blir stor. Håll dig långt borta från tyrannälskarnaoch försök hitta dem som letar efter en man som vän, inte för att de själva känner sig tomma utan för att de tycker att båda ska kunna utvecklas. Och kom ihåg att vänskap mellan en kvinna och en man är något långt mer dyrbart och sällsynt än kärkej.; kärlek är egentligen något ganska vulgärt och till och med klumpigt i jämförelse med vänskap. Vänskap rymmer ett mått av sensibilitet, uppmärksamhet, generositet och en fint inställd känsla för återhållsamhet.'" (Amos Oz En berättelse om kärlek och mörker s. 539)


Blötsnö

Sista lediga dagen. Drömde en mardröm om jobbet.

Sjunde januari 2008 vaknade klockan fem i åtta. "Fem i åtta, har jag sovit så länge kan jag inte sova i natt, måste genast ut och promenera", sa Kristina. Även idag var Kristina först upp att göra frukost medan jag rakade mig och duschade. Jag fick i alla fall sätta på kaffe och breda mina smörgåsar med blåbärsmarmelad och skinka. Skottade balkongen eftersom snön var lite för blöt för att sopa.

   Såg på "Stjärnorna på slottet" i går. Jag gillar inte Arja Saijonmaas hit "Jag vill tacka livet". Därför var jag tvungen att skölja av mig lite pärlor av Joy Division, Sisters of Mercy och
Television . Tack och lov sparade jag Televisions underbara två LP:skivor Adventure och Marquee Moon . Och jag köpte även singeln Little Johnny Jewel när det begav sig. En förtjusande sång


  Tog en promenad i snön på morgonen. Jag fotade lite och hade med mig till skräp återvinningen. Det är inte lång stund det är så vackert med snö på året. Mötte Kristina på vägen.


Lika bra med Sej?

Snö och grått, någon minusgrad. Tack och lov ändrade sig Kristina och brydde sig inte om att springa ut och jogga klockan fem på morgonen. Däremot var hon tidigt uppe och började göra frukost, det som jag alltid brukar göra. Jag har mina rutiner, Kristina glömde juice, salt till äggen, yoghurt och kaffe.

   Snart är semestern slut och det känns lite trist. Snart ska jag åter börja scanna uppsatser och katalogisera spanskaböcker.

  Cyklade till Ica igen och köpte mjölk. Såg en granne och hälsade kort. Det är inte alls meningen att jag inte går fram och pratar, men jag vet inte vad jag skulle säga. Hon tycker nog jag är oförskämd? I fiskaffären köpte jag sås och en laxfjäril.

-Sej smakar lika bra som torsk, men det är fastare. Hörde hur den bastante fiskhandlaren gjorde reklam för sej för kvinnan efter mig. Ingenting går ju upp mot torsk, men den håller ju på att bli utfiskad.


   Hemma lyssnade jag på Beethovens sjunde symfoni och läste tidningen. I GP var det en intervju med Pia Nilsson om fonder. Hon är ju trovärdig, hon ler alltid förtroendeingivande när hon är i tidningen.


Om tragedin i Rödeby

Alla tidningar och i TV och radio diskuteras det om grabben som mördades i Rödeby. En förskräcklig händelse. En tragedi som har hänt förut och kommer att hända igen. Vad anser jag om detta då? För det första är det en hemskt tragedi för killen hade hela livet framför sig. Kvar blir bara ett svart hål, efter döden blir ingenting. Vad hyser jag för åsikt då om denna soppa? Det hela borde inte fått ske.

  Det klart där är ett mord som pappan inte får göra det är fruktansvärt. En vuxen man borde definitivt kunna besinna sig. Jag har läst att mannen druckit sprit och då förlorade han omdömet.

