Gym, zingo och en bra bok på Valborg!

Äntligen är arbetsdagen snart över. Jag har hunnit hämta beställningar från plan sex till nio på Göteborgs Universitetsbibliotek. Jag har reklamerat tre tidskrifter och skapat en personlig profil på intranätet.
  Käkade sushi till lunch eftersom Sushi Today ligger närmast arbetsplatsen.
 
Den här valborg ska jag dricka zingo, äta glass och läsa "Marcuseffekten" av Jussi Adler Olsen. Får se om jag orkar hasa mig iväg till gymmet också.

Rullade bokvagnar hela dagen

Hämtade böcker i B-huset på förmiddagen. Det var så många avfotograferade Ipac-beställningar och handskrivna beställningar att jag inte hann ställa upp så många böcker. Det var massor av handskrivna beställningar av böcker av någon som hette Johan Bergman som tydligen rest mycket på 1800-talet. Dessutom var det högvis med fjärrlån. Fick ett fjärrlån som var en fransk bok som fanns långt borta i det ödsliga rummet som kallas Hum.Fack. När jag först kom dit fungerade inte autodetektorn så det var kolsvart i kulverten.

På eftermiddagen var det två fulla vagnar med böcker att ställa upp i både A och B-huset. Turbo-Reine hade varit hos tandläkaren på morgonen så han hade inte hunnit ställa upp. Tack och lov grep Fredrik in och hjälpte till att placera upp kursböcker. Osökt kom jag att tänka på ett avsnitt ur Stefan Einhorns "Konsten att vara snäll", så här skriver han:

"Efter att ha arbetat som chef i några decennier har jag bland annat lärt mig att medarbetare kan delas in i tre grupper. När medlemmar i den första gruppen får ett uppdrag utför de inte det till full belåtenhet. Den gruppen är liten. Det finns en stor grupp som slutför den uppgift de har fått på ett helt adekvat sätt och ofta riktigt bra. Och så finns det en liten grupp som när de får ett uppdrag gör det bra, och sedan gör de några procent till. Den gruppen har slagit in på en väg mot framgång." (Stefan Einhorn, "Konsten att vara snäll" s. 187)
   Men alla mina arbetskamrater är hjälpsamma.

När det bara var en timme kvar och jag hade två vagnar att ställa upp kom Fredrik förbi.
-Jag pratade med Turbo-Reine nyss, och han sa att jag kunde ställa upp så mycket jag mäktade och sedan kunde jag lämna resten åt honom i morgon.
-Ja i morgon släpper vi lös Turbo-Reine.

På tåget läser jag "Hemsöborna" av August Strindberg. Den är så rolig att jag satt och småskrattade på tåget när han beskrev pastor Nordström.

   På vägen till jobbet ser jag scillan blomma, ett härligt vårtecken.

scilla(foto Lars Petersson)
Min pappa fotograferade scillan för drygt tio år sedan. Jag har för mig hans digitalkamera hade 1,9 pixlar.

pappa Lars
Lars Petersson fotograferar vid badet vid Sävelången tror jag.


Var inte så negativ

Tåget var i tid idag. En trevlig konduktör som luktade cigarrettrök. Men tågvagnen var så full att en del fick stå. En tjej låste in sig på toaletten. Hann precis med tvåans spårvagn.

  På eftermiddagen höll jag på med att redigera dagens skörd av tidskrifter. Redigeringen jag gjort förra veckan blev lite fel, men nu ska jag inte vara negativ. Jag hade kommit åt entertangenten så det uppdaterades flera titlar som inte kommit ännu.

På gymmet efter jobbet var det ett friskt entimmarspass. Hälsade på Sigge och Löken, deik gick när jag kom. Lade på lite extra vikter i smithmaskinen. När jag var färdig efter en timme gick de ifrån omklädningsrummet. Nu ska jag se lite på Min Onkel av Jaques Tati.

