Ingen hemlig blogg

Det var inte så många på tåget idag, mest Alingsåsare. Mannen bakom mig hostade, nös och snörvlade att jag trodde han hade svin-influensa.

Men jag kom i alla fall till jobbet tillslut. När jag satte in min mat åg jag att en gammal chef log lite lurigt.
-Jag läste din blogg he-he-he-. Du skrev om mötet i förrgår. Det var lite ironiskt tyckte jag.
Åh herregud vad har jag nu skrivit?
 -Så min blogg är inte hemlig längre, sa jag lågt, men då hade han redan lämnat fikarummet.
Den har väl aldrig varit det även ifall jag trott det inbland? När jag skriver är det bara jag och texten. Det är lätt att vara modig när du skriver.
 En timme senare skriver Kristina, min äkta hälft, och tyckte också det var ironiskt... När jag skrev att det inte går att gå omkring och le hela tiden. Ja, jag är ju som jag är, en enkel människa. Eller också var det för att jag skrev att jag "bara" jobbar på bokvåningarna. 

Bokvåningarna

I samband med arbetet i bokvåningarna kan jag nämna att det går undan när det kommer fjärrlån. Kanske har någon som läser bloggen varit med om att en bok inte finns på ett bibliotek och bibliotekarien säger "då får vi fjärrlåna"? Bibliotekarien skickar iväg en beställning till ett annat bibliotek, törhända till Göteborgs UB. Fjärrlån in tar emot beställningen som skrivs ut på en skrivare vid rörposten som tas emot av Rörpostmästaren. Rörpostmästaren skickar iväg beställningen till det plan boken finns på, till exempel plan sex B. Det gäller också att alla är beredda att hämta böckerna och skicka upp i bokhissarna. När det är avklarat tar Rörpostmästaren en bokvagn och tömmer alla hissar och rullar in alla böcker till Fjärrlån in. På fjärrlån in hanteras beställningarna och transporteras sedan till vaktmästeriet där stoppas i kuvert och skickas med posten.

   En underbart solig dag. Två gånger har jag cyklat till Ica och handlat mat.

Bemötande

På tåget var det extrakoll av biljetter.
-Litar du inte på dina kollegor, sa en rutinerad pendlare med glasögonen uppskjutna i pannan.
-Jo på kollegorna men passagerarna... sa kontrollanten lågt.

På förmiddagen hämtade jag böcker och ställde upp böcker på plan 6 till nio. Det gick ganska fort. Bland annat plockade jag fram och ställde tillbaka mikrofilmer som hette Söndagsnisse.

På eftermiddagen var jag på kurs eller kanske det skulle kallas föreläsning. Unge pappa Fredrik körde mig och E.H. till Wallenbergssalen vid Zoologiska. Föreläsningen var hela eftermiddagen och handlade om låntagarbemötande.
1. Det ska vara ett attrektivt bibliotek. 2. Ska bemöta låntagare bra 3. Och du ska ge god service. Jag arbetar mest på bokvåningarna men jag fick vara med ändå.  Jag tänkte på gamla händelser under åren jag jobbade på Hagabiblioteket. Jag minns en gång hängde smockan i luften och det var när en student satt sig vid datorn som henne vi kallade Rättshaveristen alltid använde. Jag fick säga "lugn... lugn" till de båda upprörda besökarna.

Någon nämnde att Riksdagstrycket kunde vara knepigt. Min gamle pensionerade kollega Dick kunde riksdagstrycket utan och innan. "Om du lär mig göra hemsidor så lär jag dig Riksdagstrycket", sa han några gånger. Men jag blev inte speciellt bra på Riksdagstrycket ändå.  Han började några gånger: "Du öppnar lagboken och sedan läser du förordet för att se om det skett några ändringar?"

Ganska intressant var att höra hur många som arbetar i yttre tjänst och hur många som arbetar där över huvud taget. Allt som allt är det cirka 80 personer som arbetar på Centralbiblioteket. 50 personer på Centralbiblioteket arbetar med yttre service på tre olika lokaler, det vill säga Centralbiblioteket, Haga och Campus Linné. Dessutom lånas några ut till Kurs och tidningsbiblioteket.

För övrigt ska personen i yttre tjänst le och se vänlig ut. Jag försöker i alla fall se trevlig ut. Men gå och le hela tiden tycker jag känns lite konstlat. För mig i alla fall.

Vita körsbärsblommor

Kristina och jag var på opera i söndags. Leo Janaceks opera "Katja". Den var inte så bra, Janacek skriver bättre annan musik. Hans orkestrala musik är bättre tycker jag.
   Kristina ville gå runt på stationen medan vi väntade på ett tåg. Jag ser ju den där lortiga stimmiga stationen varje dag så jag valde att sitta och vänta. Tittade på människospillrorna som höll sig i närheten av Casinot på stationen. Men de vita körsbärsblommorna sken i alla fall vackert i mörkret.

Om den lojala boken

Hittade ett bra citat från senaste Writers Digest : "There is no friend as loyal as a book" Det är Ernest Hemmingway som sagt det och jag tycker det är bra. I går läste jag ut Herodotos Historia. Ganska jobbig bok med alla namn och krig, men efteråt känns det bra.

På pendeltåget till Göteborg såg jag en ovanlig grupp. En dam med två barn och en jättelik pitbullterrier mitt ebland dem. När tåget stannade och vi skulle gå av började den kraftiga pitbullterriern yla. Kvinnan försökte få tyst på hunden, men hon lyckades inte. Allt detta skedde mitt bland alla vanliga pendlare.

Två söta fnittriga tjejer kom in och frågade efter grupprum. Jag visade var de fanns och sa att de måste boka i god tid för de är nästan alltid upptagna.

