Handlade fisk hos Göteborgsfiskarna
Har tränat på gymmet på morgonen och det är alltid uppiggande. Trots att jag fick hoppa över Smithmaskinen för mannen som höll på med den segade så länge med den. Men jag gör ju i och för sig samma sak. Hälsade på städerskan. Annars är det inte många jag känner där. Läste i Metro att när du väljer gym ska du välja ett där du trivs och känner någon. Själv känner jag igen de flesta, men jag känner dem inte. Den tjocke mannen med sin dotter. Den magre mannen med hörlurar, den vackra korthåriga unga damen med tatuering, den kraftige killen med avrakat hår. Om någon hälsar hälsar jag naturligtvis tillbaka.
Sedan gick jag till Ica och handlade lite. Glömde kvar marmeladen tyvärr. I fiskaffären blev jag lite irriterad på en farbror som inte tog en kölapp.
-Du behöver inte ta någon kölapp, vi var före honom, sa han till sin fru.
Och då sa jag som vanligtvis är en timid och tillbakadragen typ:
-Okej du får gå före, men kom ihåg att ta en kölapp till nästa gång.
Å herregud vad fick jag det ifrån? Det var inte likt mig att säga ifrån på det viset. Han fick sin lax och jag fick min rökta makrill. Visst är det riktigt att leva i nuet, eller kanske snarare fånga stunden i ett sammanhang. Nu ska jag till exempel sätta mig och skanna bilder och hoppas det går bra.
Annars har jag nästan bara läst och lyssnat på Mozart idag. Kristina jobbar idag.
På en bro över Hjalmarbrantingsgatan när Wieselgrensplatsen.
Det funkade. Har ägnat eftermiddagen att skanna gamla diabilder från 1980. Känns fantastiskt. Hittade gamla dammiga
bilder i förrådet och nu är de i en digital fotobok och några i min blogg.
Min farfar Knut på min systers bröllop 1980
Gunilla, Bengt och min farfar Knut i farfars trädgård på min systers bröllop