Den gula hunden

Står och väntar på tåget på perrongen och stirrar tomt ner på banvallen på spåret och de vassa stenarna. Jag kommer i samma kupé som jag gjorde igår och där sitter en gul hund. Han säger inte ingenting men han är nog en korsning mellan schäfer och labrador. Det känns bra att ha en sådan stor lugn medpassagerare.

Katalogiserar på förmiddagen en exemplarpost på Vällingby to Farsta from idea to reality och Nordisk politik av Olof Petersson och så vidare. Jag primärkatalogiserade Dagligdag under fascismen av Henrik Pers, att primärkatalogisera betyder att ingen annan katalogiserat den i till exempel LIBRIS tidigare.

    Sedan skrev jag också in på webbsidan under aktuellt från biblioteket länge låntagarna får behålla sina jullån.

Över lunchen satt jag i lånedisken,när ingen ser mig katalogiserar jag där också.
   "Har ni inte boken intervjuteknik liggande här någonstans?"
   "Nej, vi ställer upp böckerna direkt",
   "Varför då?"
   "Jo, vill ha dem uppställda på hyllorna så snabbt som möjligt."
Det är ett roligt jobb med Samhällsvetenskap. Saknar Dick som är sjukskriven. Varje år vid den här tiden säger han samma sak "Det är mycket nu. Nu har de panik när de skall bli färdiga med uppsatserna till jul".

Påvägen till spårvagnshållplatsen fick jag syn på Leo (namnet är påhittat) som jag kände för många år sedan. Hans ögon är uppgivna och olyckliga. Håret är långt och stripigt, han känner inte igen mig. Märkt av alla dessa år då alkoholen varit det enda sällskapet.

Min käresta var en timme sen, försenade tåg som vanligt.
Hagabiblioteket | |
Upp