Senare kom det in en kvinna, en utbytesstudent. Hon ville låna en bok av Kay B. Warren. Hon sa att vi skulle ha den. Jag förklarade att det var ett studietorg och inte ett bibliotek längre. Det är möjligt att vi haft boken tidigare när studietorget var ett bibliotek.
   När hon skulle se efter vad boken hette tittade hon i Facebook. Fascinerande, det är nya tider, studenter kommunicerar med varandra med hjälp av  olika internetgrupper och communities.  För att hjälpa henne tittade jag i gunda, Libris och sist i Library of Congress. Mn vi hittade inte just den boken hon ville ha. När hon gått tänkte jag att det var en artikel hon letat efter?
-Thank you so much and have a good day, sa hon samtidigt som hon skyndade sig ut.

Efter hand droppade det in några lärare från Socialt Arbete. En lärare ville ha några artiklar. När personen som tipsat henne sa att det var enkelt brydde jag mig inte om att leta i specialdatabaser utan sökte direkt i Google och vips dök de upp. Jag skickade upp artiklarna till hennes e-postadress.

Vid halv tolv begav jag mig till Centralbiblioteket. På gick jag in till Meze och åt en kotlett till lunch. Provade också några utsökta grekiska oliver. Vid hållplatsen Vasa Viktoriagatan växlade jag några ord med en låntagare som förr var ofta på Hagabiblioteket.

   På Centralbiblioteket satt jag på trevlige E.H.s plats och drog bokkort.

En mulen fixardag

En lugn dag då jag ordnade lite saker jag tänkt länge på. På morgonen stuvade jag om lite i ppm-fonderna. Tog bort en som jag haft några månader nu och var ganska nöjd med, men jag kände att det kanske var dags att ta bort fonder som har ränte. Tog bort Catella trygghet och bytte ut mot Didner & Gerges nya småbolagsfond. Det kanske är lite vågat eftersom det fortfarande är minst sagt svajigt i ekonomin. Jag tog också bort Handelsbanken Östeuropa och bytte till Robur Rysslandsfond, det var mer en impulshandling. 

   Lyssnade en stund på Stieg Larssons Luftslottet som sprängdes i min mp3-spelare. Den är lika bra som första gången jag lyssnade på den.

På eftermiddagen fixade jag en biljett till Stockholm på vår bröllopsdag. Vi brukar alltid åka till Skagen men i år fick vi inget hotellrum i Skagen. Så vi hälsar på bekanta i Gävle en dag. Det måste liksom finnas dagar då jag bara tar det lugnt och fixar sådant som måste göras.

Ha koll på månadskorten

Blev en intensiv dag. Hade tänkt sova länge men eftersom Kristina gick upp redan klockan sex så tyckte jag det var lika bra att gå upp och göra mig i ordning och äta frukost. Lingon-Yoghurt, grape, smörgås med böcklingpastej och marmelad och sedan ägg och kaffe. Klockan åtta ringde jag Gösta.
-Ringer jag olämpligt? frågar jag.
-Ja, jag sov... kan du ringa upp om tio minuter?
-Nej jag är på väg till Bälinge.
-Bälinge byfest, sa en sömndrucken stämma.
-Nej Bälinge återvinningsstation.

Sedan tog vi Toyotan till Bälinge med min fasters gamla trasiga skrivare. Därefter åkte vi till Statoil och tvättade bilen. Glömde stänga en ruta på tvättomaten så det stänkte in lödder och vatten. Därefter åkte vi till Ica och handlade mat. Hälsade på den trevlige mannen som säljer Bingolotter. När vi parkerat bilen tog jag cykeln till Resia och beställde en resa till Skiathos. Cyklade vidare till systembolaget och köpte en halv flaska vin. Drack soppa till lunch och sedan gick jag nästan direkt till gymmet. Gjorde ett härligt entimmarspass där jag trändade bröst och triceps.
  
  I morse tänkte jag på att Rolling Stones inte gjort någon bra skiva sedan Exile on main street. Gruppen var oerhört bra på 60 och 70-talet.

Rolling Stones Hipshake

Till sist skulle jag vilja varna för att ta fram biljetten för tidigt när ni åker tåg. Jag fick ju en tillsägelse av en konduktör i veckan att jag skulle ha biljetten framme. Hon kom lommande efter en halvtimme. I fredags tänkte Kristina ha biljetten i beredskap, men det kom ingen konduktör och hon hade lagt den framför sig och den blev kvar när alla skulle gå av. Jag vet fler som på detta viset förlorat dyra månadskort och till och med årskort. Jag kommer inte att ta fram biljetterna innan i fortsättningen, trots att konduktörerna uppmanar resenärerna i högtalarna att ha biljetter och månadskort i beredskap. Det kan bli kostsamt att inte ha månadskorten på samma ställe hela tiden. Du har inget för att hela tiden ha framme månadskortet.

Överfulla bokvagnar

Det är vissa dagar då jag bara inte hinner med det jag skulle. På förmiddagen hade jag våningarna sex till nio, i vanliga fall hinner du det lätt. Men idag var det först möte som höll på i över en timme. Sitter som på nålar när ett möte drar ut på tiden. Sedan skötte jag diskmaskinen åt alla idag så jag fick springa ifrån mina sysslor stup i kvarten. Jag hann bara inte ställa upp alla böckerna på plan nio. Om du missar det ställer du till det för personen som kommer efter. På eftermiddagen ställde jag in böcker i öppet magasin. Inte heller der hann jag med att ställa upp alla böcker. 
När jag kom till plan sju så stod det två fulla vagnar med böcker som skulle flyttas över till fyra andra överfulla större vagnar som sedan ska köras ut till alla våningarna. Då gäller det att veta vart varje bok ska någonstans.
-Försök föreställa hur det ser ut dit bok en ska, sa Roy. Det är inte alltid lätt att vet på vilket plan böckerna ska till.
   På plan nio ställde jag upp
Thrésè Raquin av Emile Zola. Det var längesedan jag läste den. En fantastiskt bra bok som jag kanske skulle läsa igen i sommar?


