brevet

Tänk, i över två veckor har min femtioårsdag firats. Först på Norsesund station, sedan Skiathos och idag på jobbet.

På perrongen fick jag två biljetter till Universeum av en pendlarkompis.

På morgonen, innan vi fick kaffe och tårta, hann Hans och jag plocka fram alla beställningarna från våningarna ett till fem. På jobbet var det kaffe och tårta och ett presentkort från Ticnet från arbetskamraterna. Vi var faktiskt två som fyllde 50.
-Är du också Jungfru? frågade jag min kollega.
-Nej jag är våg, men jag tror inte på det där, sa min kollega.
-Jag tror stenhårt på det där, sa jag.
-Men jag är Jungfru, sa tjejen till höger om mig.
-Ja, du är en typisk Jungfru. Vet du vad som är typiskt för en Jungfru, jag har glömt bort det?
-Ja, de är nervösa och noggranna, sa den unga damen.

Sedan var det dags för arbete. På vägen ner till underjorden träffade jag på min kollega som också fyllde 50.
-Hur känns det att fylla femtio? frågade en kvinna min kollega.
-Inget speciellt... det känns skumt, sa han.
Jag är håller nog med honom. Känns inget speciellt, det är bara att gå på och försöka leva väl. Kanske har jag blivit lite erfarnare? Det känns skumt.

På eftermiddagen hämtade jag beställningar i gamla b-huset. Måste tänka på att en del tidskrifter byter hylla och rum vid ett visst årtal, till exempel tidskriften "Hembygd". Hans som varit här i över 30 år sa att förr fick du aldrig skriva "Ej på plats" om du inte hittade en titel. Om du inte hittade den måste du gå vidare och kontakta någon arbetsledare.

Var gick hem några minuter tidigare. På Korsvägen var det fullt med folk. En man satt och spelade el-gitarr. Han försökte härma Jimi Hendrix, men han lyckades inte speciellt bra. Några ungdomar dansade som galningar. Trångt på spårvagnen. På tåget hade jag sällskap med min pendlarkompis Katja som jobbar på Universeum. I en burk som hon hade inlindad i en halsduk hade hon fullt med små syrsor. Hon skulle ha dem som mat åt ödlan hon hade hemma.

 
Norsk helpdesk