-Gosse, nu har du suttit alldeles för länge vid datorn! Och var inte så negativ, nu måste du gå och lägga dig. Och glöm inte att tänka positivt.
 


Påsktårtan

Det skönt med mulet väder och regn så snön töar bort.

På biblioteket skickade jag bokbeställningar i rörposten. Det gick väl skapligt, det är bara att kämpa på och göra sitt bästa.
  Tänkte på att det är skillnad på unga och gamla. De lite äldre har förvisso erfarenhet. De yngre har en beundransvärd entusiasm för det de gör. Det tror jag i alla fall. Det finns olika skeden i livet för vad du gör. I alla fall försöka vara en god människa oavsett hur gammal du är.

På eftermiddagen var det min tur att köpa fredagsfika. Vi hade bytt till onsdag eftersom vi är lediga på fredag. Det var en väldigt mastig påsktårta.

   Det lönar sig att vara snäll. Fredrik hjälpte mig att hitta en gammal bok på latin som fanns i det mörka rummet som kallas Hum.Fack. Jag hade rätt mycket att hämta fram efter att hållt på med påsktårtan så det var schysst. Och Ingemar hjälpte till med en gammal lag.

Men nu ska jag se när Anna Anka söker assistent.

Kanske införs det extra skatt på socker. Vi äter för mycket godis och dricker för mycket läsk. Risken ökar för diabetes.


Två svenskar i fotbolls-VM

Han jag kallar Rekryteraren var med på spårvagnen idag. Han hälsade vänligt. Han kom lite senare än oss andra och fick trängas både på spårvagnen och tåget. Men han verkade ta allt med liktnöjt saktmod, precis som man bör ta allt i detta livet som Thomas Mann skrev i slutet av "Huset Buddenbrook".

-Jag ser att du har en strategi för hur du ställer böckerna du ställer upp... du använder inte hyllplan två och tre på bokvagnen... bara hyllplan ett.
-Ha-ha-ha-, efter alla år har jag utarbetat en strategi, sa Turbo Reine.
-Hörde på tv-programmet Skavlan stt den norske skidåkaren Axel Lund Svindal och Anja Persson inte blinkar under ett störtlopp... Det tar för lång tid att blinka, det tar en hundradels sekund, sa jag, de har också strategier.

-Det är jag som har fikat i morgon, sa jag till Hans.
-Vad bra går det att få beställa något? undrar Hans.
-Ja, en princesstårta kanske?
-Kan jag få en schwartswaldtårta he-he-he-.

På eftermiddagen arbetade jag med periodika. Jag hade en hög med utländska tidskrifter att ta hand om. 
På kafferasten pratade vi lite om att det faktiskt är två svenskar med i fotbolls-VM i sommar.
Sven Göran Eriksson tränar Elfenbenskusten och Lars Lagerbäck tränar Nigeria. Didier Drougba, en av världens bästa anfallsspelare spelar för Elfenbenskusten.

Hade ett härligt pass på gymmet efter jobbet. Två männen som tränat sedan jag börjat på Sportlife vet jag vad de heter nu. Jag har kallat dem Piff och Puff men de heter Sigge och Löken.
-Tjenare Sigge... Var har du Löken idag, ropade en gråskäggig man från duschen som jag också brukar hälsa på.
-Tjenare, det veter fan var han är, ropade Sigge tillbaka.


Semesterminnen:

phi phi
Kristina snorklar bland koraller och fiskar vid Phi Phi Island för några veckor sedan.

phi phi island
Bilden tagen från Hippie Bar på Phi Phi Dong. Men en utflykt räcker om du inte vill snorkla i två veckor.

Lite om läsning

Det medför vissa komplikationer att byta blogg eftersom många har lärt sig adressen... Folk frågar om jag skrivit något nytt eller lagt in nya bilder. Det är nästan lika problematiskt som för Västtrafik att byta biljettsystem?