På hemvägen fick jag syn på politikern Göran Johansson (s) på fyrans spårvagn. Han satt alldeles framför min kollega Nils-Erik.
   Kom hem så sent att jag inte ens hann träna.

Haga del II

Ganska kyligt att cykla till stationen. Och kallt att vänta på perrongen. På sätet bredvid mig på tåget satt en ung man som var indränkt i deodorant eller om det var rakvatten?

Tog tvåans spårvagn till Handelshögskolan, på spårvagnen såg jag en forskare som kommer från Paraguay. På vägen till Studietorget Campus Haga träffade jag en kollega som skulle till KTB. Han hade en röd mössa som såg ut som en tomteluva.
-Så du är tillbaka till syndernas plats, sa han.
-Ja.
-Det var väl slöseri att lägga ner ett väl fungerande bibliotek.

På studietorget växlade jag några ord med de trevliga städerskorna. De hade inte fått någre nycklar så de kunde städa toaletterna eller lunchrummet. Innan studietorget öppnade tog jag en kopp kaffe. Då kom två lärare jag kände från Socialt Arbete. När klockan blev nio kom studenter till grupprummen. Det var oklart vad som var grupprum ett och två Så jag sa att grupprum ett var längst bort. De måste ju ha någonstans att sitta. Roligt att träffa alla trevliga studenter igen.

Men det är ganska ljust och trevligt här. Kunde inte ställa upp dörren in till Studietorget som det var tänkt. Ringde vaktmästare Ronny (alias Carl Palmer). Han låter lite tvär när du talar med honom, men jag vet att han är kunnig i sitt ämbete. Så jag tvekade inte med att ringa honom och fråga:
-Vaktmästeriet Ronny, sa en sträv stämma.
-Ja, tjenare Ronny, det är Klas som ringer. Jag undrar hur jag ställer upp dörren?
Fan lät jag för hurtig där?
-Menar du med kort och kod? undrade Ronny.
-Nej hur jag ställer upp dörren så det syns att det är öppet? sa jag.
-Det finns inget sätt utan ni får ställa emellan någonting.

En halvtimme senare kommer Ronny instolpande på studietorget. Han ser lika cool ut som vanligt.
-Jo det ska gå att ställa upp den med de här knapparna. Har du en stege? Ja det står en där ser jag.
Sedan följer ett väldigt knäppande på knappar.
-Det är rätt fantastiskt det här med hur dörrar öppnas och går igen.
-Ja det är det, jag skulle vilja veta hur man gör sådant här, sa jag.
-Det behöver du inte veta, sa Ronny.
(Tänkte härom dagen på att jag får broschyrer i brevlådan från Ica. I broschyrerna står det precis det jag brukar köpa och det står att leverantörerna är tacksamma för att jag gillar deras produkter. Den där soppan jag brukar köpa är väl så där god, men den är billig. Jag skulle gärna vilja veta hur det går till när det registreras vad jag brukar köpa. Glass brukar jag visst köpa också står det i reklambroschyren. Glass skulle jag ju trappa ner på. Jag väger ju 77 kilo. Men Ronny har rätt. Jag är en enkel människa och behöver inte veta allt.)

Att sitta här på studietorget påminner om när jag satt kyrkvakt i Betlehemskyrkan här i Göteborg för många år sedan.


Studietorget Campus Haga

En solig dag, dock lite kyligt att dykla till stationen på morgonen. Bo hade med sig resväska för han skulle upp till Värmland och arbeta. 

Pratade lite med E.H. när han kom. Han är en mycket sympatisk människa vars goda humör får alla att må bättre. På förmiddagen satt jag bara och drog kort.  Jag vet inte hur det har blivit så här konstigt att jag är lite utanför själva hantverket? Men det får vara som det är med vad jag tar mig för.

På eftermiddagen tog jag tvåans spårvagn till Studietorget Campus Haga. Det finns knappast några böcker här. Några hyllmeter riksdagstryck och några hyllmeter Svensk Författningssamling. Riksdagstrycket finns fram till 1997. Det mesta finns på internet nu i Lagrummet eller Riksdagen. Det är ju första dagen här och studenterna sitter mest i grupprummen. Det finns inga kursböcker längre. Det kom några studenter och drog en kopia. Universitetsbibliotekets webbsida fungerar bara sporadiskt. Då och då kommer det några studenter som direkt går ner till ett grupprum eller sätter sig och läser någonstans. Nej, det är inte som förr då Hagabiblioteket var fullsatt med studenter.

Studietorget är uppdelat i två delar. En del som hör till samfak och en som hör till Universitetsbiblioteket.

Vid fyra gick jag runt och sa att det var stängingsdags.
-Kommer ni alltid att stänga så här tidigt?
-Ja tyvärr... men ni kan sitt längre ute i samfaks lokaler.

Det drog över lite på tiden vid Studietorget eftersom det var en hantverkare kvar. Under tiden som han grejade gick jag och kände på dörrarna om de var låsta. Ett tu tre gick ett larm och det började tjuta i hela byggnaden vilket gjorde att jag blev försenad ännu mer.
-he-he-he, nu är jag färdig, nu går jag... det slutar inte larma innan någon väktare kommit hit he-he-he-, sa hantverkaren.

