brevet

Fullsatt på tåget. Folk pratar inte med varandra utan bars sover, vilar eller planerar inför jobbet.

   På förmiddagen transporterade H. och jag periodika (dvs per fol) från våning tre till fyra. Måste bereda plats för nya böcker.

   På eftermiddagen ställde jag upp böcker på våningarna 1-5. På våningarna ett till två doftar det gammalt papper. På våning fyra mötte jag E.H. när han kom körande med en stor vagn med böcker. Han och E.H. skulle gå och se Woody Allens senaste i kväll.

-Vill du följa med? Frågade han, nej du ska väl hem till Kristina.

-Ja.

-Någon annan gång kanske?

Som gift blir allt så inrutat. Jag får mina rutiner. Handla och hjälpa till med saker. Hur ska en radonmätare sitta? Men det är synd, en stadgad man får inte glömma vännerna.

  Pratade lite med en äldre kollega vid fikabordet.

-H. och E. ska gå och se en film Woody Allen.

-Ska de gå på brordellen?!

-Nää de ska se W-o-o-d-y A-l-l-e-n.

-Jaså Woody Allen.

Tränade friskvård efter jobbet. Det var proppfullt med folk, men jag lyckades gå igenom dagens bröstprogram. Kanske ska börja hälsa på en grabb som tränat länge? Jag tyckte det lät lite läskigt när han talade ett språk som jag inte förstår med några vänner. Jag kunde bara utläsa ordet Natalie, sannolikt var det deras favoritlåt i ungdomsprogrammet Idol de pratade om? Men nu när jag frågade om Smithmaskinen var ledig hälsade han vänligt och sa att han var klar med den. Jag var ganska trött och surmulen på gymmet.