   Men var sjutton fanns föräldrarna till grabben som åkte ut mitt i natten med ett gäng för att terrorisera en familj som låg och sov? En 15-årig grabb är ju knappast vuxen, föräldrarna måste bära det största ansvaret. Sedan i andra hand skulle ju polis och sociala myndigheter kopplats in. Det här borde inte ha fått inträffa. Hur kunde föräldrarna till ett gäng pojkar tillåta de åkte ut på natten och mobba en förståndshandikappad grabb. Och tragedin hade föregåtts av en mängd tragedier. Redan där borde ju föräldrarna sagt stopp.

   Visserligen var vi busiga också när jag var tonåring. Men i den åldern skulle vi aldrig komma på tanken att mobba en speciell person som var utanför klassen. Det var mer i lågstadiet som vi pallade äpplen och det retade en del.


Om en arbetsplatsskildring och en iskall vind

Jag läser boken Postverket av Charels Bukowski. Jag har läst några av Bukowski förut men jag har inte riktigt fastnat för dem. Men Postverket är ju en riktig pärla för alla som alla som arbetar i liknande yrken. Bara ett litet exempel kommer här:
"En dörr öppnades och en gammal kvinna ställde en fråga som jag hörde hundra gånger om dan:
  "Var är den vanliga brevbäraren idag?"
  "Snälla damen, hur skulle jag kunna veta det? Hur i helvete skulle jag kunna veta det? Jag är här och han är någonannastans." (Charles Bukowski Postverket)


Blåst och snö i Alingsås. Tränade på gymmet på morgonen, då var det mest äldre herrar som tränade. "Jag har ont i armen så då blir det bättre om jag tränar lite", "jag har ont i ryggen, om jag tränar blir det bättre". Där ser man, inte bara jag som tränar för att upprätthålla hälsan.

Köpte av en Faktum när jag handlade på Ica. Var väl inga speciellt intressanta artiklar, men jag gjorde det ändå och jag önskade mannen godfortsättning på det nya året. Han gav mig ett varmt leende så de bruna tänderna syntes.

Då hette bussen 34

Tog buss 17 till Östra sjukhuset. Det var fullt med folk, trodde alla gamlingar skulle till Östra sjukhuset men de flesta gick av vid Spångatan. Lade märke till att de lagt ner hållplatserna, Bovallstrandsgatan, Aspegången och Vidkärrs barnhem. Jag minns när jag med en ledbuss en vinter körde in på Bovallstrandsgatan och inte kom en meter framåt. Jag fick backa ut på vägen för att få lite grus under däcken. Året var nog 1982.

Var på mitt årliga besök på MS-kliniken igår. Kristina följde med också - om jag lovade att följa med henne på Ladynette efteråt, dvs en klädaffär-.

Det var trevligt på MS-kliniken faktiskt. Såg läkarens sista anteckning: Läge orförändrat. Men hon sade till mig att jag borde öva mer på balansen. Hur har jag gjort då för att det ska gå bra? Jag är noga med medicinen och går på gym tre gånger i veckan.
  
Kristina hittade tyvärr ingen vinterrock på Ladynette eller Gillblads. Det var synd om Kristina. Middag åt vi i alla fall på Bagatell Bistro. Kafét dit jag och Gösta brukar gå. Kristina åt en Bagatell Bistro och jag en pasta med skinka.
  Såg att de tog 15 kronor för att gå på toaletten om du inte är kund.


Snön yr ner de sista skälvande semesterdagarna

Snön ligger som ett duntäcke på marken. Satt och lyssnade på Lars Erik-Larssons "Pastoralsvit" under tiden som Kristina var hos tandläkaren.
   Har även upptäckt
"the Knife" med Genesis finns på Youtube. Jag skulle gärna sett Genesis på 70-talet. Jag såg emellertid Peter Gabriels första konsert sedan han lämnat Genesis och det var fantastiskt.
  Fem minusgrader och snö och jag måste gå och göra ett ärende.

Morgon på gymmet

Val i Kenya, över 300 döda och en kyrka full med människor brann ner. Tur det inte går lika våldsamt till när det är val i Sverige.


På morgonen var jag på gymmet. Hälsade på den söta flickan i receptionen,. Pratade lite med en skäggig man. Undrar vad han jobbade med?