Mannen med pipskägg

Det var ju väldigt roligt att min kompis Gösta tyckte om Glenn Gould också. I stort sett hela förmiddagen lyssnade jag på en skiva när Glenn Gould spelade Beethoven. Hans pianospel är gudomligt vackert och spännande.

Annars var det inga incidenter som den här mannen som höll på att trilla över min kasse igår. Inte ens på gymmet var det några incidenter. Det hände till och med något positivt. En man med rött pipskägg hälsade på mig. Bara den lilla händelsen gjorde att eftermiddagen kändes bra. Jag tycker det är bra att fånga stunderna i livet i ett sammanhang.
  Jag vägde mig också. Jag väger 77 kilo. Det var inte så längesedan jag vägde 67 kilo. När jag var hos min syster vägde jag 78, men då trodde jag det var fel på vågen, men det var väl inte det då. 
   Det har varit en kall vind idag när jag varit ute och handlat och lämnat tillbaka dvd-filmen "Förvisningen". Det var en seg rysk film om vad otrohet kan ställa till det.
   
  

Om konstauktioner

På förmiddagen gick jag och Kristina till stan och köpte en ny jacka. Det behövdes för jag hade nyligen slängt min förra för det hängde långa lösa trådar i armarna. På vägen hem gick vi förbi Bonbon och hyrde en film. Min klädkasse stötte emot en mans fötter så han var nära att trilla. "Åh förlåt" sa han omedelbart. men jag gjorde det inte med flit, eller gjorde jag det? Tyckte han såg stöddig ut. men det var ingen fara egentligen, jag gjorde inget brottsligt. Det var så mycket folk på stan.  Kristina köpte en alltför välsockrad kaka på Gustaf Ekstedts konditori.

   På eftermiddagen gick vi och lyssnade på ett föredrag på Missionskyrkan. Det var en dam från Nukowskis som pratade om trender och traditioner inom konsten. Hon pratade i en och en halv timme om olika konstverk som de sålt på Bukowskis. Konstverk av Strindberg och Johan Krouthén är ganska säkra. En bra tavla av Zorn är förstås dyr men nu verkar Carl Larsson vara på väg att gå om. I samband med att tavlorna visas på internet blir marknaden mer global.


 
Glenn Gould spelar Bach

Invigning av Studietorget Haga

Vårsolen sken när jag satte mig på tåget till Göteborg. Jag var den första av personalen som arbetade på studietorget i Haga. Började med att tända ljusen. Sedan gick jag runt lite och tittade på vad som fanns. Igår hade Riksdagstryckert ställts upp. Tyvärr var det ett tvärt stopp 1997. Efter 1997 ska det gå att se på Lagrummet och Riksdagen på internet.
   När jag bläddrat lite i registret så gick jag upp till övervåningen och tiottade i registret till Svensk Författningssamling
. Skrivelser finns i böckerna med grön eller turkos rygg.Den finns också på nätet nu. I den står förändringar i lagar. Det känns som det var längesedan jag bläddrade i de här böckerna nu.
  Efter en halvtimme kom Jelena, som var arbetsledare på den tiden biblioteket i Haga fanns.. Hon började genast ta fram blommor, starta datorer, ta fram kaffebryggare med mera.
 Vid nio började det komma folk. Personalen som ska jobba där, chefer från Universitetsbiblioteket och lärare från olika institutioner. Hälsade på några jag kände. Ställde mig och pratade en stund med de sympatiska städerskorna. Klockan halv elva tog jag spårvagnen tillbaks till Centralbiblioteket.

När jag skulle gå till Mandarin och äta en friterade räkor i sötsur sås och en coca cola mötte jag en man som jag hade som chef när jag höll på med artikelkatalogisering.
-Så du ska äta lunch?
-Ja jag går till Mandarin, det brukar ta precis en halvtimme, sa jag.
-Och du går en gång i veckan och äter samma sak, he-he-he-
Hur kunde han veta det? Men det var roligt i alla fall på den tiden då jag katalogiserade konst.

Såg att servitrisen, Porslinsansiktet, läste en bok.
-Så du läser en bok, sa jag.
-Ja den är på kinesiska, sa Porslinsansiktet.
Tro sjutton att det är kinesiska tecken men vi växlade några ord i alla fall.
-Hur länge har du bott i Sverige, frågade jag.
-... i tio år.
Och jag som trodde hon bott här nästan hela sitt liv.

På eftermiddagen drog jag kortkatalogkort igen.

Den arga konduktören

Irriterande med konduktören på på morgonen. Hon kom när vi nästan var framme och snäste åt mig och Bo:
-Vore tacksam om ni hade biljetterna framme, snäste hon.
Vi sa naturligtvis ingenting, men när hon gått en bit sa pendlarkompisen Bo:
-Vore bra om du kom tidigare då.
Ska vi sitta och hålla upp biljetterna i en halvtimme. Konduktören är ganska ny på den här linjen. Jag saknar de rutinerade gubbarna som aldrig skulle sagt något sådant. Tack och lov händer det sällan att jag stöter på sådana griniga konduktörer. Har hänt en gång för några år sedan då vi skulle stämpla även månadskorten. Tåget hade bara en automat men alla pendlarna skulle gå och stämpla sina månadskort. Men det var säkert fem sex år sedan. Jag har en del favoritkonduktörer; en ljushårig lite rund herre, en gråhårig elegant man som är rak i ryggen, en lång man med mustasch och förstås en konduktör som som bryter lite på något språk. Han fixar allt med humor. Jag glömmer aldrig när det var två högljudda fulla killar. Han kom och bara lade handen på deras axel och sa någonting. De båda fyllisarna somnade direkt... De här gubbarna skulle aldrig betett sig som den osmidiga konduktören idag.

