Livslångt lärande

På morgonen hade. Vi gick runt och såg var alla brandsläckare och nödutgångar fanns. Vi gick från våning åtta och nedåt. Vi gick längs mörka spiraltrappor och mörka fuktiga cementgångar. När det var klart så var det dags att hämta beställningar i rörposten.
   Lunch åt jag i studentmatsalen. Tror det var fisk, sej. Den smakade inget speciellt. Det var dyrare än på kinarestaurangen Mandarin.
-Den är inte så bra, sa en av grannarna vid bordet där jag satt.
-Ja, men det är trevlig personal... damen som serverar säger "taksch". En kompis till mig tror att hon inte riktigt kan utala det. Jag tror hon försöker säga "tack själv".

  Vid tvåtiden hade Överbibliotekarien föreläsning om universitetsbibliotekets framtid. Hon sa att ekonomin var dålig. Hon fick ofta förklara att även e-media kostade. Personal som sköter elektronisk publicering. Var tredje minut ansluter någon en artikel eller en bok till UB:s e-bestånd. Hon pratade också om handskriftavdelningen, kvinnovetenskapliga och så vidare. Hon sa att det fanns 7,5 mil böcker om de skulle radas upp. En av UB:s uppgifter stödja ett livslångt lärande.

Innan jag gick hem ställde jag upp allt på 6b och hjälpte till att ställa upp kursböcker.

Jag flexade en halvtimme tidigare från jobbet för att kunna göra ett ordentligt pass på gymmet. Det var mycket folk där, men jag fick ändå möjlighet att träna på axlarna på smithmaskinen.

 
Wolfgang Amadeus Mozart - Klarinetkonsert
Arbete | |
#1 - - Gösta Lindborg:

Jag tycker att det är bra mat på Mandarin. och det är inte överallt man blir serverad av en riktig Geisha.

Upp