Läste en artikel av Lisa Björklund i GP om hur viktigt det är att läsa skönliteratur. Skönlitteratur är speciellt för du lär dig skapa egna bilder i fantasin. Fakta då är det som att lära sig "An,auf, hinter, neben, über, vor, unter, vor zswischen" har för mig det är tyska ackusativ som styr rörligt dativ,?, som magister Gårdeman lärde mig.

Så här skriver Henry David Thoreau om läsning i boken "Skogsliv vid Walden":
 "Min boplats var gynsammare än ett universitet såväl för tankeverksamhet som för allvarlig läsning; och ehuru jag saknade ett vanligt lånebibliotek, hade jag mer än någonsin kommit under inflytande av böcker, vilka cirkulera runt i världen, vilkas tendenser först skrevos på bark och nu endast tid efter annan kopieras på linnepapper. (David Henry Thoreau, "Skogsliv i Walden s. 178) 

"Ett skrivet ord är den dyrbaraste bland reliker. Det är det konstverk som mest närmar sig livet självt. Det kan överflyttas till alla språk och inte endast bli en läsning utan även verkligen en andedräkt på människors läppar; ej endast försinnligas på väv eller i marmor utan låna gestalt av själva livets ande. symbolen för en forntida grubblares tanke blir till en nutida människas talande ord. (Ibid. s. 182)

"Böcker utgöra världens bevarade rikedomar samt äro släktens och nationers rätta arv och testamente. De äldsta och bästa böcker stå naturligt på bokhyllan i vilken bostad som helst."(Ibid. 182)



Var på periodika, tidskriftsavdelningen, på förmiddagen. Jag registrerade några tidskrifter, jag kontrollerade om titlar fenns på hyllan med nordiska bibliografier. När posten kom sorterade jag den så gott jag kunde. På en del utländska jag var osäker på kontrollerade jag i ett exceldokument, eller en lista på de 1000 tidskrifterna som finns här. Men jag får vara försiktig så tidskrifterna inte hamnas i fel hög.

Här kommer några bilder från besöket i Khao Sok nationalpark i Thailand för några veckor sedan:

snorkling
Foto på Khao Sok från elefantrygg.

khao sok
Bild från kanotpaddling i Khao Sok.

 


Fruktmarknaden i Phuket

Den första dagen efter semestern snubblade jag på en gatsten på Drottningtorget. Skit också. Men jag var snabbt uppe och hoppades ingen skulle se. Träffade min pendlarkompis Katja på spårvagnen, hon var mycket nyfiken på hur jag haft det.
  På kobbet pratade pratade vi mycket om resan.
-Drack du inga öl? frågade Hans.
-I stort sett inte, de hade så goda juicer jag drack mest grapejuice.
Hans tittar på mig som jag inte var vid mina sinnens fulla bruk. Men han försökte väl vara lustig som vanlig.
-Vad hade de för juicer, frågade Judith.
-Alla möjliga, de hade till och med en fruktmarknad, som var stor som saluhallen här i Göteborg.
-Vad hade de för frukter då.
-En massa jag inte känner till, meloner, guava och durian, durian är en frukt som luktar fotsvett.

fruktmarknad
Cocosnötter på fruktmarknaden


Utvecklingssamtal

Tåget gick i tid på morgonen. Fick ett par plusminuter.

gräsklippning
Hade en timmas Utvecklingssamtal. (på bilden klipper jag gräsmattan på Norsesund hos min farmor och farfar).

"Jag tycker du ska gå och fråga den här sopbilsföraren som kort fast om inte du kan få ta ett porträtt av honom.?" tyckte en kollega när jag sa att jag hade med mig kamera.

cykeln
Det snöade igen när jag cyklade hem med den översnöade cykeln till vänster.

alingsås station
Pendlarna går hem från stationen.

Och så var det utvecklingssamtal. Jag pratade för mycket om saker jag inte borde.
"Livet levs framlänges, men förstås baklänges", det har Sören Kierkegaard skrivit någonstans.

