Lagade en häftapparat och hittade ett försvunnet dokument

Kallt att cykla till stationen och kallt att stå på perrongen. Men det måste göras, det finns ingen tvekan där. Där är som att hoppa i kallt vatten, det känns bra att du gjort det.

Gjorde en rivstart med kortdragningen. Varför tänder jag bara min lampa? Det känns lite som att sitta ensam vid en lägereld ute i vildmarken. Men det kanske är egoistiskt?

Sedan talade överbibliotekarien om ekonomi och arbetsmiljö. Det var intressant att lyssna, men jag fick nästan nackspärr av att hela tiden vrida huvudet åt vänster. Jag kunde ju inte vara oartig och glo på kollegorna som satt mitt emot?
   Sedan drack jag snabbt mig en kopp kaffe och fortsatte att dra kort.

Halv tolv tog jag lite sightseeing genom stan med tvåans spårvagn till Handelshögskolan. Åt lite Dafgård spaggetti till lunch.
   I Haga lagade en häftapparat. Jag är ganska bra på att fixta trasiga mekaniska prylar. Jag ger mig inte med sådana saker. 

Sedan tackade jag nej till en middag. Kändes inte bra Dessutom gick mitt svar ut till alla inblandade... Men livet går vidare.

Hjälpte en student skrica ut en artikel ur Socialstyrelsens rapportserie. Uppmuntrande.
Hjälpte två studenter "hitta" två texter som de trodde de "tappat" i en dator.

På kvällen gick jag på lutfiskmiddag. Medan jag väntade gick jag till KTB för att se om E.H. möjligtvis var där? Han hade precis avslutat sitt pass så vi gick upp i fikarummet och jag tog en kopp kaffe och pratade med honom tills det var dags att gå på Lutfiskmiddag.




Arbete | |
Upp