brevet

Cyklade till gymmet på morgonen. Hade ett bra pass med rygg och axlar.

Efter soppan till lunch så tog vi lokaltåget till Göteborg. Kristina hade problem hur hon skulle stämpla med nya kupongsystemet. Det blev några hårda ord mellan konduktören och Kristina.
   Vi hade tänkt se Snabba Cash i Göteborg. Men när vi kom fram till kassan fanns det inga platser kvar. Vi tog tvåans spårvagn tillbaka till Grönsakstorget och tänkt gå till Biopalatset, men där var det ännu fler människor. Kristina gick då en sväng till Gudrun Sjödén och sonderade terrängen. Bara diskuterande damer där och en och annan bortkommen man.
-Passar jag i den här?
-Nej, jag tycker du ser blek ut i den... det är bättre med den här.
-Men jag provar den inte nu, då måste jag ta av mig kläderna igen.
Under tiden som jag väntade lyssnade jag på ett gäng äldre damer som diskuterade kläder.

Utanför kafé Cappuchino (det var fullsatt där också) hälsade jag på Kjell och skaked hand. Minns honom från Landala gym. Han var en vänlig atlet som fortfarande tränade där. Han är snickare också.

Även konditorierna var fullsatta. Vi gick in i en arkad, men muffinsarna såg små och torra ut. Såg en princesstårtebit som såg ut som den kunna slinka ner, men Kristina tyckte inte det fanns något ätbart där. Jag gick i alla fall in på deras toalett. Det kostade fem kronor men den var smutsigare än på pissoaren på Masthuggstorget, och det vill inte säga lite smutsig. Trasig toalett, toalettpapper på golvet och en trist odör.

Vi gick till stationen till ett gammalt kafé mitt emot Pullmans restaurang. Kristina pinnade naturligtvis och satte sig vid ett bord där några grälade högljutt på Serbiska. Rätt var det var började de slåss och stolarna flög. Då fick Kristina fart att sätta sig vid ett annat bord. Hon glömde till och med sin kappa. Jag förstår ju några svärord på serbiska sedan jag körde buss.
   Nåja, vid det nya bordet fick jag i mig en kopp kaffe och en torr bakelse. Jag frågade efter en skär men fick en brun. Men personalen var ändå rätt lustiga när de skojade om hjärtabakelse. På tåget började jag läsa Den nya författarskolan av Göran Hägg. Börjar ganska deppigt egentligen om att det inte går att försörja sig med att skriva. Men det vet jag ju i och för sig, jag är ju bara en enkel bloggare...

Skönt att komme hem sedan. Får se på en film med Goldie Hawn i kväll istället för Snabba Cash.