 


Folk som sopar is i växlar

Roligt att det gått så bra för Charlott Kalla i skidåkning och Björn Ferry i skidskytte.

-Hur går det med din blogg, det var längesedan, frågade en gammal chef.
-Det går bra, sa jag.
-Det är en snäll blogg.
Klart den är snäll. Det var en väldigt bra och rolig tid då vi höll på med ett projektarbetet och katalogiserade konstartiklar för flera år sedan.
-Ja.
-Kan du se hur många besökare du har?
-I Blogger kan jag se det. I Blogg.se och Worldpress är det diagram hur många som har tittat en speciell dag.

När jag går i lugnan ro och hämtar beställningar får jag plötsligt syn på en gammal kollega, kan kalla honom för Derek Hales, när han står och knappar på en dators tangentbord. han är lika skäggig som förr och har en kostym som han köpt på Myrorna.
-Men se är det inte Derek Hales som står där? sa jag och klev fram, hur är det med dig?
-Hå-hå-hå, jo det är bra, men något bibliotekariearbete verkar det inte bli.
-Hur går det med din bok om Nietzsche?
-Jo den kommer ut om bara en månad... jag är så trött på den nu... jag har redan börjat på en andra.
-Ska du ge ut en del två av den?
-Nää det blir inte ett flerbandsverk hå-hå-hå-. Håller på hela livet med delar i samma ämne. Del ett till fyra he-he-he-.

När jag gick till den danske barberaren på Tegnérgatan såg jag en står ledbus som kört in i en driva och stod och lutade och med med leden över Södra Vägen. Det luktade bränt från slirande däck. Han skulle till Skogome och kommit fel och försökt göra en u-sväng. Precis som jag försökte på Eklandagatan för 30 år sedan.
perrongen
Jag som pendlare på perrongen.

När jag kom hem och hade handlat så satte jag mig att se på TV. Det var ett inslag med folk från Banverket som nästan dygnet runt får arbeta med att hacka och sopa bort snö. Värmen i växlarna klarar inte av att få bort isen i växlarna. Så fort ett tåg kört förbi får de åka ut och hacka bort is igen.
derek hales
Anfallsesset och fotbollsspelaren Derek Hales i Charlton på 70-talet.

 


Äntligen vår i luften

Tröttsamt att gå upp ur sängen. Lyssnade på J J Cale innan jag cyklade till stationen. Spännande med de nya arbetsuppgifterna med periodika. Hela dagen har jag registrerat travar med tidskrifter. På fredag ska de upp på hyllorna, jag lär mig hela tiden nya saker, till exempel hur olika kommandon i Marc 21-fälten påverkar registreringen.
   Jag fick en tidskrift med den underliga titeln 
Against the Grain, jag minns att en gammal favoritgrupp som Bad Religion gjorde en sång som hette just Against the grain.

Det var vår i luften på förmiddagen så jag tog en promenad till Kinarestaurangen Mandarin. Jag åt friterade räkor med sötsur sås. Inget speciellt, men miljön är lugn. De spelade lite relaxmusik i högralarna. Det var bara tre gubbar där. Kvinnan som Gösta kallar för Porslinsansiktet var där och serverade.

Tåget hem var lite sent men jag fick möjlighet att börja på en ny bok, "Oscar Waos korta förunderliga liv" av Junot Diaz. Hemma läser jag "Skogsliv i Walden", men den är för tjock för att ha med sig på tåget.

Halt på trottoaren

Igår på gymmet hälsade faktiskt en pendlare som alltid ser glad ut. Jag har för mig att han suttit och läst i en bibel en gång.

På jobbet har jag skickat rörpostbeställningar och på eftermiddagen hämtat beställningar på plan 1-7. Ställde upp några stora böcker innanför lönndörren i det mörkarummet på 5a.

Innan jag gick hem tänkte jag flytta en dator och lite pennor till en ny plats på periodikan. Det gick väl bra, jag har ju gjort det många gånger, men jag kom inte åt nätverket men det fixar jag i morgon. Hoppas jag.