På jobbet har jag hela dagen varit i våningarna ett till fem. Såg en skylt där det stod att ingen person fick åka med i bokhissarna. Vem sjutton skulle komma på tanken att vika ihop sig och ta sig in där? Och om någon skulle lyckas skulle kanske hissen stanna mellan våningarna ett och två...

Efter jobber hämtade jag min egen cykel. Lagad punktering på både bak och framdäcket, lagade ekrar som stod åt alla håll och rätat på däcket som var skevt. Thats life... Cyklade genast och köpte mat för helgen. Yoghurt, kiwi, potatis, pasta, sås, vatten, bröd, juice och valnötsglass.

Är boken borta i Limbo?

-Får jag fråga, jag la boken ÖM Ge 05/500 på den här vagnen men nu finns den inte kvar? frågade en ljushårig ung dam som letade böcker på plan 6b.
-Det är nog någon som ställt upp den då? Vi ställer upp böcker två gånger om dagen.
-Den stod inte på sin plats heller... är den borta i Limbo då?
Vad betyder Limbo? var har hon fått det ordet ifrån? Vad studerar hon tro? Har inte Harry Martinsson använt ordet Limbo någon gång? Eller var det Miman han använde. Eller tjejen kanske bara är väldigt intelligent? Eller också är det ett ord som hon tycker passar henne? Hon kanske skriver mycket, eller bara intresserad av ordet? Använde inte T.S . Eliot det ordet i "The hollow men"? Nej jag har nog fel. Betyder det inte Dödsriket eller något sådant? Boken försvunnit i Limbo? Nej den är väl någonstans. Tjejen var nog duktig i gymnasiet, men valde en sådan här utbildning som hon nog går bara för att hon är intresserad av humaniora?

-Det kanske är någon som sitter och läser den då, sa jag.
-Okej, tack i alla fall, sa hon


Limbo i Nationalencyklopedin:

limbo (lat., av li´mbus 'kant', 'rand'), enligt romersk-katolsk teologi ett mellantillstånd mellan himmel och helvete, ej identiskt med skärselden. Man skiljer mellan limbus patrum ('fädernas limbo') för fromma som levt före Kristus, och limbus parvulorum ('spädbarnens limbo') för odöpta barn som inte har tillträde till himlen och inte förtjänar helvetet. I nutida romersk-katolsk teologi betraktas limbo vanligen som en otillfredsställande tankekonstruktion.

Besökte studietorget i Haga

Åkte först upp till Centralbiblioteket och hämtade kollegieblock och en nyckel. Promenerade sedan ner till Hagabiblioteket. Hälsade på Ylva Norén som jag såg ta en promenad i vårsolen utanför Statsvetenskapliga institutionen. Inne på själva torget stod min gamla arbetskamrat Jelena och mixtrade med en dator. Det var roligt att få en pratstund om gamla tider med henne först.

På förmiddagen besökte jag det nya Studietorget i Haga. Det är ju inte som förr riktigt. Det doftar nytt från färg. Alla gamla datorer är borta och ersatta med nya. Det finns inga böcker, allt ska beställas från Centralbiblioteket och Kurs och Tidningsbiblioteket. De enda böckerna som kommer att finnas är offentligt tryck som Statens Offentliga Utredningar, Svens författningssamling och Departementsserien samt några böcker med lagar. Men jag hade väl inget att säga om det? Synd att kursböckerna försvann bara.
   När vi besökt studietorget så fortsatte vi upp till Centralbiblioteket. En kollega visade hur vi kan visa olika sökmöjligheter i Libris, Gunda, CSA Social Sciences och några till.

På eftermiddagen var jag och hämtade beställningar i samlingarna i b-huset. Gamla lagböcker, gamla juridikböcker och konsetböcker från 1800-talet. Jag gick ner i en skjorta som hade korta ärmar. Men där nere i kulvertarna var det kallt som i ett kylskåp, inte alls som den vårvarma tempraturen ute.

Hemma ledde jag cykeln till cykelreparatören:
-Oj-oj-oj, så ekrarna har lossnat också?
-Ja jag kanske behöver köpa ett nytt hjul?
-Nä, de skruvar jag fast, sa reparatören.
-Men du behöver byta framdäck också... se här cykelringen putar ut ut däcket.

Om min morfar

Nästan hela eftermiddagen har jag scannat och lyssnat på Stieg Larssons "Luftslottet som sprängdes".  Hittar fler detaljer i boken tycker jag förut läste jag den och överraskades hela tiden. Nu har jag mer tid att upptäcka knep han använder. Till exempel att skriva om personer som finns och om mindre trevliga företeelser i samhället.
morfar
Den enda bilden jag har på mig och min morfar. Han dog när jag bara var ett barn. Han var rolig och kunde trolla till exempel en krona ur örat. Och om jag till exempel inte åt upp maten kom två elaka typer som hette "Stakebråka" och "Bumpelifuling" vred om näsan på mig. Om jag närmade mig en sjö kom Näcken och lurade ner mig i vattnet. Han kunde ock¨å trolla bort min näsa och ha den i handen, men efter en stund kunde han placera tillbaka näsan. Den urblekta bilden är från 1962 då jag var nästan tre år.