-Det är bra att ha fått ett gym på den här sidan stan också, sa jag

-Ja det är kanon... speciellt på morgonen är det lite folk här... jag var här en kväll och då var det packat med folk.

-Nu när jag har semester kan jag träna på morgonen annars får jag gå hit på kvällen... men det är viktigt för hälsan.

-Ja de har redan fått 3500 medlemmar, sa mannen.

Vad kan han ha för yrke? Han har välansat skägg och ser ganska positiv ut. Han är nog inte lärare som jag trodde först? Han pratade med städerskorna och jag tror inte en lärare helt omotiverat skulle ställa sig och diskutera hur det är att städa? Jag hälsar i och för sig också på lokalvårdarna. Jag känner igen den här karaktären, som den gråskäggige mannen på gymmet, men var var det jag träffade på en sådan person? Han påminner lite om den socialdemokratiske politikern som pendlade för några år sedan, han kunde börja prata med folk helt utan vidare. Även den folkpartistiske politikern Lars Lundgren hade inga svårigheter att inleda ett samtal när vi slängde sopor. Kanske mannen på gymmet är politiker. En jämnårig man var också där och tränade. Han hade linne och en tatuering som var så urtvättad att det var omöjligt att se vad det var.

-Jo, jag hörde på TV4:ars nyheter i morse, så var det en flicka som sa att 2008 skulle det här med gym bli en vanligare rekreation. Det här med Facebook kommer att vara helt ute,
Vad fan fick jag det ifrån? Hade varit bättre att prata om vädret. Det enklaste vore i och för sig att fråga honom vad han jobbar med?

Förresten spelade de Heartbreaker med Led Zeppelin i högtalarna och sedan Purple Haze med Jimi Hendrix. Den söta flicka i receptionen sa hej då när jag gick.


Nu ska jag cykla iväg med lite återvinning och sedan dricka blåbärssoppa.


(Så domen mot fd Skandiachefen Lars Eric Petersson överklagas till högsta domstolen.)


Gott nytt år!

Våldsamt nyår. Val i Kenya och 120 dödade. Benazir Buttho, oppositionsledaren i Pakistan, mördad. Ändå sägs det att det aldrig någonsin varit så få väpnade konflikter i världen. Men det är hemskt med de som finns.


Ett kulturellt bokslut för 2007. Jag har faktiskt ingen aning om vad det kommit för bra nya skivor så jag har egentligen ingen åsikt? Jo förresten jag har hört lite av Louise Hoffstens nya skiva och den verkar bra. Bruce Springsteens "Magic" är hyfsad. Gällande nya böcker tycker jag Amos Oz "En berättelse om kärlek och mörker" var bra. "Damernas detektivbyrå" av Alexander McCall Smith, som jag läser nu tycker jag också är bra och det belyser landet Botswana bra och jag skulle gärna åka till landet.


Här hemma var allt lugnt. Bara Kristina, Gösta och jag åt lite mat och såg på två filmer.

Först såg vi filmen "Undergången. Hitler och tredje rikets fall". En 2,5 timmar lång film från 2005 om Nazitysklands fall. Bruno Ganz spelar Hitler lysande och han är väldigt lik tyrannen. Hitler och hans närmaste lever i en bunker långt ifrån verkligheten. En gripande scen är när makarna Goebbels bestämmer sig för att döda alla sina barn och sedan sig själva. Först får barnen sömnmedel efter några minuter, när de sover, kommer fru Goebbels tillbaka och ger alla en giftampull.

  Det är en grym film som beskriver hur allt kan gå fullständigt åt helvete om en galen man kommer till makten. Det är ofattbart hur folk blint lydde denne mördare. Död, förintelse, kaos och olycka följde i Hitlers kölvatten.
  Den andra filmen vi såg var "Greace". Den kändes väl lite tunn efter att ha sett "Undergången".

Vid tolv så delade vi på en halv flaska champagne och såg på fyrverkerier.