När jag gick ner för trappan mot korsvägen såg jag en kvinna som halkade när hon var på väg över ett övergångsställe. Tack och lov kom det inga bilar. Jag var för långt bort för att gå fram och hjälpa henne upp och fråga hur det gick... Tack och lov kom hon upp på benen och hon verkade mest omtumlad.

Det förbaskade cykelljuset har gått sönder. Det måste varit ett riktigt måndagsexemplar. Knappen som monterades dit slutade fungera bara eger en eller två gånger.
 
När jag kom till Alingsås cyklade jag och handlade på Ica. Jag köpte en semla. Kristina ringde emellertid och berättade att hennes tåg var en halvtimme sent. Fruktansvärt tråkigt, men hon behövde inte se när jag gottade mig i en semla.

vinter
Kristina har tagit bilden när hon gick runt Gerdsken.


Måndagen avklarad

En massa trist snö att cykla igenom lite jobbigt. Tåget var i alla fall i tid. Började direkt registrera tidskrifter och det gjorde jag hela dagen. Först ser jag att alla har kommit från en lista från leverantören EBSCO och sedan är det bara att gå steg för steg tills allt är klart.
  På hemvägen tog jag ett varv runt Ica och köpte potatis.
 En mycket god vän har fått ett jobb på
EBSCO i Stockholm och det är jag glad för.

Mörkt när jag cuklar till jobbet och mörkt när jag cyklar hem. Nu ska jag se vad kvinnan i mitt liv håller på med.
kvinnan i mitt liv
En ruggigt kall vinter och folk går över isen på Gerdsken.



 


Vaccination och lite om Stieg Larsson

Jag möttes av en bestämd läkarsekreterare som frågade om jag varit i Thailand tidigare? Golv och väggar lutade i väntrummet. Jag satte mig i en väl nedsutten chestterfieldfåtölj.

Dr. Lennart Björk ropade in mig efter en kvart. Var där precis åtta. Han kom instapplande på kryckor klockan 8.15

"förbannat", hörde jag honom säga från sitt tjänsterum när jag satt och väntade.
-Vad heter du, frågade han när jag kom in.
-Klas Petersson
-Det är samma namn som på ett åkeriföretag, sa han.

På väggen hängde inramade kopior av dagens ros, en bild på ett fotografi av en långtradare, masker från Afrika och ett fotografi på en ung man som joggade.


Klockan var kvart i nio när jag kom till jobbet.

Sysslade med periodika på förmiddagen och då fick jag The New York Times Book Review i min hand. I nummer 30 209 påsidan 3 står det om Stieg Larsson "The girl who played with fire". "Sizzling" (the independetnt), "As good as crime writing gets", (Timeas literary supplement), "Will have readers on the edge of their seat" (Sunday Times), "The best thriller I've read in ages", (Eavning Herald).

På eftermiddagen hämtade jag och ställde upp böcker på våningarna 1-9A.  Jag och kololegan Roy letade oss fördärvade efter några årsberettelser från Lund från 40-talet. Till slut hittade R. en tunn knytkapsel högt uppe nära taket.

Undrar varför de flaggade med halv stång utanför polishuset?


Nu har jag läst boken "Konsten att vara snäll" av Stefan Einhorn. Det var en lättläst och nyttig bok. Känner igen mycket av vad som står. Konflikter är till exempel aldrig bra, det bara skapar problem i stort och smått. Jag var lite fundersam först för han hade så många exempel tagna från sitt eget liv som läkare. Men det kan också finnas snällhet som leder fel som när Neville Chamberlain skrev ett fredsavtal med Hitler och Hitler svarade med att anfalla Polen.
De sista sidorna är mycket om att ha Empati och hjälpa andra utan att kräva något i gengäld. Det är en mycket läsvärd bok.
Det lönar sig att göra lite extra på arbetet. I slutet citerar han Desmond Tutu i hans bok Ingen framtid utan förlåtelse.
"'Då man är generös, gästvänlig, vänlig, omtänksam och medlidsam... En person med ubuntu är öppen är öppen och tillgänglig för andra, bejakar andra, känner sig inte hotad av att andra är duktiga och goda, för han eller hon har en inre säkerhet som beror på att han eller hon hör hemma i ett större sammanhang.'" (Stefan Einhorn, Konsten att vara snäll, s. 201.)