Uppfriskande gymträning

Lyssnade lite på Mozart . på morgonen. Det är märkligt hur några av hans stycken fungerar som medicin för melankoli. Skrev lite, sedan gick jag och tränade. Det var ganska mycket folk. En granne och naturligtvis de båda rökande, snacksaliga sossarna. Jag förstår att de är Sossar för de var så upprörda efter senaste valet.  Alltså de tar en cigg efter passet.
-Det skulle vara skönt att bli pensionär, då skulle jag träna varje dag och sedan duscha och basta efteråt, sa den ljuse av dem.
Sedan fortsätter de att prata hela tiden upp till benpressen på andra våningen:
-Jag brukar kalla det för fönstertittarpromenad när jag är ute och promenerar med Monika... jag blir lite jummen alltså, men inte mer, sa den mörke.
Sedan igen nere i omklädningsrummet:
-Jag skulle gärna bli caddy om man kunde leva på det... de måste kunna mycket om banorna... jag ser att golfspelarna pratar med caddyn innan de börjar spela, sa den ljuse.
De fortsatte och diskutera inne i duschen och jag hör inte allt.
-Det var där borta ovanför snutstationen som han kokade brännvin... jag var där en gång fy fan vad full jag blev, sa den mörke.

De verkar ju glada. Det är så du ska leva. Om jag börjar klaga inför Kristina så blir allt fel. Det är alltid bäst att bearbeta sitt tungsinne själv. Det kallas väl helt enkelt melankoli. Och det går över framåt eftermiddagen. Sedan när jag ser människor blir allt bättre. Vårfåglarna kvittrar. Grannen hälsade, han tar i så svetten stänker när han tränar. Sedan ska jag cykla och lämna in deklarationen. Kristina fixar och lagar mat. Jag jag bara går och grubblar till ingen nytta.
   På matsalsbordet har Kristina ställt en vas med gula tulpaner.

Solig påsk

Solen sken och fåglarna kvittrade när vi firade påsk hos min syster och svåger. Den nya Toyotan gick som på räls ut till Norsesund och på vägen hämtade vi upp min gamla faster. Som vanligt hade värdparet dukat upp med ägg, paj, bröd, lax med mera.
faster Kerstin och jag
Faster Kerstin och jag kopplar av i solskenet.

faster och cigarren
Min faster, 82, tar en cigarr.

syster
Min syster ordnar påsklunch.

För förstår jag inte att huliganer bråkar om fotboll. Njut i stället av denna underbara sport och slåss inte med varandra om vem som spelar bäst. Det blev bråk under matchen IFK Göteborg och Djurgården (6-0). Men allt går igen. Herodotos historia är så mycket om krig hit och dit. Bara krig ungefär 400 före Kristus.

"Nu rådde honom Antikares, en man från Elon, att i anslutning till Laios' spådomar grunda Herakleia på Sicilien, ty, sade han, hela landet Eryx tillhör Herakliderna, då Herakles själv förvärvat det. När han hörde detta, gick han åstad till Delfi för att fråga oraklet, om han skulle kunna få det land, till vilket han ämnade fara. Pytia lovade honom det. Dorieus tog nu med sig samma här, som han haft med sig till Libyen, och for till Italien." (Herodotos historia s. 328)

  Pytia heter oraklet i Delfi som siar om framtiden.

Kopierar bilder från Angkor Wat

Idag på långfredagen har jag börjat föra över alla de tusen bilderna jag scannat till CD så vi kan se dem på TV. Men jag tror jag skjuter på det och scannar alla först. En vacker solig långfredag. Några CD-skivor från Kambodja kopierade jag i alla fall.

angkor
Gammal man vid Angkor Wat tidigt en morgon 1995

tröjförsäljare
Kvinna och hennes dotter som sålde tröjor vid Angkor Wat.

försvar
På den tiden försvarades alla tempel i djungeln av militär ifall Röda Khmererna skulle göra någon attack..

cyklist
Cyklist på väg från templet Angkor Wat

 

Köpte glass och fick punktering

En solig vårdag. Lyssnade på The Allman Bothers på morgonen innan jag gav mig av till stationen. (Tåget till Göteborg var dock det. Förstod att det skulle vara det när det dundrade förbi ett godståg tio minuter innan. Jag har aldrig varit med om att tåget varit i tid om det kommit ett godståg och kört förbi när jag väntar på mitt tåg. Oftast får godståget stopp vid Sävenäs strax innan Göteborg).

Det var inte så mycket folk på jobbet. Jag var och plockade fram böcker i gamla samlingarna hela dagen. Gamla bibeltexter från 1800-talet. En Viktor Rydberg som jag inte hittade. Den skulle stått på Estetik och handlade om konst. Tog fram en gammal bok av Salter om internredovisning. Gick en promenad i solen och åt friterad kyckling på Mandarin till lunch.

Slutade lite tidigare. Tåget hem var fullt till bristningsgränsen. Femma tog jag ett härligt pass på gymmet och tränade axlar och rygg. Hälsade faktiskt på en främling som nog var något år yngre än jag. När jag cyklade hem tog jag vägen förbi Överskottsbolaget och köpte coca cola och glass. Precis när jag lämnat parkeringen small det till och jag fick punktering på cykeln. Hade bara väntat på detta eftersom några ekrar lossnat.

Nu ska jag gå och laga mat så får Kristina vara ifred och dammsuga.

Måste kunna lita på varandra

Vid fikat berättade jag att jag var hos en av de bästa frisörerna jag varit hos. Då berättade Turbo Reine om en gång när han blev klippt av en frisör som var full. Han var tvungen att gå till sin vanliga frisör som fick rätta till det.