Vilse bland bokhyllor

Vaknade på natten och hade svårt att somna om. Om jag inte hittar en bok bland alla miljoner böcker så ska jag släppa den beställningen och övergå och ta de enklare så Rörpostmästaren inte blir stående utan böcker att transportera till läsarna. Tyvärr satt jag för länge och hade fredagsfika kanske?


John Coltrane Quintet med Leo. Elvin Jones trummor, Jimmy Garrison bas och McCoy Tyner Piano och John Coltrane saxofon.

Buss till Arendalsvarvet

Cyklade till stationen idag och tog tåget till jobbet.

Idag hade jag periodikaregistrering.

På eftermiddagsfikat började kollegorna prata om varven. Då tänkte jag på när jag körde ledbussar till Götaverken, City-varvet, Eriksberg och Arendal. Det var ju så många människor som jobbade där. Vart tog alla vägen? 
arendalsvarvet från scandiahamnen
Skulle väl aldrig kunna tro att de här gamla bilderna en gång skulle kunna hamna i en blogg. Här har jag väl stannat med någon industribuss i närheten av Arendalsvarvet och väntar in avgångstiden. Väntar in att horder av varvsarbetare går av sitt skigt och fyller bussen.

arendalsvarvet
Varvet Götaverken syns från Sjöfartsmuseet 1983

"When the seagulls follow the trawler, it's because they think sardines will be thrown into the sea. Thank you very much". (Tänkvärda ord från den franske fotbollsspelaren Eric Cantona. I samband med att en journalist frågade om hans uppträdande och humörsvängningar)


Trashanken som plankade

Det var lite irriterad stämning på tåget eftersom en ny pendlare burdust armbågade sig fram. Ingen bra början på dagen. I Alingsås var det 14 grader kallt när jag cyklade till stationen.

På förmiddagen hade jag rörpostutskick. Jag gick enda bort till Hum.Fack och ställde upp en bok, Mice and men av John Steinbeck.

("Vad menar vi med frispråkighet på arbetsplatsen? Var en fråga vi skulle ta ställning till igår. En annan var "Vad menar vi med delaktighet på arbetsplatsen?", var en annan fråga. Inte konstigt att jag inte hade något att säga. Mitt huvud var som ett svart hål hela eftermiddagen igår.)

På eftermiddagen hade jag möte med den närmaste chefen om hur början på periodikaavdelningen gått? Vad skulle jag säga om det? Jag gör så gott jag kan och jag berömde det mottagande jag fick från mina kollegor.

På tåget hem hamnade jag bredvid en trashank som plankade.
-Kan jag få se biljetten, sa konduktören.
-Jag har tappat den, sa trashanken.
-Jag känner igen dig, du brukar försöka åka gratis... du får gå av i Alingsås.
Trashanken bara mumlade något och virade in sig i sin kappa och satte på sig sin mössa. När tåget stod still i Norsesund frågade hon mig om hon kunde få låna en telefon. Jag sa att jag inte hade någon.

När jag kom hem gick jag direkt till gymmet för att pressa ur mig lite tungsinthet. Nu ska jag gå och se filmen Förnuft och känsla med min underbara fru.

Lunch på Whoopsi Daisy

Pratade med min pendlarkompis Katja på spårvagnen om vad hon gjorde på Universeum. Städar och matar. Släppa ut fåglarna i vattnets väg. Släppa in papegpjorna i voljären och mata dem och rengöra deras burar och så vidare.

Trodde det skulle bli enkelt idag, plockade fram ca 50 volymer av Svensk uppslagsbok och Nordisk familjebok, men så ville låntagaren bara ha en del på I. Sedan kommer många fjärrlån. Men det är ganska roligt. Jag trodde inte jag skulle hinna färdigt, men så när jag bara hade några kvar förstod jag att jag skulle hinna tills stängning.

Efter jobbet halkade jag ner till Korsvägen. Efter bara sex minuter kom femmans spårvagn. Hittade en plats i andra vagnen. En ung dam i slöja satte sig bredvid mig. Några stojiga fyllos kom och satte sig längst bak vid Hjalmar Brantingsplatsen. Jag gick av vid Wieselgrensplatsen och styrde stegen mot restaurang
Whoopsi Daisy . Det var fullt med folk där som åt lunch. Jag smög osäkert in.
-Vad har ni att äta... kan jag beställa en starköl också? frågade jag.
-... ja men det ingår inte, sa flickan bakom disken,... ramlösa, vatten Cola.
-Okej jag tar en cola.
   Jag satte mig i ett hörn. Såg några vackra flickor i vita rockar. De kom väl från Capio eftersom det stod en skylt med Capio utanför. Tittade på en tavla som såg ut som en fullmåne med fyra kuber i.
  På väggen hängde tröjor från Västra Frölunda, Häcken, Milan, Juventhus med flera. Jag tycker det var trevlig stämning där och många känner varandra. 

  När jag suttit där och ätit en halvtimme ringde Gösta.
-Jag kommer hem om tjugo minuter... så du behöver inte ha bråttom när du äter.

När jag ärit och tagit en kopp kaffe begav jag mig till Gösta. Där var sig likt, där låg halvtomma cigarrettpaket lite här och var.
-Jag tycker du borde testa hypnos för att sluta röka? sa jag.
-Men då måste jag väl gå flera gånger? sa Gösta.
-Nej jag tror inte det, sa jag, det är nog snarare terapi.
-Men just nu är det inte läge för att sluta, sa Gösta.

Hans nya dator var snabb som en oljad blixt. Det syntes att han sitter där mycket. Han har det ganska hemtrevligt här. Men det luktar rök i hela läsgenheten. Vi laddade ner en driver från internet så hans skrivare gick att använda. Jag borde nog också skaffa en ny dator som "går som en oljad blixt".

whoopsi Daisy
Gösta står utanför Whoopsie Daisy på Wielsegrensplatsen på Hisingen.

Jag kom så tidigt hem att jag hann ta ett pass på gymmet.

 


Trotjänaren gick i pension

Åtta minusgrader när jag cyklade till stationen.
-Har du stenmarksmössan på dig... det spelar ingen roll hur det ser ut bara det är varmt, sa vaktmästaren.
Spelar ingen roll hur det ser ut... är den inte snygg mössan som min syster stickade någon gång på 70-talet. Mösan är färgad med gul lav från Dalsland.

Hade rörpostutskick på morgonen. Det gick ganaska smidigt att skicka till alla plan och ställa upp böcker till kvinnovetenskapliga.

Efter lunch hämtade jag böcker i B-huset. 
Muchs Skriet
Skriet - bråttom genom kulverten till Hum.fack

Jag hade en beställning till Hum.fack. Gick i den långa gråmålade korridoren.  Det var en Litt Lat av Cornelus Tacitus. Det var något gammalt om Germanius. Det tog en halvtimma att hitta boken. En dörr som det stod "Obehöriga äga ej tillträde" på var öppen. Förr eller senare ska jag hitta boken. Tarcius hade skrivit väldigt mycket och det gäller att det är rätt årgång.

Efter att jag hämtat böcker på 5b så var det dags att fira Thomas som går i Pension. Et var många tal och champagne.