På tåget hem igår gick det på två äldre damer i slöja. De såg ut som de kom från Dafurprovinsen i Sudan. Den äldre stapplade fram och tittade på den lediga platsen bredvid mig. Jag såg väl skum ut så hon valde att sätta sig bredvid en kvinna till vänster om mig. Då tänkte jag på hur ska den gamla damen kunna lära sig svenska? Men det är klart hon flyr från folkmordets Dafur om hon kan. Den andra äldre damen var nog hennes dotter, hon såg väldigt bestämd ut. Det här måste ju vara en ovanlig plats för dem?


Det var inte mycket folk på tåget så jag kunde faktiskt sova lite. De flesta har väl tagit ledigt.

Idag var jag Rörpostmästare med Fredrik på förmiddagen. Det var riktigt trevligt. Det var riktigt många fjärrlån från när och fjärran. Det var också en del så kallade Ikat-beställningar, det vill säga beställningar från en kortkatalog som fotograferats av och blivit sökbar i datorn. Jag ser ibland om Kristina, det vill säga kvinnan i mitt liv, skickat några fjärrlån från Kärnsjukhuset i Skövde. Jag har inte sett några ännu, men det är så många fjärrlån. Bara jag ser ordet Skövde blir jag glad.

  När vi hämtat beställningarna kör vi in en bokvagn till fjärrlån ut, en och lägger i lådorna till institutionerna eller filialbiblioteken, och sedan lägger vi böckerna som ska hämtas på Centralbiblioteket på en vagn. Sedan tar en kollega hand om dem och placerar ut på hyllor där låntagaren som beställt boken kan hämta boken de beställt. Hela systemet funggerar som en stor robot. Det gäller att alla kan lita på varandra.

Undrar vad folk tycker om det här året om 100 år? Tog fram en bok som hette "Jägeristaten" från 1915. Så här står det till exempel: "Domänstyrelsens underdåniga förslag till tjänstedräkt vid skogsstaten anställd personal" /../ "Skogsinspektör eller överjägmästare, jägmästare eller extra jägmästare. 1:o) Trekantig hatt med civil kokard och svart hängande plym lika med af skogsstaten före år 1871 begagnad." (H. Samzelius, Jägeristaten från 1915, s. 207)

Vi hade fredagsfikat flyttat till idag. Turbo-Reine hade verkligen ställt till med fest. Han hade köpt gräddtårta med påskägg och hade ställt ut påskris med gula fjädrar.

-Hur känns det att börja på Haga igen då, frågade någon?
-Den dagen den sorgen, svarade jag.
Alla skrattade. Men jag får väl göra så gott jag kan. Det är ju inget bibliotek utan ett studietorg.

Efter jobbet tog jag buss 42 från Korsvägen till Valand. Tänkte på att gamla rutinerade bussförare utstrålar trygghet. Han körde lungt och trixade skickligt förbi ett vägarbete. Han verkade i och för sig lite uttråkad. Han tittade inte på passagerarna när vi steg på. Men han körde bra.

Vid Valand gick jag till Rosteriet. Där träffade jag
Gösta . Jag åt en bakad potatis med skagenröra till middag. Gösta var lite dagen efter för han var ute med sin tjej igår.
   Träffade, Berit, en gammal kamrat från Bibliotekshögskolan. Lustigt att hon kom för annars var det bara jag och Gösta som satt där.

dromedar
Dromedar från resan till Marocko 1979. Foto Anita Petersson

Besöket på Aveny Frisersalong

Sol när jag cyklade till stationen, men det var ganska kallt.

På jobbet satte jag mig direkt och räknade kort från en kartong och dra ur en del kort. Vi pratade lite om våra nya löner. Jag tycker inte jag är värd mer för jag tycker inte jag gör något märkvärdigt. Kan ta in vem som helst ifrån gatan som kan sitta och räkna kort. Pratar inte så mycket med någon för det är ju inte så mycket att säga, bara sitta timme ut och timme in och räkna kort.

Pantern
Hans blick är trött av alla dessa stänger.
Den fångar inget mera på sin färd.
För honom så finns det, så långt blicken tränger,
blott galler - och bak dessa ingen värld.
(Första strofen av Rainer Maria Rilkes dikt Pantern här i översättning av Johannes Edfeldt.)

Efter arbetet gick jag och klippte mig. Jag hade letat fram någon frisör som låg nära. Aveny Frisersalong låg bara några meter från Korsvägen på Tegnérgatan 10. Det var en gråhårig dansk och hans fru som hade salongen. Han sken upp när jag sa att vi brukar åka till Skagen för att fira bröllopsdagen. Han var nämligen uppväxt på Jylland och kände bra till Skagen. Går nog tillbaka till den här frisören. Jag var på riktigt bra humör när jag hoppade på en buss till Nils Ericssonsplatsen.

Han var bra på att klippa och Kristina tyckte det var riktigt bra när jag kom hem.


Besökte föräldrarnas grav

Nej jag vill verkligen inte vara "gladterrorist" som Gösta skrev i en kommentar igår. Men jag menar att du kan väl göra det bästa av situationen? Jag har fått lite inspiration från bloggen Positive News

Pratade med Gösta på morgonen. Han har semester och kopplar mest av, men jag såg att han pysslat med sin blogg.
  Själv håller jag på och scannar så Kristina blir tokig. Men hon går mest och lyssnar på ljudböcker.

Vi åkte i alla fall och lade blommor på mina föräldrars grav. Pappa dog 2001 och mamma 2002. Tänker tillbaka på alla trevliga minnen.
   På eftermiddagen satt jag mest och scannade bilder från Italien när jag tågluffade där 1985. Det gäller att ta chansen, nu är det svårare för mig att tågluffa. Jag tycker nog bilderna från den tiden är lite tråkigare än de jag tagit den senaste tiden. Jag fotograferade inte på människor utan bara konstverk.

rom
Jag tror den här statyn finns i Vatikanen i Italien. Bilden tagen från 1985. Har tyvärr upptäckt att en del av alla de tusen bilder jag scannat har försvunnit helt enkelt för det inte ryms så många bilder i en folder.