På vägen hem fortsatte jag lyssna på Dan Browns "Den förlorade symbolen". Som sagt är det många beskrivningar från det stora Kongressbiblioteket i Washington. Plötsligt stod Langdon utanför en plats som få hade sett; det var magasinet. (Det är fritt ur minnet eftersom jag lyssnar på boken. Det var magasinet till Library of Congress.) Brown beaskriver när personer jagas i biblioteket och hela tiden tänds lampor av censorer som på verkar belysningen. Vi har också sådana censorer på Universitetsbiblioteket som tänds när någon kommer.






Trotjänaren (1) pensioneras

Sov dåligt. Tänkte på min gymkompis som blivit bestulen på gymmet. Det var många som samlades runt hans skåp när stölden avslöjades. Det där gänget som såg skumma ut var emellertid borta.


Skickade rörpostsbeställningar på morgonen. Det var riktigt många så jag rullade vagnen fram och tillbaka hela tiden.
   På eftermiddagen hade jag hämtning på plan ett till nio. Det var mycket flängande hit och dit.
Mörkret föll tidigt idag. Tänker alltid på Kristina. Jag jag minns att jag hittade ett tal som min pappa skulle läsa på mammas födelsedag. Tyvärr han han aldrig läsa talet utan han hann dö. "Jag gör ingenting utan Nita (dvs min mamma)" skrev han.

På kvällen var det middag för Thomas, eller han jag kallat för Trotjänaren (1). Thomas var elegant klädd med slips. Han var ett stort leende hela han under middagen på Familjen.

I mörkret på vägen hem träffade jag min gymkompis Muhammed IV. Han ´hade varit på karate, han är karatelärare också.

Kortkatalogen

Tåget var i tid. Stod och väntade på tåget som jag gjort i så många gånger.
På spårvagnen träffade jag en pendlarkompis som är rekryterare.
-Nu med allt det här med klimatet kan jag inte flyga långt. 1989 reste jag jorden runt, sa jag.
-Hur reste du, frågade han.
-Ash, det var bara New York, Los Angeles, Thaiti, Nya Kaledonien, Nya Zeeland, Australien, Indonesien och Kina, sa jag.
-Vad tyckte du bäst om? frågade rekryteraren.
-... Kina kanske? Nej förresten Indonesien, det är ett muslimskt land där jag blev väldigt vänligt bemött. 
Sedan vandrade jag med trötta steg hela vägen upp till jobbet. 

Drog de sista korten i den gamla kortlådan. På torsdag börjar jag med periodika om allt går som det är tänkt. Kommer naturligtvis att sakna E.H. och Hans, men jag kommer säkert att träffa dem igen.

Tog en promenad till Valand. På treans spårvagn hamnade jag framför en skum person i min ålder som hälsade men som jag inte kände igen. Men att hälsa är ju trevligt. Eftersom jag inte hade med mig mat så år jag gick jag till New Dehli.
-Tjenare, hur är läget? frågade han som ser ut som ägaren.
-Jo, det är bra, hur är det själv? Lamm skulle jag vilja ha, sa jag.
-Och så vill du ha Coca Cola, sa servitören.
Hur kunde han komma ihåg det? Det är ju så många människor som cirkulerar här. Jag ser väl ensam och skum ut?

I Haga började jag med att skriva ut en artikel åt en lärare. Sedan kutade jag upp och lade artikeln i hennes fack.
Ibland får jag en känsla av hon avslöjar mig direkt som en... en vad jag nu är för något? En vinddriven själ?

Ringde Carl Palmer (namnet är fingerat) och bad honom byta några lysrörsarmaturer. När han kom och skulle titta på lamporna hade han med sig Paul Thompson (namnet är påhittat). Carl Palmer ska nämligen gå i pension om tio dagar. Tänka sig, han har ju alltid funnits där...

tjejer i Jakarta
Två trevliga muslimska tjejer i en orkidéträdgård i Jakarta i Indonesien. Fotot taget när jag var i Indonesien 1989.

 


Tidigare inlägg