Konsten att ta vara på ögonblicket

Nu ska jag inte vara så dyster. Min blogg ska ju ha en prägel av att vara positiv och andas optimism. Ett råd är att försöka ta vara på varje ögonblick för vad det är värt. Inte grubbla över något du inte kan göra något åt. Ta vara på situationen. På gymmet hälsade jag på en man som är ofta på gymmet men det var första gången jag hälsade på honom. Hos Göteborgsfiskarna köpte jag 250 gram räkor. Det hade jag inte en tanke på när jag vaknade vid sextiden i morse. Kristina tillbringade en evig tid och provade skor på affären Eriks skor. Då gick jag och köpte en Samuel Adams öl och räkor och sej hos Göteborgsfiskarna och det var ett beslut jag inte ångrar.
kambodja
Bara leende buddhas vid Bayontemplet vid Angkor Thomi Kambodja.

resa
Hittar en skiva med Fridens Kilovatt och Rivaler på Herrljunga loppmarknad

Min favoritkomiker Tommy Cooper trollar

Om en personlig tragedi i Volvo

Såg i Facebook igår att min gamle kompis Ingemar söker jobb. Jag trodde först inte det var sant. Han har ju alltid jobbat med bilar och haft arbeten som har med bilar att göra.
  Jag minns att han berättade att han i för länge sedan i Björkvik var duktig på att laga bilar. Efter att ha arbetat på Bilforum som bilmekaniker fick han jobb på Volvos Torslandafabriken och där har han arbetat tills igår.
   I morse fick jag ett CV som han bad mig läsa igenom. Hur ska Volvo kunna återställa all den kompetens som nu försvinner. Jag ska bara nämna något i hans digra meritlista:

-Uppdragsledaren, internutbildning där utvecklingsingenjörer får utbildning som projektledare.
-Volvos Mentorprogram, Internutbildning där jag som adept utsåg och fick överföring kunskap och erfarenheter från mentor/senior chef på produktplanering Komplett bil.
Nu hoppar jag fram lite:
-Ansvarig för uppbyggandet av Volvos motorlabb på Chalmers Teknikpark 1989. Volvos satsning för att komma närmare Chalmers tekniska högskola och öka samarbetet genom verksamheten där industridoktorander får göra utvecklingsjobb/avhandlingar i samarbete med industrin.
Jag hoppar fram lite till:
-CV8, Under projekttiden som var två år deltog jag som representant från Förberedande Utvecklingsavdelningen (FoU) i projektet efter beslut om produktion av Volvos V8-motor i Yamahas fabrik i Japan.

Och så här fortsätter det sida upp och sida ner. Hur ska Volvo kunna komma tillbaka när kunskapen försvinner? Jag har ju hört på nyheterna om hur många som blir uppsagda.

Måste hjälpas åt att städa

I morse när jag cyklade till stationen var det bara två plusgrader. Ganska behaglig tempratur omn jag har mössa och vantar. Hörde Bofinkssång och det var uppmuntrande. Hade sällskapå med min granne på tåget. Han sover inte alls på tåget utan tittar hit och dit.

På förmiddagen hämtade jag böcker i de gamla samlingarna i B-huset. Fortfarande måste jag läsa på kartan för att lokalisera var en del böcker står. Till exempel tog det lite tid att hitta var tyill exempel "Sions sånger" från 1700-talet skulle stå? Sedan var det en bok från Östgöta nation i Uppsala. Jag kunde inte låta bli att bläddra i en bok av Oscar Levertin. Ställde upp tio böcker om statistik och arbetslöshet i början på 1900-talet.


Åt lunch på Mandarin. Solen sken när jag gick ut och åt lunch. En äldre herre som gick och bar på en gul kärra doftade Lagerfeldt rakvatten. Han hälsade på en annan välklädd äldre herre.
  Trevlig relaxmusik på Mandarin. Kvinnan med det porslinsliknande ansiktet serverade. Det blev friterad kyckling i sötsur sås idag. I väggen har de faktiskt en mathiss som ser precis ut som en bokhiss. Jag känner igen sådana mathissar. Var det när jag arbetade på Beckomberga sjukhus som de hade sådana hissar tror jag? Nu hade de ställt en stor kinesisk kruka för hissen.

-Har du sett så mycket damm det är? sa en städerska på plan tre när hon samlat ihop en hög. Tror hon bröt på finska.
-Ja det var väldigt. Hemma är det mest Kristina som städar. Hon tycker jag städar dåligt, sa jag.
-Min man städar också dåligt, men han städar lite så får jag inte så mycket. Man ska hjälpas åt och städa.
-Ja jag ska tänka på det, sa jag.

På eftermiddagen hade jag ett till fem. Hade lite problem med att hitta en gammal ligg fol tidskrift. Åkte upp och pratade lite med E.H. som var rörpostmästare. De trillade poletten ner... Det var ju inte Stats och rättsvetenskap jag skulle leta efter utan tidskriften Medborgaren.


Om de försvunna semesterlistorna

-Är det någon som vet var semesterlistorna är?
En chef har gjort ett utskick till hela personalen för en förfrågan.
-Dom har Klas tagit hem till sig för att han trodde han skulle plugga in allt när han fick syn på dem, sa någon.

april april
semesterlistorna är fortfarande borta och han har inte fått för sig att lära sig dem utanttill.



Mott yhr Hoople - All the young dudes
Fotbollsstjärnan Johan